Allmogekeramik!

[Rosa]

Instämmer, det var en mycket vacker kruka, särskilt märkningen. Annars ser de mest likadana ut tycker jag (som inte är så inriktad på såna här krukor).

Kul att Agneta dök upp och bidrog och att Polsson fick fram fakta från olika längder.

[Polsson]

Se där.
Utmärkt, Polsson!

Tack Gideon!

Instämmer, det var en mycket vacker kruka, särskilt märkningen. Annars ser de mest likadana ut tycker jag (som inte är så inriktad på såna här krukor).

Kul att Agneta dök upp och bidrog och att Polsson fick fram fakta från olika längder.

Tack, Rosa! Det är med krukor som med asiater, de ser likadana ut om man inte studerar dem noga.

[Rosa]

Ja, eller som med skandinaver i japanernas ögon om vi nu ska neutralisera din kommentar lite.

Eller silverbägare, äldre vinglas, ungdomar eller vad som helst, som man inte är intresserad av eller van vid.

[Polsson]

Ja, eller som med skandinaver i japanernas ögon om vi nu ska neutralisera din kommentar lite.

Eller silverbägare, äldre vinglas, ungdomar eller vad som helst, som man inte är intresserad av eller van vid.

Rosa! Du är en mycket klok kvinna!

Kakelugnsmakare Anton Mauritz Willner född 17/4 1859 i Vimmerby
oäkta son till pigan Johanna Matilda Lönngren I Vimmerby som gifte sig
1863 med lärling Carl Johan Alfred Norberg (dömd för snatteri)
1874 flyttade familjen till Blomsterhult?
1877 flyttar Anton M till "Stadens kakelugnsmakarverkstad" i Vimmerby och blir lärling hos Gustaf Reinhold Forsberg (f 1867) son till Carl Forsberg (1835-80).
1881 flyttar Anton M till Hjo som gesäll - till No 63 Kak mak Hallberg

Anton M:shustru Maria Sofia Reinholdsson född 1860 i Hjo
två döttrar Klara och Antonia

1886 24/4 Flyttade till no 74 i Askersund från Hjo
1890 5/4 Flyttade till Hjo
1891 19/10 Flyttade till Askersund
1894 24/11 Flyttade till Nässjö
1894 Skriven i Åker Norregård, Nässjö Kakelfabrik, tills. med 3 döttrar och 2 söner

[Rosa]

Rosa! Du är en mycket klok kvinna!

Ja, eller petig, om man vill vända på det. När jag var tonåring sa mamma att jag alltid skulle "märka ord" och fortfarande gillar jag att läsa korrektur . Hoppas det inte hämmar den fria debatten på Pes.

[Gideon]

Carl August Andersson (1863-1942)

Det här stora, årtalsmärkta fatet har jag länge försökt hitta, och gjorde det till slut - i botten på en bananlåda och självklart längst in i källarhålan.
Jag mindes den speciellt, eftersom lerkärlssmakaren måtte ha varit ovanligt darrhänt den dagen. Den är nämligen stämplad C.A.ANDERSSON / HESSLEHOLM två gånger, med eftertryck.

Letade upp honom i släktforskarförbundets skivor och fann att kakelugnsmakare C. A. A. föddes i Simrishamn 1863 och hette Carl August Andersson. Året 1900 hade han adressen "Hessleholm öster om banan No 107 B".
För kuriositeternas skull, kan nämnas att Hässlehoms andre kakelugnsmakare, Sven Johansson Levin (*1854), bodde väster om banan, och att året 1910 var Tage Zickerman i full färd i sin keramikverkstad i Vittsjö, bara ett par mil därifrån.









I Christina Lindwall-Nordins bok "Skånsk allmoge" (2007) finns nästan två sidor att läsa om honom. Hon återger viktiga fakta som redaktören Torsten Karlsson vid Norra Skånes tidningar, forskat fram om krukmakarna i Hässleholm:
"År 1863 kom kruk- och kakelugnsmakaren Fritz Forsström till Hässleholm. Tidigare hade han arbetat i Brönnestad och nu slog han sig ner vid Östergatan.
I verkstaden i Brönnestad hade han mellan 1862 och 1863 haft en gesäll som hette Anders Martin Andersson, född 1839 i Ystad. Snart fick Forsström emellertid konkurrens av en av sina egna gesäller, vilket kanske inte var så roligt. Andersson arbetade till en början på olika platser i Hässleholm för att slutligen etablera sig på Öster 85, nära tredje Avenyn, där han lät bygga en verkstad med brännugn 1891.

Hans son, Carl August Andersson, född i Simrishamn 1863 och död 1942 i Finja, gick i sin fars fotspår och tillverkade både krukor och kakelugnar. Han öppnade egen verkstad i kvarteret Krukmakaren vid Kyrkogatan, där han bildade familj. Hustrun Anna kom från Finja och hon födde honom sju söner i rask takt, som gick under samlingsnamnet "Pottemagarens pågar". Familjen flyttade till Finja stationssamhälle på våren 1917 och verkstaden lades ner omkring 1930.
Han kallade sig "lerkärlsmakare" och tillverkade främst lerkrukor och leksaker, men även formar för karameller. En av hans kunder var Hessleholms Karamell- & Konfektyrfabrik, som var igång från 1902 och några år framåt.

Andersson köpte Kvidingelera som levererades med tåg och han brukade bränna sina kärl ungefär en gång i månaden. Han sade en gång till en intervjuare att alved till ugnen var den allra bästa. För det mesta hade han två gesäller till hjälp i verkstaden. Krukorna och leksakerna avyttrade han på närbelägna marknader i Hässleholm, Sösdala och Vittsjö. Till barnen gjorde C A Andersson bland annat små, lättsålda hundar och olika lustiga gubbar som målades i glada färger. Vidare tillverkade han små miniatyrer av fat, skålar, tallrikar, och syltkrukor som kunde passa för barn när de lekte kök och mamma-pappa-barn. En del av dessa småföremål formade han helt enkelt i sin hand, utan att använda drejskivan."

[prylsnubben]

Om Du någon gång får för Dig att besöka sidorna på PES där knoppölsfantasterna håller till, så ska Du se att där är de darriga dubbelstämplingarna legio. Om det har något samband med Din käre vän Carl August ??
Ja vem vet ? Inte jag. Vem vet ? Inte Du, som hon sjöng en gång.

[Polsson]

Skånska lergodsfat i bananlådor längst nere i källarhålan? Tala om hädelse!
Den skånska nationen i krukmakarnas himmel har kallat till extra möte för att
eventuellt förklara Gideon för fredlös. Trots detta var det intressant att se och läsa om
Andersson i Hässleholm.

[Gideon]

Om Du någon gång får för Dig att besöka sidorna på PES där knoppölsfantasterna håller till, så ska Du se att där är de darriga dubbelstämplingarna legio. Om det har något samband med Din käre vän Carl August ??
Ja vem vet ? Inte jag. Vem vet ? Inte Du, som hon sjöng en gång.

Knoppölsmakarna kanske var lika goda kålsupare i sängen, som i verkstaden och jag finner det möjligt att sju ungar kan driva en till vanvett. Således var nog enda i fristaden verkstaden?

Skånska lergodsfat i bananlådor längst nere i källarhålan? Tala om hädelse!
Den skånska nationen i krukmakarnas himmel har kallat till extra möte för att
eventuellt förklara Gideon för fredlös. Trots detta var det intressant att se och läsa om
Andersson i Hässleholm.

Då skulle Du sett vad jag såg i yngre dar, i såväl sjöbodar som lumpaffärer, travar med gammalt lergods pö om pö här och var. Många skärvor har man sett och inte köpte man nåt då. Hur skulle man veta det som knatte?
Men några skärvor skymtade i källarhörnet, och jag lovar att titta lite närmare på dem någon dag.
Jag sänder en ansökan om frisedel, enär jag är till hälften smålänning och till hälften stockholmare, med anor från andra håll. Dock inte Skåne - gubevars.

[Polsson]

Jag sänder en ansökan om frisedel, enär jag är till hälften smålänning och till hälften stockholmare, med anor från andra håll. Dock inte Skåne - gubevars.

Jag fick precis kontakt med FBS och han lovade att lägga ett gott ord för dig eftersom du är vän med hans bästa PR-man. Det gäller att ha kontakter!

[prylsnubben]

Och precis så blev det, där i den lilla bäcken rullade de små runda stenarna, fransiga av grönalger (eftersom bäcken inte är SÅ strid), fram sitt svar, och St Bernhard i himlens höjd, instämde i ropen : JA, JA , JA. Och därmed avgick Gideon inte med majors avsked, utan med FRISEDEL mot framtida segrar. Ja se det var en saga med lyckligt slut.
Tack och gonatt.........http://www.youtube.com/watch?v=hk3mAX5xdxo

[Kaptenen]

Det var roligt för en hässleholmare "väster om banan" att se Anderssons fat med stämpel. Jag har sett stämpeln som finns i Skånsk allmogekeramik, men tyvärr visas inga föremål. Hembygdsmuseet säger att de inte har några föremål i keramik från Hässleholm.

På en av de lokala välgörenhetsaffärerna har sedan den öppnades stått några ganska tråkiga mindre odekorerade glaserade föremål som tyvärr attribueras till Andersson. De är samtliga ostämplade. Priset är därför i mitt tycke för högt. Attribueringen skulle kunna stämma utifrån jämförelse med ditt fats prickar och på sina ställen missfärgade partier beroende förmodligen på bränningen trots alveden. Det är fullt möjligt att det faktiskt är Torsten Karlsson som har skänkt dem, eftersom jag ofta ser honom där. Jag har annars svårt att få ihop attribueringen. Jag får se om jag får tillfälle att fotografera dem.

Lindvall-Nordin skriver Kyrkogatan idag är det Kyrkgatan.

[Gideon]

Det låter som att det, för mig tidigare, oansenliga och egentligen rätt tråkiga fatet är en raritet?
Kommer inte riktigt ihåg var jag fick fatt på den, men gissar på den numer nedlagda närloppisen för 10-15 år sedan. Köpte enkom för stämpelns skull.

Ta gärna jämförelsebilder i välgörenhetsaffären!

[Kaptenen]

Ja, inte är de stämplade vanliga. Jag har vid ett tillfälle frågat en av de lokala loppisrävarna, som under flera år varit stamkund på loppmarknader och loppisbutiker om Hässleholmskeramik och hon hade funnit eller eventuellt ärvt ett stämplat fat av Andersson, som hon gett sin dotter.

[Hudik]

Här kommer ett fat från Hälsingland.Troligtvis mitten av 1800talet eller vad säger ni ?

Det har ju tillverkats väldigt fina fat i Hälsingland, och många krukmakare/kakelugnsmakare Därför osäker på om det är från Delsbo Hudiksvall, Näsviken eller rent av Bergsjö.Många flyttade runt och öppnade så småningom eget( Rödin tex i Näsviken, Härnösand,Bergsjö och Näsviken igen)

i Delsbo fanns bland annat Hans Henric Möller ( i Långede) och Fredrik Willhelm Janssons verkstad , i Näsviken Forsså Stenkärlsfabrik ,Hamre Lerkärlsfabrik och Böle Kakelfabrik , i Bergsjö/Gnarp : Hoffers fabrik och Gränsfors , samt Rödin som verkat både i Bergsjö,Näsviken och Delsbo .