Allmogekeramik!

[Polsson]

Nu är jag här igen efter besök av släkten från Falkenberg.
Tack för svaret Polsson! Det är riktigt spännande att forska och försöka hitta samband.
Hur fungerade det med skatt och löneutbetalningar på 1800-talet?
Finns det några listor bevarade på anställda, eller bokföring och var arkiveras i sådant fall dessa?
Bengt H:s kanna kanske inte uppfyller funktionsändamålet, men som ögonfröjd uppfyller den alla krav.
Mvh simco

Att det är spännande att forska har du helt rätt i!
Gällande löneutbetalningar till gesäller, hade de oftast kost och logi hos mästare och lön efter "prestation" dvs ackord. Att tex Höganäsdrejarna signerade sitt gods var inte som i våra dagar för att framhäva vem som drejat utan för att kunna räkna ut ackorden för var och en.

Kommerskollegium hade uppgifter på vad varje egen företagare/krukmakare hade för tillverkningsvärde ( har inte lyckats få svar på vad det innebär till 100 %) vilket troligtvis är alla kostnader inkl. event. lönekostnader för allt som tillverkades i verkstaden under ett år. Skatten på den summan kallades sedan bevillning.

Gällande vad var och en tjänade, finns det uppgifter om hos magistraten (kronouppbördsbok) i varje stad. I Trelleborgs Allehanda den 24 maj 1891 kunde man läsa följande: "Bevillningsberedningens förslag till inkomst av kapital eller arbete:
F B Stenbäck 100 kronor, Nils Nilssons enka 100 kr." (båda krukmakare),
Eftersom bevillningen (skatten) var 1 % av taxerad inkomst, betalade båda vardera 1 krona i skatt.

Bådas inkomster före avdrag var emellertid betydligt högre, vilket framgick av bevillningsreglerna: Under 500 kronor ingen bevillning/skatt, 500 kr men inte 1200 reducerades inkomsten med 450 kronor
varvid inkomsterna före avdrag för nämnda krukmakare 550 kronor.
Som du märker är det något av en djungel gällande löner, skatt m.m.

Dessutom har jag ingen kläm på löner förrän i slutet av 1800-talet.
För övriga krukmakare i Trelleborg nämnes följande bevillning år 1890 enligt kronouppbördsboken:
Joh. Persson 20:50. Nils Eriksson 13,63, gesäll Mårten Stendal 1:80, gesäll Hans Landgren 2:42.

Väl medveten om att du finner mitt svar en aning rörigt lämnar jag det ändå.
Förhoppningsvis får du ut något av det.

Visst är BengtH:s kanna en ögonfröjd!

[prylsnubben]

Får väl läsa på om Arvika lite mer då.

Lägger in lite till, en gammal lagad skål från 1831, ska komma från Skåne. Samt ett fat där jag ej kan tyda signaturen som går runt hela botten.

Kollar igenom lite trådar, kan det möjligen stå Riborg Böving ?

[simco]

Enligt hfl fanns det inte en och samma gesäll som arbetade hos Åkesson
1868 och 1879, men samtidigt kan det vara på följande sätt:

a) gesällen som arbetade hos Åkesson bodde inte hos Åkesson utan hade annan adress i staden vilket var vanligt bland gifta gesäller. Alltså kan teoretiskt sätt en gesäll ha arbetat i verkstaden 1868 och 1879, men då framgår det inte av hfl på hans adress var han arbetade.

b) En del gesäller stannade inte så länge att de blev mantalsskrivna på orten.
Då kan teoretiskt sätt en och samma gesäll ha arbetat kortare tid hos Åkesson 1868 och 1879, men finns inte med i hfl eftersom han bott kortare tid hos mäster.

Som du märker, Simco, kan det vara ganska komplicerat ibland, men samtidigt är det det som gör det spännande.

Nu är jag här igen efter besök av släkten från Falkenberg.
Tack för svaret Polsson! Det är riktigt spännande att forska och försöka hitta samband.
Hur fungerade det med skatt och löneutbetalningar på 1800-talet?
Finns det några listor bevarade på anställda, eller bokföring och var arkiveras i sådant fall dessa?
Bengt H:s kanna kanske inte uppfyller funktionsändamålet, men som ögonfröjd uppfyller den alla krav.
Mvh simco

[Gideon]

En hård helg sätter sina spår en tidig måndag av produktion...

[Polsson]

Om kannan skall användas till att hälla något ur, så får man ha väldigt bra tålamod.
Nu används den bara till prydnad.
Kanske det var så Knut hade tänkt sig också.

Om nu Knut hade tänkt sig att den skulle gå att hälla med, men misslyckats, kan jag förlåta honom. Däremot kan jag inte acceptera att en rostfri TV-kanna designad och signerad av Folke Bernadotte, vilken vi köpte för flera år sedan av en PLM-anställd (tydligen tillverkades kannan där), var omöjlig när det gällde att hälla kaffet i en kopp. Pipen var för lite u-formad och någon har berättat i efterhand (vet ej om det stämmer för då var kannan ur huset) att tillverkarna kom på att göra en skåra i pipen varvid upphällningen gick som en dans. Oj, nu hamnade jag på ett sidospår igen!

[Bengt H.]

Om kannan skall användas till att hälla något ur, så får man ha väldigt bra tålamod.
Nu används den bara till prydnad.
Kanske det var så Knut hade tänkt sig också.

[Polsson]

Nog kan väl den här kannan av Knut Hallsten få vara med?

Kan inte kannan vara med kan inget annat vara med! En sådan trattliknande
"ovandel" har jag inte sett tidigare. Halsen förefaller väldigt smal. Fungerar kannan bra att hälla med?

[Bengt H.]

Nog kan väl den här kannan av Knut Hallsten få vara med?

[Polsson]

Sifferanalys - Simcos och polssons julmys

Hej igen Polsson och alla andra!

Kul att se mer årtalsdekorationer! Precis som du skrev så tror jag att 1868/1879 är målat av samma person. Fanns det en och samma gesäll som jobbade mellan dessa åren? Tror INTE att fatet med 1862 är målat av samma person som de ovanstående, helt annan lutning på siffrorna mellanrum och annat tryck i penseln. Spännande med informationen från husförhörslängorna. Skriv gärna och berätta.

Mvh Simco

Enligt hfl fanns det inte en och samma gesäll som arbetade hos Åkesson
1868 och 1879, men samtidigt kan det vara på följande sätt:

a) gesällen som arbetade hos Åkesson bodde inte hos Åkesson utan hade annan adress i staden vilket var vanligt bland gifta gesäller. Alltså kan teoretiskt sätt en gesäll ha arbetat i verkstaden 1868 och 1879, men då framgår det inte av hfl på hans adress var han arbetade.

b) En del gesäller stannade inte så länge att de blev mantalsskrivna på orten.
Då kan teoretiskt sätt en och samma gesäll ha arbetat kortare tid hos Åkesson 1868 och 1879, men finns inte med i hfl eftersom han bott kortare tid hos mäster.

Som du märker, Simco, kan det vara ganska komplicerat ibland, men samtidigt är det det som gör det spännande.

[simco]

Jag visade tidigare två krukor med årtal ( 1868/1879) varvid Simco menade att de sannolikt var årtalsdekorerade av samma hand. Kom på att jag hade tre bilder på fat med 1800-tals dekoration. Visar dem här med kruk-årtalen.

Bild 1: okänd tillv.
Bild 2-3: H Åkesson Trelleborg
Bild 4: okänd tillv.
Bild 5: Joh. Persson Trelleborg

Kan säga följande om Åkesson-årtalen: Sannolikt inte gjorda av samma gesäll men följande motiveringar:
a) enl. hfl (husförhörslängden) fanns det inte en och samma gesäll 1962 och 1968.
b) Tusentalsettorna och tiotalsexorna skiljer sig åt.

Hej igen Polsson och alla andra!

Kul att se mer årtalsdekorationer! Precis som du skrev så tror jag att 1868/1879 är målat av samma person. Fanns det en och samma gesäll som jobbade mellan dessa åren? Tror INTE att fatet med 1862 är målat av samma person som de ovanstående, helt annan lutning på siffrorna mellanrum och annat tryck i penseln. Spännande med informationen från husförhörslängorna. Skriv gärna och berätta.

Mvh Simco

[Polsson]

Hallå Gideon,
Du är mästare på att läsa heroglyfer men svag på att hitta olästa meddelanden i din brevlåda. So long...

"Kan berätta att jag har flyttat till ny, hemlig adress nu i jul och jag råder dig att göra detsamma, Gideon." Med tanke på att jag skrev detta på tråden "Allmoge Julspecial", tror jag att Gideon håller på att flytta av säkerhetsskäl och kanske därför inte har tillgång till sin brevlåda.

[Kim von Platen]

Hallå Gideon,
Du är mästare på att läsa heroglyfer men svag på att hitta olästa meddelanden i din brevlåda. So long...

[Polsson]

Årtalstypsnitt

Jag visade tidigare två krukor med årtal ( 1868/1879) varvid Simco menade att de sannolikt var årtalsdekorerade av samma hand. Kom på att jag hade tre bilder på fat med 1800-tals dekoration. Visar dem här med kruk-årtalen.

Bild 1: okänd tillv.
Bild 2-3: H Åkesson Trelleborg
Bild 4: okänd tillv.
Bild 5: Joh. Persson Trelleborg

Kan säga följande om Åkesson-årtalen: Sannolikt inte gjorda av samma gesäll men följande motiveringar:
a) enl. hfl (husförhörslängden) fanns det inte en och samma gesäll 1862 och 1868.
b) Tusentalsettorna och tiotalsexorna skiljer sig åt.

[Bengt H.]

Visar ett fat där Ville Sjöholm kanske fått inspiration vid besök på något museum.

[Äjth]

Här är ett par mindre vaser, med vågade kanter, som det är svårt att urskilja signaturer på.
Hjorbergs i Färgelanda, A&J i Höganäs eller någon helt annan krukmakare, som behärskade marmoreringsglaseringen till fullo - vem vet?
Att de har ålder, framgår undertill.

Nämen, idag såg jag en tillbringare i den där röriga glasyren, inte så stickande färggrannt som dessa, men med lite mera gräddvit i botten. Det var AJ höganäs.