Vem tillverkade smörbyttor med vattenbad?

[Staffan Kvist]

Hej
Jag har ställt frågan förut i annat forum, ang. smörbyttor med vattenkylning.
Vet någon något, har någon en sådan med etiketten kvar eller annan
dokumentation?

Jo, jag samlar sådana smörbyttor(nostalgi). En bytta finns från Bo och de(n)
har en stämpel, B Gefle, eller Bo Rigor.

Fortfarande kan man köpa glasinsattsen, ersättningsglaset, som man kan finna
bland glasfilbunksskålar(fast mycket mindre)....i loppisaffärer...

Är de överhuvudtaget svenska? Kunde de ha tillverkats i Tyskland eller Danmark?

Jo, mina föräldrar hade "precis en sådan"(på bild 1-2, men den är nu borta...
Undrar
Staffan

[Lars M]

Mer om smörkylaren Frigus från Steninge finns här: http://precisensan.com/antikforum/sh...Steninge/page9
(nr 90).

[Staffan Kvist]

Hej
Jag blir jätteglad. Ett namn och en tillverkare. Frigus och Steninge.
...på den 3:dje

Tack , tusen tack....

Ja, till den som skickade det inlägget kan jag berätta att glasinsattsen kan
ibland hittas bland glas, filbunkskålar, då de ofta sorterar bruksglas så....
(Tittade en gång till på den tråden, är det du? Då vet du kanske mer om den?)

Ja, glasinsattsen är, nästan identiska för de olika smörbyttorna. Kan skilja
på ca 5 mm

Jag tror att även Frigus har/hade en liknande, då mitt ex. har en sådan.
Jo, jag har funnit flera ersättningsglas på loppis....

Tackar
Staffan

[Lars M]

Tack Staffan för uppskattningen!
Jag har inte funderat över det tidigare men i annonsen från Steninge står det "NYTT" utförande. Då borde det väl finnas en gammal version? I boken om Steningelera framgår det att Inga Hallenborg var formgivare till smörkylaren.

[Staffan Kvist]

Hej igen

Ja, många tack. Det du skriver är intressant.

Som exempel vet man att Bo tillverkade sin, första smörbytta med
vattenbad omkring 1900(?), så om denna, Frigus; är från 1949. så
kan det ju, som du skriver ha funnits äldre, bruks-byttor utan särskilt
vacker(utmärkande?) design kanske?

Den "bytta" mina föräldrar hade på 50-talet, var emellertid ingen Frigus
eller Rigor(Bo). Familjen bodde då i Göteborg med anknytning till Skåne...

Ja, nu har jag namn på 2 byttor från Uppland(?) Rigor, Bo och Frigus, Steninge.

hälsar glad
Staffan

[Bengt H.]

Smörkylaren Rigor i en priskurant från Bobergs fajansfabrik i Gävle (i Gästrikland).

[Staffan Kvist]

Hej
Tack för dokumentationen om Rigor. Det är väldigt trevligt att få se hur
man en gång marknadsförde denna smörbytta(smörask). Tack för fin bild....

För de som inte sett en Rigor kan jag berätta att insatsen där man lägger
smöret, är av keramik hos Rigor, medans i andra som t ex den från Steninge,
är gjorda av glas...som ser ut som mindre filbunksskålar(glas) med bredare
kant(se bild ovan)

Ja, som jag skrev ovan har jag två "Rigor", en signatur B, Gefle och en Bo, Rigor.

Tack igen

Staffan

[Staffan Kvist]

Hej
Ja, här är ett loppisfynd, som Magdi hittade, till min samling.
En dubbelt så stor "smörbytta" med vattenbad. Kanske är den
av lite senare datum då, den ej verkar vara handdrejad.
Men är den svensk?
Av mina smörbyttor med vattenbad har bara 2 st identifierats.
En från Bo och en Steninge. Jag kan tänka mej att många fler
krukmakarverkstäder har tillverkat sådan, men var och när?
Skulle priset ge någon ledtråd?

Jag tror den rymmer minst ett 1/2 kg smör. Glasinsatsen verkar
specialtillverkad i motsatts till de andra mindre, som är lika för de
olika modellerna.

Funderar
Staffan

[Staffan Kvist]

Hej
Ja, ännu en "vanlig", "typisk" smörbytta med "kylning".

Vad som kan skilja dessa "normalstora" åt är att några kan
vara drejade, medans andra är gjorda i form, eller kanske
"pressade", tror jag. Den ser lite yngre ut?

Denna hittade Magdi åt mej Täby(loppis).

Ja, väldigt få av dessa har namn och att vi kan finna tillverkaren.

Staffan

[Lars M]

För dokumentation ytterligare en smörkylare. Givetvis helt oglaserad och med ett lock som inte är särskilt greppvänligt för knoppen har ingen fals. Glasbehållaren är ganska "rak" och har tydligt brätte samt en stjärna i botten. Glasets bräm håller locket på plats så det är nog original. 17 cm Ø och 8,5 cm hög. Men invändigt är glaset bara 9,5 cm Ø och 4 cm högt, så det är gott om plats för vatten eller is. Vem kan vara tillverkare? Steninge angav ju i sin annons att "Frigus" var i nytt utförande, så detta är kanske en i äldre utförande??

[e_v_a]

Jag som trodde att det där var sillburkar, man lär sig något nytt varje dag

[Staffan Kvist]

Hej Lars M och E_V_A.

Det är trevligt att få se flera "smörkylare", som den Lars M visar och
den E_V_A visar.

Jag är numera väl förberedd för sommarvärmen, jag har nu 12 st.
smörkylare för vattenbad, men endast av 4 olika modeller och dessa
ni visar nu har jag inte sett förut.

Ja, kanske är det så att, som Lars M skriver att hans bild visar en "tidig"
Steninge?
På E_V_A´s inlägg kan vi se att Bo tillverkade, faktiskt, 3 olika modeller.
Bore, Kylo och Rigor.

Jag har gjort en test med den senaste Frigus jag fyndat. I mitt sommarvarma
skafferi kan jag nu mäta upp en skillnad på nästan 5 grader, mellan "skafferi-
temperaturen och vattentemperaturen i "smörkylaren".

Hälsar och tackar
Staffan

[Lars M]

Tyvärr inte lock och inte glasbehållare men väl en underdel och hur Bo Fajans skrev "KYLo" syns tydligt. 14,3 cm Ø.

[Staffan Kvist]

Hej Lars M

Ja, vad trevligt. Så ser de ut. Rigor har en insats av porslin?

Jag skriver tidigare att bland glas och filbunksskålar av
glas hittar jag ibland dessa utbytes "smörglasskålar" att
använda när de går sönder som fanns med från början.

Hälsar
Staffan

[Lars M]

I rubriken ställer Staffan frågan vem som tillverkade. Vid ett besök i Göteborg igår blev det ett köp av en "Rigor", som visats tidigare på tråden men då från Gefle och Boberg. Här är det tydligt stämplat Patent och D.R.G.M. (Deutsche Reichsgebrauchsmuster). En form av mönsterskydd i Tyskland fram till början av 1950-talet. Senare finns Ges. geschützt (Gesentzlich geschützt). Kaptenen har gjort ett bra inlägg om D.R.G.M. här http://precisensan.com/antikforum/sh...teliten-termos. Så det inställer sig en del frågor. Är "Rigor" ursprungligen från Tyskland? Köpte man i Gefle rättigheten? Eller är det tvärtom - ursprunget från Sverige? Min tyska är inte uppdaterad men nog är väl citattecknen så att det första är nedsänkt och det andra uppe? Så här skall det tydligen vara: http://www.rejbrand.se/rejbrand/arti...?ItemIndex=274