Tweet
Har köpt detta idag. Rödin, vad är det för signatur? Vad är det för föremål? Ska man lägga nåt i det? 
Med förvirrade hälsningar Bonnie
Med förvirrade hälsningar Bonnie
Bifogade filer
-
-
Bra ålder på den här såpbyttan och ett ovanligt föremål. Signaturen kan nog också tolkas som R Ödin! -
såpbyttan, vad är det för nåt???? =SComment
-
Allmogelergods för finsmakaren.
Om Anders Jakob Rödin, fanns en bra tråd på Antikprat i våras, men den är tyvärr bortstädad.
Får återkomma, om inte Bengt H. gör det. Uppgifterna ska bara samlas ihop igen.
Hur stor är väggbyttan?Comment
-
Finns även för soda och det var bland annat emaljerade prylar som slog undan fötterna på små krukmakare.
Comment
-
Byttan är 15 bred 15 cm hög. Hur gammal kan den vara? Från början av 1900 talet?
Vilka grejer det finns/fanns! Jag hade inte en blekaste aning om det =)
Emaljerade prylar var väl lättare att tillverka, gick säkert fortare. Tycker synd om krukmakare...Comment
-
Den tråden var det, ja, och som spårade ur - med hälften vett och ovett borttagna.
Vi får kavla upp ärmarna igen, och det finns en artikel om denne Rödin i Hamre, som skulle citerats i samma tråd, men lusten tappades då.
Återkommer...Comment
-
Har hittat detta i Hudiksvalls vigselregister: "1848-06-18 (vigseldatum) 1848-06-04 (lysningsdatum) Kakelugnsm. gesällen Anders Jakob Rödin (mannens namn)
Pigan Sara Lovisa Lindberg (kvinnans namn). Gillar att få riktiga människor bakom varje föremål =)Comment
-
Det stämmer bra, bonnie!Ursprungligen postat av bonnie Visa inlägg
Kaptenen, för säkerhets skull har jag sökt efter Ödin som kakelugnsmakare och krukmakare, för både 1890 och 1900, och det existerar ingen sådan.
A. J. Rödin kan inte återfinnas i någon av släkrforskarförbundets skivor, inte ens hans dödsdag, men med tiden kommer han med i det stora arbete som pågår hos SVAR.
Ändock har vi vad Jan Lundell skrev i sitt häfte " Hälsingska murare och tegelbrännare, kruk- och kakelugnsmakare", utgiven av Hälsinglands museum-hudiksvall:
Hamre Lerkärlsfabrik och Anders Jakob Rödin
Vid Forsså Stenkärlsfabrik arbetade "kakelugsmakargesällen" J. O. Wiklund, som var född i Bergsjö år 1833. Till Forsså kom han vid 18 års ålder och där fick han troligen sin utbildning och där stannade han från år 1851 till ca 1863, då han startade egen verkstad i Hamre, inte långt från Forsså. Verkstaden upphörde år 1873. Wiklunds verkstad lär tidvis ha haft ett tiotal anställda. Flera av dem hade tidigare arbetat vid Forsså.
Den mest namnkunnige av dem alla, inte bara i Wiklunds verkstad utan över huvud taget, är A. J. Rödin, som är en av ytterst få svenska krukmakare som har signerat sina produkter. Varflör Rödin märkte sina alster vet vi inget om.
Rödin föddes år 1825 i Hudiksvall som son till en skräddare. År 1850 kom han till Forsså. Där stannade han i två år, varefter han flyttade till Härnösand. Efter tiden i Härnösand flyttade han till Bergsjö, varifrån han återvände till Hamre år 1863 för att arbeta som "kakelugnsmakargesäll" hos J. O. Wiklund. Några kakelugnar som tillverkats av Rödin är inte kända. Däremot finns flera lerfat och annat krukmakargods med hans signatur.
Rödin slutade i Hamre år 1873 och flyttade med Wiklund till Gnarp, där han till en början kan ha arbetat hos Wiklund. Senare öppnade han egen "kakelugnsfabrik" i Gamsätter i Bergsjö.
-------
(överhoppat avsnitt, som handlar om tekniker, mönster och modeller över landet)
-------
Rödins muggar och fat
Rödin är mest känd för sin tillverkning av lerfat, men han har också tillverkat andra föremål, bl.a. svartglaserade muggar i en gulbrun glasyr med vit dekor. De Rödinfat som enligt stämpeln är tillverkade i Hamre kännetecknas av en gulvit engobe med väl sammanhållen hemring (= bred prickdekor) samt dekor med endera liljekonvaljer, tulpaner eller fåglar i rött och gult. Brättena brukar ha en hornringlad glasyr av piplera i bl.a. gult eller brunt. Ofta är faten märkta med årtal på 1860-talet. Tulpanmotivet var speciellt vanligt i sydvästra Sverige, men fanns även i Värmland, Gästrikland och Hälsingland. Däremot är fåglar och andra figurer på lergodsen koncentrerade till i huvudsak två områden; Hälsingland och Halland.
*****************************
Din bytta kan vara från Rödins egna fabrik i Bergsjö, magkänslan säger det, men ta gärna fler bilder, så att glasyr och färger framträder bättre.
Han var nog egensinnig och före sin tid, men ändå - från ett sparat inlägg:
"Att signering på lergods finns med, tyder mera på stolthet i yrkeskunnandet eller hantverket i allmänhet.
Det är liksom "Rödin me fecit" på mycket gammalt vis, men här återupplivat efter skråtidens slut 1846. Ändock förekommer under 16- och 1700-talen ibland signerade lergodsalster."Comment
-
Hittade baksidan till det fat, som presenterades i Antikprat och den fanns med i en mer utförlig Rödin-tråd som löpte parallellt och samtidigt på AP, i mitt bildarkiv.
Det är synd att ämnesfrågan slutade på det viset, och jag hoppas att fatet har ett gott hem idag.
Men stämplarna på baksidan visar samma typsnitt på RÖDIN, med tillägget av orten Hamre, och märkt 1866 på framsidan.Bifogade filerComment
-
-
här kommer flera bilder
Bifogade filerComment
-
-
mycket smuts verkar det vara på den. Undrar hur och var den har legat. Vilket tur att den inte är så skadad, förutom lite runt det lilla hålet upptill, på baksidan =)Comment
-
Grattis till ett mycket fint föremål bonnie!
Kul att du visade den, fick genom det tillfälle att ta del av informationen kring en "ny" krukmakare.
Gideon och Kaptenen är som vanligt klippor i dessa sammanhang!
Comment
-
Tack så mycket! =) Jag är så glad att detta forum finns och att det finns så många snälla och hjälpsamma medlemmar här som svarar på frågor!Comment
Comment