Lergods från Hälsingland

[Bengt H.]

Det gjorde jag också, så det blev ett besök i handlingarna.

Nu hittade jag enbart två stycken som var bosatta i Södra Hälsinglands fögderi.
I folkräkningen för 1890 finns det ju ett flertal kakelugnsmakare men dessa två får nog räknas som egna företagare.

De två: Lars Erik Bergroth, Söderala. Senare tog svärsonen E.V. Forsell över rörelsen.

Gustaf Frölund, Stråtjära, Skogs församling. Frölund kom närmast från Arbrå,men innan dess var han flera år i Östersund som lärling och gesäll.

[Gideon]

Om Bergroth, hans hushåll och övriga kakelugnsmakare i Söderala hittar vi följande upplysningar i folkräkningarna:

1890
Bergroth, Lars Erik (1836-1906)
Kakelfabrikör Hemmansegare
f. 1836 i Söderala (Gävleborgs län, Hälsingland)
Gift man, far i familjen
Skale
Söderala (Gävleborgs län, Hälsingland)
Födelseort i källan: Söderala
Bergroth och Forsell delar samma familjegrav i Söderala, och en annan Lars E Bergroth, född 1805 finns även med, titulerad som Fabrikör.

Bergroths hushåll:
Bergroth, Lars Erik 1836 Far
Blomgren, Kristina 1832 Mor
----------
Forsell, Emil Vilhelm 1860 Far
Bergroth, Anna Margreta 1865 Mor
(Barn), Jakob Gabriel 1889 Barn
----------
Rosvall, Axel Vilhelm 1867 Ensam
----------
Lindholm, Brita Kristina 1874 Ensam, Piga

Kakelugnmakare boendes hos Bergroth:
Forsell, Emil Vilhelm (1860-1940)
Kakelugnsmakare
f. 1860 i Gävle (Gävleborgs län, Gästrikland)
måg
Gift man, far i familjen
Skale
Söderala (Gävleborgs län, Hälsingland)
Födelseort i källan: Gefle

Rosvall, Axel Vilhelm (1867 - ?)
Kakelugnsmakare
f. 1867 i Skövde (Skaraborgs län, Västergötland)
Ogift man, ensam i familjen
Skale
Söderala (Gävleborgs län, Hälsingland)
Födelseort i källan: Sköfde

Bostad okänd.
Åsén, Olof Alfred (1863 - ?)
Kakelugnsmakaregesäll
f. 1863 i Tuna (Västernorrlands län, Medelpad)
Ogift man, ensam i familjen
Personer utan stadigt hemvist, tillhörande församling.
Söderala (Gävleborgs län, Hälsingland)
Födelseort i källan: Tuna, V.Norr. l.
Tio år senare var Åsén kakelugnsmakare, bosatt på Heden i Söderala, gift och hade tre barn.

Bengt H. nämnde:
Frölund, Gustaf ( 1840 - ?)
Kakelugnsmak.
f. 1840 i Huddinge (Stockholms län, Södermanland)
Ogift man, ensam i familjen
Stråtjära
Skog (Gävleborgs län, Hälsingland)
Födelseort i källan: Huddinge, Stockholms l.

För hela Hälsingland året 1890, är namnen på kakelugnsmakarna, - gesällerna och -enkorna:
Lärlingar:
(Barn), Anders Staffan 1867
(Barn), Carl Olof 1860
(Barn), Karl Otto Leonard 1872
-------------------------------------
Andersson, August 1852
Bergroth, Lars Erik 1836
Billgren, Carl Gust Wilh 1829
Bleckert Follin, Emil 1858
Bockert, Johan Sigfrid 1854
Danielsdotter, Katrina Margreta 1826
Elfving, Erik Anton 1831
Forsell, Emil Vilhelm 1860
Frölund, Gustaf 1840
Hansson, Edvard 1861
Holmquist, Otto Vilhelm 1845
Håkansson, Nils 1831
Jansdotter, Anna Catrina 1835
Jansson, Gustav Hjalmar Julius 1853
Jansson, Johan Petter 1820
Janzon, Johan 1860
Johansson, Elias 1848
Johansson, Klas 1849
Jönsson, Jöns 1828
Lindberg, Sven Magnus 1869
Nikander, Brita Stina Elisabet 1850
Nilsén, Niklas 1842
Nordberg, Carl Johan 1823
Norling, Olof 1843
Nyström, Karl Aug. 1857
Olsson, Karl Fredrik 1840
Olsson, Nils 1834
Rosvall, Axel Vilhelm 1867
Röjd Olofsdotter, Kajsa 1860
Segerling, Lars Petter 1818
Silfverling, Johanna Maria 1803
Sjöblom, Jonas 1833
Stering, Carl Ax 1845
Sundman, Wiktor 1864
Svedlund, Hans Wilhelm 1861
Söderström, Karl Edvin 1860
Ullström, f. Altin, Helena 1828
Västerlund, Johan Peter 1834
Åsén, Olof Alfred 1863
Öhrvall, Gustaf Harald 1836

---------------------------------------------------------------------------------

En artikel i Läddikan nr. 1, 1996, skriven av Ingmar Forsell (idag 86 år), Söderhamn, ger en initierad historik om Söderala Kakelfabrik.
Författaren avslutar berättelsen med en flaggning: "Har Du uppgifter om Söderala Kakelfabrik? Kontakta Ingmar Forsell, tel. (som fortfarande gäller).

Söderala Kakelfabrik
1841 startade en lerkärlsfabrik i Skale by, Söderala, ca 8 km väster om Söderhamn.
Den man som trodde på en framtid inom den branschen hette Lars Bergroth, född år 1805. Eftersom han var äldste sonen till en bonde hade han övertagit gården efter sin far. Men om man läser mellan raderna, ser man snart att jordbruket kom i andra hand. En av hans bröder tog så småningom över gården och i husförhörslängden från tiden 1846-1850 tituleras Lars Bergroth för första gången fabrikör. Lars Bergroths liv och verksamhet är mycket intressant och skulle kräva ett särskilt kapitel.
Under senare delen av 1840 hade, förutom tillverkning av lerkärl, även tillverkning och uppsättning av kakelugnar kommit igång. Nu sysselsattes en kakelugnsmakare och några gesäller, Verksamheten fortsatte, troligen i ungefär samma omfattning, fram till 1864, då en son LArs-Erik Bergroth, tog över verksamheten.
Enligt ett köpeavtal, daterat den 30 mars 1864, sålde Lars Bergroth sitt Kakelugnsmakeri wärk med alla dess tillhörigheter och inventarier, bestående af 3ne Skifvor, en witblys och en Kiselqvarn, formar af flera slag och medett ord allt hvad som därtill hörer". Köpeskillingen var 850 Riksdaler.
I samband med köpet byggde Lars-Erik Bergroth en ny och mer ändamålsenlig fabrik. Produktionen utökades med det fanns tydligen ett problem vid fabriken, nämligen glasyren. Det finns många recept på glasyrer från fabriken bevarade. Recepten köptes av personer anställda vid olika kakelfabriker. En person skriver till exempel, att han "på heder och ära försäkrar att recepten å Majolikaglasyrer äro tillförlitliga, ja, t o m bättre än de som användas vid Ekeby."
År 1906 avled Lars Erik Bergroth och verksamheten övertogs av hans måg, Emil Wilhelm Forsell.
Forsell, som år 1885 ingått äktenskap med Bergroths enda dotter, Anna Margareta, härstammade från Gävle. När han kom till Söderala var han utbildad urmakare. Han fick skola om sig till kakelugnsmakare när han kom in i "kakelsläkten".
Den 10 september 1911 brann fabriken ned till grunden med förluster som följd. En ny fabrik byggdes upp där den gamla stått. Den drevs till omkring 1925. Då lades tillverkningen av kakel ned.
En 80-årig epok var avslutad men min farfar, Emil Wilhelm Forsell, den före detta urmakaren, fortsatte med kakelugnsmakeriet långt in på ålderns höst.
Ingmar Forsell

En bild svart-vit bild illustrerar artikeln, men den är för dålig att fotograferas av. Den visar hur Emil Wilhelm Forsell "sätter" en kakelugn, förmodligen på 1920-talet.