Kakelugnar

[Obeslutsam]

Ja det är riktigt vackert och man får väl tacka Arts of craft rörelsen att kakel blev populärt åter under 1800-talet.

[Lars M]

Falkenberg - Kakelugnarnas stad

I en bok fann jag ett löst papper "Falkenberg - Kakelugnarnas stas". Inget ursprung eller författare. Baksidan med engelsk text. Möjligen hämtat från Ernst Walerius bok om Pottemakare mm i Falkenberg. Eftersom det är svårt att läsa, skriver jag ut texten.

"Storhetstiden när staden hade tjugo kakelugnsnmakare.

De första svenska kakelugnarna importerades och först i slutet av 1600-talet bildade de svenska kakelugnsmakarna ett eget skrå, Kakelugns- och Krukmakarämbetet. Vid mitten av 1800-talet växte befolkningen snabbt och inflyttningen till städerna accelererade. Det gav grogrund för regelrätta kakelugnsfabriker, och även om de fabrikstillverkade ugnarna också var vackra, försvann en del av den individuella hantverkarskickligheten som var så kännetecknande för t ex Falkenbergsugnarna.
Här följer en förteckning över kakelugnsmakarna i Falkenberg från 1700-1846.

1700-talet: Johan Friedrich Rost 1740
Jöns Granbeck 1750
P. Granbeck 1794
Hans Törngren1794
Nils Lundström 1794
Olof Lundström 1794
P Falk 1794
1800-talet: Johan Emanuel Sjöholm 1807
Johan Isac Sjöholm 1844
Erik Zetterström 1820
Bengt A Törngren 1820
Sven Törngren 1825
L A Lundström 1820
N J Lundström 1830
Gustaf J Lundström 1841
Olof Anton Lundström 1846
Olaus Nyman 1824
C Ferdinand Behm 1846
Nils Sahlberg 1846

Årtalen anger det år kakelugnsmakarna blev mästare. Eftersom Falkenberg inte hade ett eget kakelugnsmakarämbete måste gesälller utnämnas i Stockholm. Falkenbergs kakelugnsmakare for till Stockholm och utförde sitt gesällprov, som innebar att tillverka och mura en kakelugn.
Följaktligen kunde de blivande gesällerna från Falkenberg tidigt tillägna sig den revolutionernda förbättring som Cronstedt och Wrede, bosatta i Stockholm, kommit på. Nämligen att fördröja värmens avgång i skorstenen genom att leda röken i kanaler upp och ned i kakelugnen."

[Gideon]

Lösdriveri och bettleri

Tack för hjälpen, Polsson och Fredriksdal blev ju en fin avrundning på Helsingborgsbesöket. Nån gång får stanna till, om tillfälle gives.

Texten nedan, tänkte jag egentligen öppna som ny tråd, eftersom den inte innehåller några bilder, utan är bara just informativ - men vid närmare eftertanke passar den ändå in här.
Vi har värmeplåga just nu, men det kanske är en mindre plåga att sitta och läsa istället?

Häromdagen fann jag den här boken "På kant med samhället - Om ´löst folks´ tillvaro på 1880-talet" utgiven 1984, av författaren Svante Jakobsson (1908-1996) och distribuerad av Almqvst & Wiksell International.
Den är mycket intressant att läsa, även om en del fakta och statistik kan vara knastertorr, men i helhetsbilden får man en bra uppfattning om hur de "oordentliga" tillvaratogs.
Här har jag plockat ut fem personer, som har direkt anknytning till kakelugnsmakeriyrket, och kompletterat med upplysningar ur Sveriges befolkning 1890 och 1900.

Men vi läser först vad det står på baksidan av boken:
"Av vad slags människor kunde för hundra år sedan kollektivet "löst folk", d.v.s. försvarslösa personer och lösdrivare bestå?
Den frågan har i denna bok dess författare sökt besvara. Han har därvid begränsat sig till drygt 200 personer (180 män och 26 kvinnor), vilka i Uppsala stad och län under 1800-talet underkastats de för försvarslöshet, bettleri och lösdrivare gällande bestämmelserna. Genom att begagna sig av unikt material, bestående av stadsfiskalens i Uppsala förhörsprotokoll samt notiser i tidningen Polisunderättelser och i fångjournaler har författaren åstadkommit ett hundratal "mini-biografier" och ytterligare ett hundratal sammanställningar, grundade på notiser i Polisunderättelser. Bearbetningen av dessa redogörelser har möjliggjort besked rörande ålder, geografisk härkomst, ålder då föräldrahemmet lämnades för utträde i arbetslivet, faders och ogift moders yrke, egen första anställning och senare sysselsättningar samt frekvensen av påföljder av lösdriveri etc. ävensom av bestraffningar för brott. I ett särskilt kapitel ges bilder av tvångsarbetsdömda mäns tillvaro under uttjänandet av ådömd arbetstid vid kronoarbetskompaniet i Vaxholm."

De fem exemplen är tagna från ett årtionde på artonhundratalets slut, och begränsar sig till Uppsala. I övriga landet fanns säkerligen många fler motsvarande fall, och som bekant fick gesäller vandra till nya arbetsplatser för att skaffa sig meriter och mer erfarenhet. Andra hade kanske fått sluta av olika orsaker och söka sig nya arbeten. De flesta var skötsamma, andra mer oturliga eller helt enkelt begivna på annat än de skulle göra.

KB = Kongl. Maj:ts Befattningshavande (nuv. länsstyrelse)
ÖSE = Öfver-Ståthållare-Embetet

101 Kakelugnsmak.-arb. J.A.A., f. 1855 i Alunda (Upps.l.).

1882 aug.: häktad i Södertälje för lösdriveri och obeh. kringstr. o. införp. t. KB;
1884 juli: häktad i Sthlm för lösdriveri o. överl. t. KB i Uppsala, där ådömd 4 dag. fängelse vid vatten och bröd;
1885 febr.: anhållen i Västerås o. överl. t . KB;
1886 juli: varnad för lösdriveri av stadsfiskalen i Sthlm.
Hemort: 1882-85 Uppsala, 1886 Sthlm.
Faderns yrke: dräng

1890
Alvén, Johan Arvid
Kakelarbet.
f. 1855 i Alunda (Uppsala län, Uppland)
Ogift man, ensam i familjen
Atle
Uppsala (Uppsala län, Uppland)
Födelseort i källan: Alunda

1900
Återfinns inte alls.

----------------------------------------------------------

105 Kakelugnsmak.-arb. C.A.B., f. 1862 i Karlstad.

1884 febr.: häktad för bettlande i Föglö s:n, införp. t. KB i Söderm.l.;
1887 febr.: av stadsfiskalen i Uppsala för lösdriveri införp. t. länsfängelset; av KB efter förhör ställd på fri fot;
1888 april: varnad för lösdriveri av stadsfisk. i Uppsala.
Hemort: Sthlm
Faderns yrke: fältjägare o. korpral.

1890
Bengtsson, Karl August
Kakelugnsmakare
f. 1862 i Karlstad (Värmlands län, Värmland)
Gift man, far i familjen
Töreboda Järnvägsstation köpingslikt område Borrebodagatan
Björkäng (Skaraborgs län, Västergötland)
Födelseort i källan: Karlstad

1900
Bengtsson, Karl August
Kakelugnsmakare
f. 1862 i Karlstad (Värmlands län, Värmland)
Gift man, far i familjen
Ö:a Strömsborg
Örebro (Örebro län, Närke)
Födelseort i källan: Karlstad Värmlands län

----------------------------------------------------------

115 Kakelugnsm.ges. J.C., f. 1862 i Fellingsbro (Örebro l.).

1879 dec.: häktad i Gävle för lösdriveri;
1882 juli: anhållen i Västerås för obeh. kringstr.; införp. t. KB;
1885 maj: häktad i Uppsala såsom försvarslös, överl. t. KB, avsänd t. ÖSE 9/5;
1889 nov.: varnad av stadsfiskalen i Sala.
Hemort: Sthlm

Återfinns ej med säkerhet 1890 och 1900, (då två lika J.C. finns i helt andra yrken såsom torpare eller hjelpsmed/smed).

----------------------------------------------------------

190 Kakelugnsmak.ges. F.O.S., f. 1861 i Sthlm.

1882 sept.: häktad i Västervik för bettlande, överl. t. KB;
1884 febr.: häktad av stadsfiskalen i Uppsala för bettlande o. obeh. kringstr., av KB avsänd t. ÖSE;
1885 nov.: anhållen i Västerås för lösdriveri, överl. t. KB;
Samma år i aug. häktad i Nyköping för lösdriveri och obeh. kringstr., överl. t. KB.
Hemort: Sthlm.

1890
möjligen
Svensson, Otto Ferdinand
Arb.
f. 1861 i Stockholm (Stockholms stad)
Ogift man, ensam i familjen
Af de å ransakningsfängelset den 1/1 91 intagne personer
Sankt Nikolai (Stockholms stad, Uppland)
Kyrkobokföringsort: Rödeby Blekinge
Födelseort i källan: St.

1900
Återfinns inte alls.

----------------------------------------------------------

203 Kakelugnsmak.ges. C.W. f. 1830 (föd.ort ej ang.).

1883 jan.: anhållen i Fogdö s:n för bettlande o. obeh. kringstr., överl. t. KB i Söderm.l.;
1884 dec.: häktad i Uppsala för fylleri o. bettlande, av KB därst. avsänd t. ÖSE i jan. 1885;
1886 sept.: varnad av poliskammaren i Göteborg;
1889 sept.: dito av stadsfiskalen i Uppsala.
Hemort: Uppsala

Återfinns inte alls 1890 och 1900 med initialerna C.W. (alt. C.V, K.W., K.V.) i kakelbranschen.

----------------------------------------------------------

Av de fem, blev det till synes endast Karl August Bengtsson, som fick ordning på sitt liv. Han gifte sig med Kristina Johansdotter och fick med henne två flickor och två pojkar under 1890-talet.

Ni kommer ihåg det sorgliga slutet för Norrtälje kakelfabrik? Den eldfängde Anders Petter Andersson blev dömd till straffarbete under 2 år och 6 månader, samt 3 års förlust "af medborgerligt förtroende", sedan han utstått straffet.
Friska gärna upp minnet här: http://www.precisensan.com/antikforu...ad.php?t=20444

Han och andra tvångarbetsdömda, hade det inte roligt, och för att göra denna historieblänkare kort, avslutar vi med en avskrift ur samma bok, om vad fångarna hade att vänta sig som veckomatsedel per halvår.

Utspisningen

Vid uppställning till mat skulle varje karl medtaga sked och bröd. Bröd utdelades - oklart hur ofta - av korpralerna. Brödet och skedarna förvarades mellan måltiderna "i manskapets skrin". Tystnad skulle iakttagas under måltiden. var och en skulle sitta kvar på sin plats till dess alla ätit och vakthavande underofficeren kommenderat "Res upp!".
I matsalen skulle utspisningsstaten vara uppsatt. Menade sig någon inte fått "hvad af Kronan bestås, eller hafva giltigt skäl till klagomål öfver proviantens beskaffenhet" ägde han rätt att hövligt framföra sitt klagomål till daghavande underofficeren. Den som framställde obefogad klagan eller som framförde klagomål ohövligt eller otillbörligt straffades.

Förutom huvudmålet, middagen, åts antingen frukost eller kvällsmål. Maträtterna bestämdes av den av Kungl. Maj:t fastställda utspisningsstaten och fångvårdsstyrelsens bestämmelser till iakttagande vid dess tillämpning.
Till middagen serverades

oktober - mars
måndag: avredd fläskvälling; sill eller strömming, potatis
tisdag: avredd köttsoppa m. korngryn
onsdag: avredd ärtsoppa
torsdag: avredd fläskvälling; sill eller strömming, potatis
fredag: avredd ärtsoppa
lördag: avredd köttsoppa; soppkött, potatis
söndag: avredd ärtsoppa

april - september
måndag: avredd fläskvälling; sill eller strömming, ärtmos
tisdag: avredd köttsoppa m. korngryn
onsdag: avredd fläsksoppa m. korngryn
torsdag: avredd fläskvälling; sill eller strömming, ärtmos
fredag: avredd ärtsoppa
lördag: avredd köttsoppa m. korngryn
söndag: avredd ärtsoppa

Fläskvällingen kryddades med peppar eller ingefära, likaså sommartidens onsdagssoppa. Tisdagssoppan (sommartid även lördagssoppa) erhöll tillsats av grönsaker, t.ex. persia, purjo och selleri. Mängden soppa per man bestämdes till 1 á 1 1/3 liter.

Frukosten eller kvällsmålet bestod av omväxlande rågmjölsgröt och korngrynsgröt jämte 0,3 liter mjölk. Den dagliga brödransonen uppgick till 850 gram mjukt bröd, bakat antingen av enbart sammanmalet rågmjöl eller av minst hälften rågmjöl samt korn- eller havremjöl.
För den som i cell avtjänade disciplinstraff utan arbete var ransonen bröd endast 420 gram.
Åtgången av salt var beräknad till 17 gram per dag och man, att användas i de på färskt kött kokade sopporna, vid grötkokningen och vid annan mattillredning- Om mjölk inte kunde anskaffas utan alltför hög kostnad finge dagportionen, 0,3 liter utbytas mot 13 gram smör.

En särskild sjukutspisningsstat var också fastställd. Endast i den förekom svagdricka till en mängd av 1 liter per dag vid helportion. Svagdricka användes 'ven som "gröt-dopp".

Matkostnaden per man och dag varierade 1884-1888 mellan 31 och 35 öre.
Den enda tillåtna och till begagnande utlämnade "servispersedeln" var skeden, som säkert var tillräcklig för inmundigande av dessa maträtter, om ibland några fingrar även användes. Potatisen, 0,9 liter per man, åts sannolikt utan att skalas.

[Polsson]

Fredriksdals kakelugnar m.m

Överlämnade AB-CL-lergodset från Gideon till Helsingborgs museum i dag. Tog naturligtvis tillfället i akt och studerade det fantastiska friluftsmuseet Fredriksdal. Skånes egen Charlie Chaplin, Nils Poppe, som hade sina föreställningar på utomhusscenen, hälsar välkommen. Herrgården Fredriksdal, Fredrik efter förste ägaren Fredrik Cöster, hade fantastiskt vackra 1700-tals ugnar på första våningen. Den sista ägaren till Fredriksdal, änkan Gisela Trapp, donerade hela anläggningen i enlighet med sin mans sista vilja, till Helsingborgs stad år 1918. Välkomna på en rundvandring!

[Polsson]

Mer statistik

Visst är det intressant med statistik, eller hur Bengt H! Jag blev inspirerad av dig och började leta bland mina gamla dokument och fann denna statistik:

Kakelugns och Stenkärlsfabriker 1890

Städer
Stockholm 3 fabr tillv. värde 378.320:- 197 anst.
Eskilstuna 1 ” 18.000:- 9
Gefle 3 ” 121.500:- 94
Göteborg 2 ” 29.500:- 34
Helsingborg 2 ” 28.000:- 20
Kalmar 2 ” 159.753:- 82
Karlskrona 1 ” 40.000:- 33
Norrköping 2 ” 86.500:- 71
Mariestad 1 ” 5.500:- 9
Nyköping 1 ” 27.629:- 28
Norrtelje 1 ” 4.000:- 4
Strengnäs 1 ” 3.000:- 2
Säter 1 ” 3.000:- 5
Trelleborg 2 ” 10.700:- 9
Upsala 4 ” 146.500:- 161
Filipstad 1 ” 12.468:- 7

Köpingar

Sundbyberg 1 18.000:- 10

Vad man bör komma ihåg är att tillverkningsvärdet även kan gälla lergods.
Om man tex kollar på Trelleborg (tillv. värde 10.700:-) så var kakelugnarnas del 2.500:- ( 50 ugnar av Joh. Persson). Av Norrköpings statistik (2 fabr., tillv.värde 86.500:- och 71 arbetare) står Rudholms & Cnis kakelugnsfabrik för
950 ugnar 43 arbetare tillv. värde 60.000:-.

Annat att tillägga är att landsbygdens kakelugnsmakare inte finns med i statistiken. Dessutom fanns det fler kakelugnsmakare i städerna som inte benämndes som fabriker eftersom de tidigare (före 1846) hade tillhört ett kruk- ock kakelugnsmakarämbete och därför kallades verkstäder.

Vad man bla kan läsa ut ur statistiken är ju de största tillverkarna, och i de fallen menar jag att man kan utgår från att det handlar uteslutande om kakelugnar.

[Bengt H.]

Här finns det en del bilddatabaser där det bl.a. går att söka efter bilder på kakelugnar.

http://www.arstuga.se/jvg/bilddatabaser.htm

[Bengt H.]

Här kommer så de fabriker som finns med i Kommerskollegiums årsberättelser för landsbygd och år 1863.
Tyvärr var det inte alla som hade den mest lättlästa handstilen även på den tiden, så det är mycket möjligt att ortsnamn och personnamn blivit feltolkade av mig.

Kalmar län:
Norra Möre fögderi 3 st.
Södra Möre härad 1 st.
Slusshult (lerkärlsfabrik) H. Cedercrantz
Mönsterås 2 st.
Mörbylånga (stenkärlsfabrik)

Kristianstads län: Willads härad 3 st. enl. nedan.
Härlöf J. Linderoth
Härlöf G. Andersson
Johanneshus C. Lindström
Älvsborgs län:
Skene C.E. Anjou
Nedanstående fanns i Dalsland.
Västra Bodarne J. Olsson
Bäcken? Jan Olsson
Grösäter G.W. Ingsvaldsson
Låttsbyn A. Andersson
Ullstack? G. Jansson
Björkbyn (4 st stenkärlsfabriker troligen med ägare inom samma familj) Carl M, N.J., J.E. och G. Wennersten.

Gävleborgs län:
Gränsfors C.E. Hoffer och A.E. Nordling
Gärde, Ljusdal C.J. Lindgren
Forssån Edvard Rasch
Långede, Delsbo Christian Möller
Broddlajer?? ,Bollnäs Sandström
Lundnäs, Bollnäs Lars Pinsson?

Jönköpings län:
Adelöfs kakelugnsfabrik J. Nilsson
Berga Sven Larsson
Anderstorp (stenkärlsfabrik) H. Lennander
Unnaryd J.E. Sundlöf
Dessutom ytterligare tre som jag inte kan tyda namnen på. En var i alla fall verksam i Värnamo.

Kopparbergs län (Dalarna):
Nittsjö kakelugnsfabrik C.J. Wettergren

Kronobergs län:
Allbo härad (lerkärlsfabrik) Johannis Rydberg
Engaholm Baron A. Koskull
Kråketorp Nils Trulin
Lerkemåla P.J. Wahlberg

Skaraborgs län:
Nya Lerdahla kakelugns- och stenkärlsverkstad Grönbergs sterbhus
Wartofta fögderi J. Liljegren
Madäng L. Kullberg

Stockholms län:
Gustafsbergs Porslinsfabrik

Södermanlands län:
Kåstalund A. Andersson
Ulticsdahl Carl Ulric Nymark

Uppsala län:
Österäng (ler-& stengods)
Leufsta bruk C.E. De Geer

Västerbottens län:
Gammelbyn, Burträsk Johan Anton Nygren

Malmöhus län:
Höganäsbolaget
Trelleborg 3 st. J.P. Eriksson, H.C. Åkesson och Nils Nilsson.

[Polsson]

Även om den blivit länkad till tidigare, så kan väl den här filmen passa in i tråden.
http://svtplay.se/v/1371062/oppet_ar...tan_ljud__1923

Kul att du gillar "kakelugnsarbetet", Bengt H! Kommerskollegiets årsberättelse för städerna och landsbygden, har precis som du skriver, mycket intressant.
Lusläste dem för några år sedan. Länken till Svtplay passar verkligen in i tråden. På något sett vill jag likna PES vid ett "Dream Team", dvs olika personer bidrager med olika fakta m.m och på sådant sätt får vi en härlig kunskaps/fakta-bank.

Glad midsommar!

[Bengt H.]

Även om den blivit länkad till tidigare, så kan väl den här filmen passa in i tråden.

http://svtplay.se/v/1371062/oppet_arkiv/kakeltillverkning__utan_ljud__1923

[Bengt H.]

Tack så mycket för ett fantastiskt och imponerande arbete, Polsson!

Även jag skall försöka att bidra med något till tråden, dock långt ifrån lika intressant som tidigare inlägg.

I Kommerskollegiums årsberättelser finns det en del uppgifter om diverse verksamheter, och då bl.a. en redogörelse över kakelugns- och stenkärlsfabriker.
Jag räknar här upp de som finns antecknade som verksamma i städer under år 1863. Det finns också en redogörelse över fabriker på landsbygden, samt även årsberättelser som omfattar andra år. Återkommer till detta när tid medgives.

Namnet efter stadsnamnet skall vara ägarens namn. Tyvärr är dokumenten handskrivna och inte alltid så lätt att tyda, så felstavade efternamn är mycket möjliga. Ledsamt också att firmanamnen inte finns antecknade.

Askersund 1 st. Carl Magnus Engström.
Borås 1 st. A. Bergendahl
Gävle 2 st. (fayance fabrik) C.A. Oest, J.P. Forstén
Göteborg 1 st. Aug. Rigner
Helsingborg 1 st. (lerkärlsfabrik) J. A. Dreilich
Landskrona 2 st. Ant. Åström, M. E. Areschaug
Linköping 1 st. A. Bergström
Mariestad 1 st. J. A. Meister
Norrtelje 1 st. Edenström
Sigtuna 2 st. (stenkärlsfabriker) C. Hedén, C. Lehman, S. Nyström (ej igång)
Uppsala 2 st. Hörstadius, J. E. Malmgren
Östersund 1 st. J. P. Wickman
Stockholm 1 st. (porcellainsbruk) B. R. Geijers arvingar. (Rörstrand)

[Polsson]

Borgquists Möss- & hattfabrik tre kakelugnar

För något år sedan fotograferade jag kakelugnar i huset som tidigare var affär, fabrik och bostad för släkten Borgquist under flera generationer. Ett datorhaveri för något år sedan suddade bort bilderna, men i dag gjorde jag ett nytt besök. Huset inrymmer i dag en mäklarfirma vilken har renoverat/restaurerat huset på ett mycket otrelleborgskt sätt dvs man har gått försiktigt fram. PÅ andra våningen i flygelbyggnaden finns numera ett museum vilket är en upplevelse utöver det vanliga. När jag hade fotograferat ugnarna, kunde jag inte låta bli att föreviga det målade glastaket, fönstret i ytterdörren, fönsterbläcket m.m.

Ugnarna, ja! Var de kommer i från, vet jag inte. Men att den gröna förefaller nyare än de vita vågar jag påstå. Ingen av ugnarna är eldningsbar.

Den öppna bilen framför huset är inte min, men cykeln bakom flaggstången tillhör mig.

[Polsson]

Kakelugnar sällan signerade?

Jag hittade denna sida http://www.nkm.se/default.aspx på nätet och tyckte att det var instressant att det fortfarande finns någon som sysselsätter sig med kakelugnar i Norrköping.

Eftersom härkomsten endast nämnes på ett fåtal, drar jag slutsatsen att signering inte var vanligt. På sidan finns förresten en kakelugn från Rudholms, en kolonugn.

[Polsson]

Hallå Pålle,
Vilket fantasiskt jobb du lagt på tråden, bravo, jag är imponerad. Spännande med den där snubben Rudholm i Norrköping och kul att titta på bilderna. Nu en stilla förfrågan, hade kakelfabrikanterna egna formgivare eller snodde man en form och dekor rakt av? Och det ser ut som om man blandade hej friskt. Nystilar OK, men ändå?
So long...

Tack för det, KvP!

Inget nytt under stjärnorna! Eftersom Rudholm enrollerade kända arkitekter och formgivare, får väl de stå som upphovsmän, men det utesluter ju inte att de tagit mer eller mindre intryck av andra ugnar. Jag tror att mindre kakelugnsfabriker i större utsträckning "snodde" men så var det ju också ugnar för allmänheten som de förfärdigade.

p.s
Hittade en ugn på denna adress http://www.angelfire.com/linux/kakelugnar/ vilken stått i Rudholms privatbostad i Norrköping. Det är tredje ugnen från slutet.
d.s

[Kim von Platen]

Hallå Pålle,
Vilket fantasiskt jobb du lagt på tråden, bravo, jag är imponerad. Spännande med den där snubben Rudholm i Norrköping och kul att titta på bilderna. Nu en stilla förfrågan, hade kakelfabrikanterna egna formgivare eller snodde man en form och dekor rakt av? Och det ser ut som om man blandade hej friskt. Nystilar OK, men ändå?
So long...

[Polsson]

J. Z. Rudholm & Cnis Kakelfabrik i Norrköping IV

Vid bränning av kakel och glasyrer gick det åt mängder med ved, ca ”9 storfamnar ved till varje bränning”. Veden kom från skärgårdsöarna i Östergötland på s.k ”Roslagsskutor”. På hösten lagrade man ved för hela vintern. Rudholms hade en särskild vedgård i kvadraten Köpenhamn en bit från fabriken

Leran tog man från Uppsala och kom på pråmar till Norrköping.. ”Af leror utväljes en som möjligast fri från järn, den får i intet fall bränna sig röd, emedan den då ej är bra för kakelgodsframställning,…..” citat från J Z Rudholms receptbok. Leran lagrade man sedan i källare. Innan den kunde användas skulle den slammas och kranas samt blandas med sand och andra ämnen.

Mycket lovordad är fabriken under John Rudholms tid också för sin skicklighet vad gäller glasyrer. Glasyrerna var fabrikshemligheter och därför blandade fabrikören själv eller verkmästaren till dem. Vid Rudholms användes mest vita tennglasyrer. De dekorativa elementen framkallades genom att man lade till metalloxider på den obrända glasyren som vid bränningen ( 900 grader) färgades därav.

John och hans hustru, Ebba Otelia Cyrus (f 1866) fick två döttrar 1888 resp 1890. Norrköpingsmuseum Hösten 1969 har mer att säga om honom och hans far:

Deras förmögenhet var inte obetydlig och bouppteckningen efter den gamle Rudholm 1904 tar upp mängder av föremål, som alla pekar på att hemmet var burget...... De var, både far och son, allmänt ansedda som rättvisa och ordentliga människor. Även om arbetarna kunde tycka att de var ganska hårt hållna var förhållandet till dem gott,.... Arbetstider var 7-19 vardagar och på lördagar till kl. 18 fast man fick för det mesta gå tidigare på dagen......Både Johan Zacheus och John Rudholm innehade många förtroendeuppdrag. J Z var i nära 20 år stadsfullmäktig......John var under sin Norrköpings-tid v ord i Hantverksföreningen, ordf i Sveriges kakelindustriidkareförening,.....ledamot av stadsfullmäktige och drätselkammare samt frimurare.

I protokoll hållet vid extra bolagsstämma med Aktiebolaget Rudholms kakelfabrik i december 1913 föredrogs följande framställning från styrelsen:

....De senaste årens öfverproduktion inom kakelindustrin har vållat att såväl omsättning som försäljningsprisen ställt sig ogynnsamma och då därtill kommit att marknad så gott som saknats för fabrikens specialtillverkningar av dyrbarare kakelugnar, har resultatet av verksamheten blifvit förlustbringande.................föreslå bolagsstämman besluta om bolagets trädande i likvidiation...

Efter fabrikens nedläggning flyttade Rudholms år 1914 från Norrköping. John övergick till att bli teknisk ledare för AB S:t Eriks lervarufabrik i Uppsala.

Foto från "Sveriges Handel och Industri i ord och bild 1905" av Lundquist.