Kakelugnar

[Kim von Platen]

Hallå Pålle,
Visst gillar vi kakelugnar och jag lärde tidigt konsten att elda och hålla jämn värme. Inte så himla lätt (när båda jobbar hela dagen och halva natten).

När min fru och jag flyttade till Gamla Stan 1962 visste vi inte så mycket om kakelugnar,
men vintertid blev det svinkallt under takåsarna. Man tvingades elda. På vårkanten hängde jag med Vera Siöcrona (legendarisk profil och eldsjäl som faktiskt räddade gamlingen från att rivas, eller hur Gideon?).
Vi stog utanför Finska kyrkan där flinka arbetare höll på att forsla bort kakelugnar för vidare transport till slott och herresäten. Vera var inte eld och lågor.

Alla kakelugnar är snart borta och blir statyer hos nyrika finansvalpar, skrek hon högt..
- Nja, vi har fyra, invände jag..
Var bor du undrade hon..
- Stora Nygatan 31...
Blixtsnabbt kom repliken: Högst upp...den blåvita i vardagsrummet är inte Marieberg utan Rörstrand.

Nu har vi flyttat till en mindre kvart i samma kvarter och de enda bilderna jag har är en PDF sedan bildgalleriet kraschat. Kan kanske göra en utskrift och plåta kakelugnarna, dom är verkligen värda att dokumenteras.

So long... vi skall elda på.

PS. Dina kakelugnar från Vellinge ser ut att vara från förra sekelskiftet, fina med sina mörka jordnära färger.

Hallå Pålle,
Lovade att försöka visa upp några av våra ugnar och har gjort ett försök med ugnen i sovrummet, en gustaviansk historia, en ack så vacker i sin sparsmakade dekor. Om ursprunget vet jagt intet, vem vet? Är bildkvaliteten Ok kan jag lägga in några fler. So long...

PS. Att elda i sovrummet var extra knepigt men vi vande oss vid en temperatur på 18 grader och frös inte.

[Polsson]

Intressanta sidor, simco! Här visar jag en miniatyrkakelugn från Trelleborgs Museum. F B Stenbäcks verkstad har gjort den. Sannolikt är det ett "skyltexemplar".

Foto: Ylva Moritz

[simco]

Här får man lära sig nya termer inom ämnet kakelugnar; rumpen och krucifix

Hittade den eminenta sidan DigitaltMuseum.se.
Skrev "kakelugn" i sökfältet och vips dök massor av härliga bilder på både kakel och kakelugnar upp.

http://www.digitaltmuseum.se/search.do?owner=&criteria=kakelugn&pageNo=1&noOnPage=12&searchObjectType=Unknown&onlyWithPictures=

Mycket smart koncept och värdefullt för oss som gillar att söka fakta. DigitaltMuseum.se skriver inledningsvis:

DigitaltMuseum

På de svenska museerna finns många stora och spännande samlingar. Traditionellt har dessa framför allt presenterats i museernas utställningar och böcker. Stora delar av samlingarna har därför sällan eller aldrig visats för en bredare publik.

Målet med DigitaltMuseum är att ge museerna möjlighet att tillgängliggöra sina samlingar på ett enkelt sätt för alla intresserade, oberoende av tid och plats. Förhoppningen är att samlingarna nu lättare ska kunna användas för studier, undervisning och bildsökning.

Bifogar en bild på: "Nisch till kakelugn" från C.J. Wickmans kakelfabrik som grundades 1868 i Bro i Tierps socken,av kakelugnsmästaren Johan Petter Wickman, född i Tensta.

Sänder en extra hälsning till Bengt H, kanske till nytta i din forskning?

http://www.digitaltmuseum.se/artifactView.do?image=&imageIndex=0&idOwner=S-UM&idIdentifier=DIA05575&pageNo=9&noOnPage=12&noInResult=147&owner=&criteria=kakelugn&searchObjectType=Unknown&onlyWithPictures=&lastPageNo=&filterCriterias=

[Gideon]

Jag har läst någonstans att på baksidan av krucifixet var det vanligt att man märkte ugnen. Har du läst samma sak, Gideon? Kan berätta att jag faktiskt sett en märkning en gång, men det var på en nerplockad ugn. Den kom från Rudholms i Norrköping.

Krucifixet? Herrn kanske behagar vilja få mig yttra: -Kors i taket! efter givet svar?
Nej, just det har jag inte läst och bliver tacksam för närmare upplysningar i bikt.

Men om stämplat/signerat i kakelugnar vet jag egentligen inte så mycket, bara att det blev mer förekommande under 1880-talets senare del - precis som på krukmakargods.
Vi tar jämförelser ur ett par stycken i Cramérs bok.

Rörstrand:
"Rörstrands kakelugnar efter 1857 bär sporadiskt fabrikens raka namnstämpel med versaler, RÖRSTRAND. Från 1884 använder fabriken en ny stäömpel med gemena bokstäver kursivt skrivna omgivna av tre kronor. Mariebergsfabrikens märke.
En kvalitetstämpel som IVORY kan förekomma. Kakelformaren har ofta satt dit sin initialstämpel. Dekorationsmålaren kan med glasyrfärg ha målat dit sitt märke.
Kakelugnarnas modellnummer föregånget av B för Bit ristat i gipsformen har givit upphöjt tryck i kaklet.
Stämplar och märken sitter på den oglaserade delen av godset som vänds inåt ugnen, vanligen på rumpens baksida. Ytterst sällsynt förekommer målad signatur på utsidan.
Kakel till en praktugn kan således vara stämplat med fabriksnamnet, formarinitialer, modellnummer, bitnummer och eventuellt också en kvalitetsstämpel. I en och samma ugn ingår ofta kakel med olika formarstämplar."

Av de andra kakelfabrikerna i Stockholm, upptar Cramér endast
P.H. och B.H. Lundgren:
"Lundgrens kakelfabrik märkte sina kakel med stämpel tryckt mot den ännu mjuka leran på kaklets baksida ibland i botten, ibland på rumpens utsida eller var det lämpade sig, B H Lundgren använde först en oval stämpel med texten ´B.H. LUNDGRENS KAKELFABRIK STOCKHOLM´, sedan en rektangulär också den med ett genitiv-s lagt till namnet. Sonen stämplade från 1893 ´P.H. Lundgren STOCKHOLM´ i en rektangel. Dessutom finns en mindre, rak stämpel med versaler (16 x 27 mm)."

Det finns ett par kakelugnsbitar i källaren, oåtkomliga just nu, och de är helt ostämplade. Men den ena har en anteckning i blyerts eller om det var i anilin i botten.
Identifiering kan göras utifrån kakelugnens utseende och jämförelser med kakelugnfabrikernas illustrerade priskuranter, men då krävs att alla kända priskuranter samlas in och digitaliseras i en databas, även om fabrikerna oblygt kunde kopiera - vilket får hamna på önskelistan...

[Polsson]

Det går inte att kolla på det, för isåfall får Du riva kompisens kakelugn och titta på sidan på någon av flisorna på golvet.

Jag har läst någonstans att på baksidan av krucifixet var det vanligt att man märkte ugnen. Har du läst samma sak, Gideon? Kan berätta att jag faktiskt sett en märkning en gång, men det var på en nerplockad ugn. Den kom från Rudholms i Norrköping.

[simco]

Egentligen var kakelplattan inte dyr alls, tvärtom, med tanke på vad får betala för naggade Rörstrandsassietter från 1766, till exempel, som kan kuta iväg till en tusenlapp eller två.
Plattan gick för 322:-

Däremot finns två verkligt heta golvkakel från trettonhundratalet, som det är svårt att slå ur hågen och de är dyrare. Var för sig...
På Tradera just nu.
Förnuftet säger nej, men hjärtat skriker högljutt ett JA.

Tack för info Gideon!
Såg också de fina golvplattorna på Tradera, tyvärr för dyrt just nu, men håller med om att det vore något!!!

Det går inte att kolla på det, för isåfall får Du riva kompisens kakelugn och titta på sidan på någon av flisorna på golvet.

Ha, Ha bra att veta! Då slipper jag leta mig fördärvad, även fast jag har hotat med kofoten förut.
Brukar säga-
"Din sambo har lovat att jag ska få kakelugnen, så nästa gång du åker i väg och jobbar
så kommer jag och hit och plockar ned den och ställer upp den hemma hos mig."

[Gideon]

Egentligen var kakelplattan inte dyr alls, tvärtom, med tanke på vad får betala för naggade Rörstrandsassietter från 1766, till exempel, som kan kuta iväg till en tusenlapp eller två.
Plattan gick för 322:-

Däremot finns två verkligt heta golvkakel från trettonhundratalet, som det är svårt att slå ur hågen och de är dyrare. Var för sig...
På Tradera just nu.
Förnuftet säger nej, men hjärtat skriker högljutt ett JA.

Till sist har jag en fråga angående märkning av gamla kakelugnar.
Var på kakelugnen letar man? Eller brukar de märkas lite var som, eller inte alls?
Har en kompis som har en fantastiskt fin kakelugn hemma och är lite lur på om den har en märkning eller inte, senast jag kikade såg jag ingen, men jag kan ha missat den.

Det går inte att kolla på det, för isåfall får Du riva kompisens kakelugn och titta på sidan på någon av flisorna på golvet.

[simco]

Kanske finns det fler kakelugnsentusiaster på PES?

Bra initiativ!
Ser fram emot en tråd fylld med information och fina bilder på kakelugnar.

Jag håller själv på med att försöka få fram uppgifter om kakelugnsmakare som varit verksamma i Jämtlands län, och då i huvudsak i Östersund.
Massor av namn har det blivit och även några som kan kallas fabriker.
Hos Olof Frank t.ex. tillverkades det under 1870- och 1880-talen årligen ca. 60 - 70 kakelugnar och 700 - 800 stenkärl (hushållsgods som krukor och fat) samt även blomkrukor och naturligtvis lergökar..
Tyvärr har jag inte hittat något föremål eller kakelugn från verkstaden.
I sommar skall jag i alla fall få möjlighet att fotografera en kruka tillverkad av en annan 1800-tals mästare från trakten.

Önskar Dig Bengt, ett varmt lycka till med forskningen!

Kakelugnsforskarna blir alltfler och det är glädjande!
Ser verkligen fram emot det färdiga resultatet, Bengt H.


Vad återstår för oss keramikälskare, som har lågt i tak eller bor för nytt och högt upp, och är svag för stora bamsingar som kakelungnar med stort K?
En möjlighet är att istället samla på pikanta flisor, som i all sin skönhet gör en svag i benen.
Från en nyligen avslutad traderaauktion, vilken jag med all möda i världen mostod att bjuda på. Möjligen svensk och i högsta grad rokokons 1700-tal:

Tyvärr lågt i tak här också.
Den lilla fina miniatyrkakelugnen Lars M visar upp skulle ju förståss få plats, men dessa är nog inte tillgängliga för allmänheten och jag är rädd för att plånbolken inte skulle räcka om de fanns att köpa.
Kakelplattan är fantastiskt fin, hittar den inte på avslutade auktioner, vet du hur mycket den gick för Gideon?
Har faktiskt själv varit inne på att ha en tavellist med kakelplattor från gamla kakelugnar på väggen, om man skulle komma över någon.

Till sist har jag en fråga angående märkning av gamla kakelugnar.
Var på kakelugnen letar man? Eller brukar de märkas lite var som, eller inte alls?
Har en kompis som har en fantastiskt fin kakelugn hemma och är lite lur på om den har en märkning eller inte, senast jag kikade såg jag ingen, men jag kan ha missat den.

[Gideon]

Det är en generell beskrivning på Wikipedia, och nog borde någon härifrån gå in för redigering och utökning av texten.
För större städer gäller denna beskrivning, men bara nästan helt och hållet. Valfriheten fanns ju alltid, samt att det ju gällde att vara så billig som möjligt - inte minst i transport och uppsättning.

Så Du har rätt, Polsson och det är på landsorten främst som "själv är bäste dräng" var vanligast.
Letade som besatt efter bilder och texter, som jag vet att jag sammanställt i början av januari - från en Traderaauktion då. Tyvärr sparade jag aldrig bilderna (fast jag skulle) och texten finns i en annan dator...
Men detta gällde en småländsk kakelugnsmakare, som ensam, tilsammans med en gesäll tillverkade och satte upp en kakelugn med grönmarmorerad glasering.
Det skulle ha illustrerat argumenteringen lite bättre, men ändock är det inte viktigt just.

Istället hämtar vi bra fakta ur Margareta Cramérs bok "Den verkliga kakelugnen" 1991, sidan 105 - när det gäller beteckningarna:
"För Stockholms del (tillagt), åren efter hallrättens upphörande 1846 redovisas 11-12 kakelugnsmakare och 1-4 änkor som fortsätter makens verksamhet.
Bland dessa skiljer snart några ut sig genom att de har en större rörelse än andra: A J Westman och C A Petterson med vardera cirka 15 anställda och O H Åkerlind som redan första gången han förekommer, år 1848 har 28 anställda, en siffra som stiger under 1860-talet och maximalt till 159 år 1866.
Det är också Åkerlind som först använder begreppet kakelfabrik, 1851. Själv kallar han sig fabrikör. Westman och Petterson var under skråtiden utbildade kakelugnsmakare med avlagda mästarprov. Deras verkstäder med större omfång än hantverkarnas utgör en länk till den fabriksmässiga tillverkningen, Vi kan följa företagarna i Kommerskollegii årsberättelser under rubriken Fabriker.
B H Lundgren som startade kakelfabrik i Stockholm 1865 var liksom C A Petterson en hantverkare som efter näringsfriheten drev sin rörelse i fabriksmässig omfattning.
För dem som tillverkade kakelugnar omkring och efter sekelskiftet 1900, Petterson, Lundgren och Rörstrand, utgjorde värmeledningen det stora hotet."

[Polsson]

[QUOTE=Kim von Platen;143526]Hallå kakelfrälsta.
Familjen Tunanders böcker i ämnet är bra. QUOTE]

Instämmer, KvP. Dessutom har det kommit ut en ny bok för inte så länge sedan, men jag minns naturligtvis inte titeln och författaren.

[Polsson]

Jag tycker det råder en viss oreda i inläggen ovan och vill koplettera med följande klipp ifrån Wikipedia:
"Under skråtiden gjorde kakelugnsmakaren allt från tillverkning av kakel till uppsättning av kakelugn. På 1800-talet blev arbetet mer specialiserat. Kakelugnsmakaren satte bara upp kakelugnen och kakelugnsfabriker tillverkade själva kakelugnarna."

Tydligen är det oreda även på Wikipedia enär ett flertal kakelugnsmakare satte upp egna kakelugnar under större delen av 1800-talet. Fabriksugnarna
dominerade först f.o.m 1890-talet. Sedan kan man ju diskutera hur ordet "fabriker" ska definieras. En del kakelugnsmakare kallade sig fabrikörer trots att de tillverkade ugnarna i sina resp. verkstäder vilka ändrade namn till fabriker.

[Jörgen N]

Kakelugnsmakare/Kakelugnstillverkare

Jag tycker det råder en viss oreda i inläggen ovan och vill koplettera med följande klipp ifrån Wikipedia:
"Under skråtiden gjorde kakelugnsmakaren allt från tillverkning av kakel till uppsättning av kakelugn. På 1800-talet blev arbetet mer specialiserat. Kakelugnsmakaren satte bara upp kakelugnen och kakelugnsfabriker tillverkade själva kakelugnarna."

[Kim von Platen]

Hallå kakelfrälsta.
Familjen Tunanders böcker i ämnet är bra. Apropå Stadsmuseumet i Stockholm gjorde man för några tiotal år sedan en inventering av antalet aktiva makare och kom fram att det fanns en som kunde yrket. Vad göra? Han fick starta en utbildning och vi som bodde i Gamla stan fick erbjudande om gratis kakelugn på gammal härd. Leve hantverket.
So long...

PS. På Bukowsikis såldes för något år sedan en 1700-tals kakelugn för ca 250.000:- (om jag inte minns fel?)

[Gideon]

Kakelugnsforskarna blir alltfler och det är glädjande!
Ser verkligen fram emot det färdiga resultatet, Bengt H.

Artikeln blev jag mycket intresserad av, Lars M, så jag sonderade terrängen lite först, och hittade ett exemplar på Bokbörsen. Tack!

Den här recensionen av boken "Den svenska kakelugnen" av Susanna Scherman är bra skriven av Margareta Cramér. En bok, som närmast har karaktären av bilderbok, men inte lika utförlig som Cramérs egen "Den verkliga kakelugnen" från 1991.

http://www.gardochtorp.se/ljuvliga-svenska-kakelugnar.aspx?article=4713

Vad återstår för oss keramikälskare, som har lågt i tak eller bor för nytt och högt upp, och är svag för stora bamsingar som kakelungnar med stort K?
En möjlighet är att istället samla på pikanta flisor, som i all sin skönhet gör en svag i benen.
Från en nyligen avslutad traderaauktion, vilken jag med all möda i världen mostod att bjuda på. Möjligen svensk och i högsta grad rokokons 1700-tal:

[Bengt H.]

Tack för uppmuntran, Polsson.
Visst är det roligt, men tidödande. I alla fall för en amatör om mig.
Internet är ju till bra hjälp. Bl.a. då de arkiv som det mot avgift går att komma åt genom SVAR. Där finns ju kyrkböckerna med bl.a. husförhörslängderna och de olika folkräkningarna samt inte minst fabriksberättelser.

Kul med bilder från årsboken och av miniatyrkakelugnen på museet.
Tack för det, Lars.