Kakelugnar

[Bengt H.]

Några till från samma hus.

[Bengt H.]

Några likadana från samma fastighet vågar jag mig på att visa.

[Bengt H.]

Från en stadsvåning (numera kontor) kommer dessa.

[Gideon]

Finfina dokumentationer, Bengt H!
Den polykroma kakelugnen med förgyllningar och infälld spegel, i inlägg 91, borde gå att härleda.
P.H. Lundgren?
De vita är svårare, men vissa ornamnentdetaljer är inte alltid konforma, utan kan särskilja sig från fabrik till fabrik, och i glasyrfärger mellan mindre kakelugnsmakarverkstäder.
Margareta Cramér kom ju rätt långt i det avseendet, för Stockholmsområdets del.
Sedan ställer de billigare, långväga beställningarna från ort till ort till det i källforskningen, när lokala tillverkare ansågs för dyra i jämförelse eller något finare inte kunde erbjudas.

[Bengt H.]

Tack för uppmuntrande ord, Gideon.

Det känns som jag måste köpa Cramérs bok. Tidigare har jag bara lånat den på biblioteket.

Några till kakelugnar kommer här.
De två första finns i en fastighet som blev färdigbyggd ca. 1914 och rummen där ugnarna är används som kontorslokaler.
De två sinsemellan likartade ugnarna finns på våning ett resp. våning två i en fastighet som byggdes ungefär år 1900. Numera används lokalerna som dagis/förskola.

[Bengt H.]

Nu tycks det som att kakelugnarna har tagit över hela min tillvaro, men mycket trevliga bekantskaper blir det också.

Byggnaden, som nu används som kontor, byggdes för borgmästare Isidor von Stapelmohr och han kunde flytta in 1903.
På en av ugnarna skall det förhoppningsvis gå att se Isidors adliga vapensköld.

[Bengt H.]

Två praktfulla kakelugnar i en fastighet byggd på 1880-talet.
Fastigheten har nu byggts om till att innehålla mindre lägenheter.

[Bengt H.]

Jag avslutar kakelugnsvisningen för denna gång med dessa två som finns i samma fastighet som de två ovanstående.

[Polsson]

Jag avslutar kakelugnsvisningen för denna gång med dessa två som finns i samma fastighet som de två ovanstående.

Nog skulle det vara kul att hänga med dig på din kakelugnsresa, Bengt H.
Vilka ugnar! Det är ju rena rama julafton!

Tackar och njuter.

[Bengt H.]

Tack för uppskattande ord, Polsson.

Nog skulle jag gärna följa med dig också på dina spännande upptäcktresor.

[Gideon]

Man skulle ju kunna chartra en buss nästa sommar, som följer en i förväg fastställd rutt till intressanta platser, och naturligtvis loppisar?
Så blir era och andras önskemål tillfredsställda och vandrarhemmen nöjda?

[Bengt H.]

Några ugnar hamnade på bild i dag, men som vanligt får jag be om ursäkt för den usla fotografen.

I en fastighet från sekelskiftet 1800 -1900 finns dessa fyra. Två i varje stadslägenhet.

[söffe]

Två ugnar från Östra Bodarne (utanför Alingsås). Bilderna tagna utan blixt i mörka rum,
söffe

[Bengt H.]

Mycket fina och intressanta ugnar, Söffe.
Extra roligt att få se en ugn på fötter. Mycket stiligt!
Ännu har jag inte lyckats få se någon "live".

Några "ordinära" ugnar fick jag på bild i dag.
Först tre stycken som finns i ett f.d. kanslihus på det tidigare militärområdet.
Sedan fyra stycken som finns i ett hus som tidigare varit lanthandel och gästgiveri. Ugnarna bör vara från 1890-talet

[TorparAnna]

Hej

Här har ni en till som är mer eller mindre besatt av dessa varma skönheter!

Vilken intressant tråd, sprängfylld med fakta och vackra bilder, mera!

Själv är jag inte (ännu) ägare av någon kakelugn, men förhoppningsvis blir jag det någon gång. Jag och sambon var intresserade av ett hus söder om Stockholm, byggt 1913 med bl a två ugnar från C Boivies, men mäklaren sålde det häromveckan utan att ens låta oss hinna lämna bud
Såg en annons från just C Boivies i tråden, och jag hittade en annan från 1892 med prisuppgift... "från 16 kr till högre priser"

Ni som tvekar att införskaffa en egen ugn pga av låg takhöjd tycker jag ska tänka om Det finns kakelugnar som passar alla typer av rum, och så har de ju också använts i alla slags lokaler från slott till koja. Själv är jag förtjust i de korta lite mulliga som står i rum med lågt i tak.
En handlare av begagnade kakelugnar (som har ett genuint intresse och inte bara räknar kulor) kan hjälpa till att hitta rätt sort för ditt rum och ser vilka modeller som passar att dra ner ett varv utan att förstöra proportionerna. (Isf ska man ändå få med den borttagna raden och spara).

Bengt H visade en bild på en underbar plåtugn från NG Nilsson, som jag såg att ni undrade lite över.
Kanske fick Nilsson sin idé från våra grannar i öster för dessa ugnar är relativt vanliga i Finland. De är alltså ingen uppfinning av Nilsson.
Plåtugnarna ansågs inte finare än kakelugnarna, snarare tvärt om så stod dessa i de mindre kamrarna, men om de även var billigare vet jag inte.
Inkåmet var det samma som för kakelugnar, dvs de var murade på samma sätt och innehöll inte sand som de svenska moderna plåtugnar man kan köpa idag.
Plåtugnarna var en efterlikning på de svenska kakelugnarna och kallas ofta också för kakelugnar. De lämnades obehandlade men ofta också målade i linoljefärg vilket blir mycket vackert!
Idag har dessa ugnar, precis som kakelugnarna i Sverige, fått ett uppsving och finns ibland att hitta på finska byggnadsvårdsbutiker (finns även färg "anpassad" för att måla plåtugnar).
Det finns också moderna finska plåtugnar i nytillverkning, då muras de av block i någon slags värmehållande komposit under plåten.