Kakelugnar

[simco]

Verkligen tjusiga ugnar Bengt!
"Plåtugnen" på bilderna är mycket tjusigare än den som stod hemma hos mig när jag var liten. Denna har ett vackert krucifix eller "krona" som jag nog hade tilltalats av.
De vita ugnarna är som smycken och de mörka ornamenterade är riktigt pampiga.
Jag kan gärna hjälpa dig med bildbearbetning/uppljusning. Kruxet när man skickar bilder över mailen är att de kan bli så komprimerade så att de är svåra att använda utan att bli pixliga. Det lättaste är att föra över bilderna till ett USB-minne och skicka det med vanlig postgång. Som sedan kan skickas tillbaka.

Vill också passa på att kommentera de fina spjällbanden som synts på flera av dina bilder. Tack för dokumentationen.

Mvh Simco

[Polsson]

Mina kunskaper i ämmet att behandla bilder är synnerligen begränsade.
Nu har jag via e-post fått mig tillsänd några bearbetade bilder, och dessa skall jag försöka mig på att lura in här, men är mycket osäker på om det lyckats.
Om det är någon här på PES med kunskap och intresse att bearbeta bilderna så blir jag mycket tacksam.

Tyvärr är jag ingen bildbearbetningsexpert, men bilder som jag själv tar eller kopierar på nätet "fixar" jag till på "Microsoft Office Picture Manager", ett bildprogram som inte är svårt. Där kan man göra bilderna ljusare eller mörkare tex. Den högra ugnen (delar av den) är ett riktigt smycke, tycker jag.

[Bengt H.]

Tack för erbjudandet, simco.

Tack också till Polsson, som nu fick mig att lägga ner lite tid att utforska datorprogrammen.
Nu har jag faktiskt ett program, ACDSee, där det går att ge lite ljus till bilderna.

Här visas nu lite mindre mörka kakelugnar.

[Polsson]

Tack för erbjudandet, simco.

Tack också till Polsson, som nu fick mig att lägga ner lite tid att utforska datorprogrammen.
Nu har jag faktiskt ett program, ACDSee, där det går att ge lite ljus till bilderna.

Här visas nu lite mindre mörka kakelugnar.

Kanon, Bengt H! För cirka två år sedan hade jag ingen aning om bilddatorprogrammet som fanns i min dator.Det var min bror som visade mig det. Bl a då lärde jag mig att man aldrig är för gammal för att lära sig något nytt.

[Bengt H.]

Visst, det är väldigt roligt att ha möjlighet att kunna lära sig något nytt.

[söffe]

Några bilder ur boken Det gamla Göteborg (1921). Kakelugnarna har funnits i Majorna resp. på Södra vägen.
söffe

[Polsson]

Den svenska kakelugnen

Tack vare tips från Lars M på tråden "Litteraturtips Keramik & Porslin" hamnade rubricerade bok i brevlådan idag. För endast 118 kronor (inkl. frakt) får man ett mångårigt, gediget arbete av Susanna Scherman (fil. dr i konstvetenskap) i en elegant utformad bok "broderad" med färggranna bilder av kakelugnar. 1700-talets tillverkning från Marieberg och Rörstrand behandlas
insiktsfullt med bl a en nästan 50 sidor katalog med inventerade ugnar från de båda fabrikerna på diverse slott och herrgårdar.

Produktionen av antalet kakelugnar vid Marieberg har det tydligen funnits delade meningar om. I Tunanders bo "Kakelugnar" finns följande åsikt:
"inalles framställdes ett trettiotal ugnar. som man dessutom vet var de finns".
Enligt Scherman har denna åsikt upprepats i böcker och tidskrifter under de senaste decennierna. Efter noggrann inventering under 10 års tid, har författarinnan funnit 90 ugnar som kan attribueras till Marieberg.

Hur känner man då igen en Mariebergsugn? Vad skiljer den från en från Rörstrand? Ett av många igenkänningstecken som nämns i boken är leran.
Maribergsugnarna tillverkades av kalkhaltig lera vilken ger gul skärv till skillnad mot Rörstrand som hade järnhaltig lera med röd skärv. Enligt förf. krakelerade aldrig glasyren på Mariebergs-ugnarna, sannolikt beroende på något i lersammansättningen.

God, intressant läsning önskas alla som köper boken!

2011-02-24 Tillägg
Vid ingående studier av de av förf. inventerade ugnarna frapperades jag av att i stort sett alla Rörstrandsugnarna enligt texten var av gulbrännande lera. Enligt författarinnan var de sannolikt tillverkade under arrendatorn Elias Magnus Ingman ( senare adlad Nordenstolpes) period (1760-1773). Av detta drar jag slkutsatsen att de för övrigt var av rödbrännande lera.

[Lars M]

Vackrare Vardagsvara 1919

Inlägget skulle ju lika bra kunnat göras på tråden för keramikannonser men jag gör den här på Kakelugnarna. I boken finns både bilder och text på alster av Kåge, Hald, Emil Olsson-Ollers, Carl Malmsten m fl

[Bengt H.]

Kakelugnsfotograferandet har legat nere under vintern, men nu har det blivit några bilder.

Dessa är från två stadslägenheter i ett hus byggt 1906-07.

[Bengt H.]

Om någon kan ge tips på tillverkare vore det väldigt roligt.

[Bengt H.]

I dag blev det återigen ett besök i en stadsvåning, och där finns denna kakelugn med motiv i relief.
Fastigheten uppfördes under 1910-tal.

Även nu är jag intresserad av ev. tips om tillverkare.

[Polsson]

I dag blev det återigen ett besök i en stadsvåning, och där finns denna kakelugn med motiv i relief.
Fastigheten uppfördes under 1910-tal.

Även nu är jag intresserad av ev. tips om tillverkare.]

En härlig ugn! Har du kollat med husägaren om det finns ritningar m.m på huset från byggnadsåret. Om så är fallet, kanske kakelugnstillverkaren finns med på ett hörn.

[Bengt H.]

Tyvärr har många av husen, åtminstone inne i stan, bytt ägare under åren, och då har mycket av den urprungliga husdokumentationen kommit bort.
Nu kanske inte alltid husägarens ambition att leta efter den gamla dokumentationen har varit så stor, men i varje fall har jag hittills enbart fått negativa besked när jag frågat efter upplysningar.

En förhoppning är att kunna identifiera ugnarna genom att titta i kakelfabrikanternas priskuranterna, men det första steget är att skaffa sådana kuranter, och detta steg har ännu inte tagits.

I brist på kakelugnar att visa, så får det bli två annonser för de tidigare diskuterade kaminugnarna/plåtugnarna.

Jämtlands Tidning den 13 september 1907 resp. 21 december samma år.

[Bengt H.]

Det blev inga kakelugnar i dag heller, men försöker lägga in suddiga bilder på två kakelugnsmakeriverkstäder som fanns vid Storsjöns strand (Östersund) från mitten av 1800-talet fram till dess slut.
I den ena var annonsören i inlägget ovan, N G Nilsson, verksam och boende under sin första tid i Östersund. Denna verkstad var också J.P. Wickmans första ägandes verkstad. Han startade senare en betydligt större verksamhet i Tierp.

I den andra (de långsträckta skjulen) drev Wickman också verksamhet, men här hyrde han verkstaden.

I verkstäderna tillverkades förutom kakel även hushållsgods (krukor m.m.) samt sådant som i konkurshandlingar beskrevs som leksaker, men troligen var lergökar.

Det tycks ha varit vanligt med konkurser under dessa år, och en inte ovanlig orsak till dessa verkar ha varit olyckliga borgensåtaganden.

[Gideon]

Ett litet sidospår blir det dock här, och det är bättre än att starta en ny i denna fråga.
För en tid sedan köpte jag något som kallades "askförsats" till kakelugn, och den är underbar som tillbehör till en rund sådan med samma ornamentdetaljer och glasyrfärger.
Det är bara det att jag har plöjt igenom de flesta böcker som handlar om kakelugnar, och inte någon bild visar en sådan - som naturligt borde stå vid sidan av på golvet, med en raka lagd eller eldgaffel ståendes, på den.

Det verkar som att gåtan blivit löst, och skålen har inte med kakelugn att göra, men trots allt kan den ha stått intill en sådan - med likadana ornamentdetaljer och glasyrfärger.
Dess tjänstgöring var att underlätta för folk att prata rent...





Spottlåda alltså!