Anders August Liljeqvist, Svedala I

[Rosa]

Blir lite nyfiken på dekoren. Inte är den slumpmässigt vald, väl? Tycker mig att sett något liknande men minns inte var. Är det någon som känner igen den?

Kan det vara planeten Saturnus och skäran/lien som symboliserar skördeguden Saturnus???

Kollade Wikipedias text om åren 1911 och 1912, men ingen upptäckt med anknytning till planeter nämns. Däremot andra stora händelser t ex Roald Amundsen upptäcker sydpolen, Titanic går under, August Strindberg avlider, Olympiska spelen hålls i Stockholm, flygindustrin utvecklas...

[Polsson]

Svedalafat i Västra Alstad

Byaloppisar börjar bli en fluga här nere på Söderslätt. På en och samma dag hann jag med tre stycken byar på knappt en timme, men så ligger de ockå i närheten av Trelleborg, ja de tillhör kommunen. Fatet på bilden vilket förfaller osignerat för ett "icke tränat" öga skulle kosta 20 kronor på byaloppisen i V Alstad, orten som hade så många krukmakare under 1800-talets första hälft att de hade kunnat bildat ett eget krukmakarämbete om näringsfriheten hade funnits då (den kom 1846). Som man kan läsa i Nordins bok om Skånsk allmogekeramik, signerade Svedala ibland på kanten. Jag skriver Svedala, för jag tror inte att det är utrett om det är Liljeqvist eller hans efterträdare som stämplade så. Oavsett vem som har gjort fatet, betalade jag 40 kronor för det för att få en lärlingsplats i krukmakarnas himmel.

[Gideon]

Till skillnad från söffes fat, med lustig piplerdekor, på annan tråd, infinner sig känslan av mer ålder på Ditt svedalafat.
Alla kännetecken finns där, men inte att den är från 1800hundrakallt.

År 1900 har vi sex kakelugnsmakare, inklusive Liljeqvist på orten så hans kolleger får vi inte heller glömma bort.

Av listan från det året kan vi se att han var äldst av dem.
Jakobsson, Nils 1867
Liljekvist, Anders August 1846
Lundgren, Peter 1858
Mårtensson Molin, Anders 1875
Nilsson, Karl Johan Fredrik 1862
Svensson, Jöns 1869

Sedan finns Sven Jönsson, född 1847, som titulerade sig krukmakare, till skillnad från kakelugnsmakarna där.

[Polsson]

Till skillnad från söffes fat, med lustig piplerdekor, på annan tråd, infinner sig känslan av mer ålder på Ditt svedalafat.
Alla kännetecken finns där, men inte att den är från 1800hundrakallt.

År 1900 har vi sex kakelugnsmakare, inklusive Liljeqvist på orten så hans kolleger får vi inte heller glömma bort.

Av listan från det året kan vi se att han var äldst av dem.
Jakobsson, Nils 1867 lärling hos AAL 1886
Liljekvist, Anders August 1846
Lundgren, Peter 1858 [COLOR="red"]arb. hos AAL 1878-79, 1880-82
Mårtensson Molin, Anders 1875
Nilsson, Karl Johan Fredrik 1862
Svensson, Jöns 1869

Sedan finns Sven Jönsson, född 1847, som titulerade sig krukmakare, till skillnad från kakelugnsmakarna där.

Tackar för infon, Gideon! 1900 är inget "trevligt" årtal såtillvida att husförhörslängderna på nätet oftast slutar några år tidigare. Man måste med andra ord bege sig till arkivet i Lund och det är inte alltid att det hjälper. Har kollat AAL från 1895-1920 vid nämnda arkiv, men ingen av namnen ovan finns på AAL:s adress. Trots detta kan de ha arbetat hos honom, men haft eget boende dvs annan adress.

[Gideon]

Ja, det är knepigt och inte ville man väl bo på arbetsplatsen, även om det förekom.

Liljeqvist titulerade sig kakelugnsfabrikör och torde således ha flera anställda. Men det kan alltså finnas en joker bland bland hantverkarna, som ville vara självständig - hur det nu var ekonomiskt möjligt, om man inte var välkänd och eftersökt (ja, jag pratar emot mig själv, men det måste man ju).
Redogörelser i andra arkiv borde finnas, för att se hur många AAL hade hos sig.

Vi har adresser som Municipalområdet, Kvarteret Stacken (AAL), Aggarp Nr.7, St. Svedala Nr. 16 och Kvarteret Svanen för de killarna.
Tre av dem bodde på Municipalområdet. Vad var det?

[Polsson]

Ja, det är knepigt och inte ville man väl bo på arbetsplatsen, även om det förekom.

Liljeqvist titulerade sig kakelugnsfabrikör och torde således ha flera anställda. Men det kan alltså finnas en joker bland bland hantverkarna, som ville vara självständig - hur det nu var ekonomiskt möjligt, om man inte var välkänd och eftersökt (ja, jag pratar emot mig själv, men det måste man ju).
Redogörelser i andra arkiv borde finnas, för att se hur många AAL hade hos sig.

Vi har adresser som Municipalområdet, Kvarteret Stacken (AAL), Aggarp Nr.7, St. Svedala Nr. 16 och Kvarteret Svanen för de killarna.
Tre av dem bodde på Municipalområdet. Vad var det?

Jag tror, orkar inte läsa igenom all text om municipalsamhällen, att det motsvarar det som vi idag benämner som centrum. Jag har varit nere på biblioteket idag, inspirerad av dig, och kollat 1900 års folkräkning. Om man kollar AAL:s anställda 1888-1895 så är det följande:
född ort från till
gesäll Carl Johan F Nilsson 1852 Malmö Mmö 1887
lärling/km Nils Jacobsson 1867 Grönby Genarp -86 No 18 1893
krukm Lars Larsson 1) 1859 Gärdslöf Alöf 1885 död 1893
kakugnm Jöns Sonesson 1869 Svedala 193 -89 NL 740
lärling Olof Sandberg 1877 p 336 -93
gesäll Johan E Holmberg 1862 Simris Simris -93 NL 803

De röda uppgifterna visar vart de flyttade. NL betyder Nya Längden dvs 1895-1900 års hfl. De som inte har röda uppgifter, bodde kvar åtminstone tom 1895.

[Gideon]

Intressant!
Kollade också lite närmare på municipal, och det verkar som att de flesta växte fram kring järnvägsstationen, för att bli köpingslikt och i lyckosamt fall senare bli stad eller by (?).
Nåja, det är inte så viktigt ändå.

De här namnen kan också följas upp, för att se var de slutade sina dagar, av dem som fattas. Om Du vill kan jag försöka göra det.

[Polsson]

Intressant!
Kollade också lite närmare på municipal, och det verkar som att de flesta växte fram kring järnvägsstationen, för att bli köpingslikt och i lyckosamt fall senare bli stad eller by (?).
Nåja, det är inte så viktigt ändå.

De här namnen kan också följas upp, för att se var de slutade sina dagar, av dem som fattas. Om Du vill kan jag försöka göra det.

Det får du gärna göra, Gideon!

[prylsnubben]

Municipal=Kommunal.
Municipalsamhälle=Samhälle i en kommun med visst självstyre.

Messerschmitten Prylsnubben

[Polsson]

Degebergafynd

Denna fantastiska spilkum 30 cm i diameter och 11,5 cm hög tillverkad i Svedala fyndade jag på marknaden. Som fatet jag visade tidigare, är signeringen på kanten.
Eftersom signeringens typsnitt är detsamma som på en del av A A Liljeqvists lergods, borde spilkumen komma från hans verkstad, såtillvida inte efterföljaren använde samma.

[Polsson]

3,1 liter Svedala

Denna kruka vädjade till mig på Crafoords stadsauktion och hade sällskap med två glaspluntor dekorerade med tre kronor, något militärt tror jag. Krukan rymmer 3,1 l är 19 cm hög och har diametern 16 cm. Att den är från Liljeqvists fabrik framgår klart av signeringen. Som alla hushållskrukor som jag sett av Liljeqvist, är även denna glaserad med manganoxid/brunsten. Hornmåleriet vidhäftades tydligen endast fat och spilkumar.

[Polsson]

"Kalender öfver Skåne och Blekinge"

Fick låna " KALENDER öfver SKÅNE och BLEKINGE" från 1904 av en kollega född märkesåret 1946. Den innehåller uppgifter från Skånes alla socknar. Bland mycket får man uppgifter på namnen på kyrkoherden, folkskolelärarna (man skulle varit med på den tiden), barnmorskan, handlande och "Öfriga näringsidkare", däribland krukmakarna. Kollade på de orter som är kända krukmakarorter,där jag känner till namnen på "pottemagarna", och se det stämde. Med tanke på att boken är på 1086 sidor, och jag har för avsikt att kontrollera om några okända krukmakare dyker upp i någon okänd "lersocken", kanske Time Out på PES får övervägas.

Och inte bara det! Annonsen från Liljeqvist fanns med i boken och presenteras härmed.

[Rosa]

Ledighet beviljad

[Polsson]

Ledighet beviljad

Tack för det, Rosa!
Sidorna är genomgångna och sex (6) icke tidigare kända krukmakare (av mig) hittades i Malmö- och Kristianstad län. Tillsaken hör att städerna inte fanns representerade i kalendern.

[Mochens_gubbe]

Municipal=Kommunal.
Municipalsamhälle=Samhälle i en kommun med visst självstyre.

Messerschmitten Prylsnubben

En ännu värre messersshitt kompletterar med att municipalsamhällen var tätorten inom en kommun. Den gamla kommunallagen stadgade att kommunen kunde ta ut skatt för "gemensamma angelägenheter" och folket på landsbygden hade inte något bruk för gatubelysning mm varför tätortsborna fick betala lite mer i kommunalskatt. Municipet styrdes av en municipalnämnd.

Ovanstående är ett exempel på "bra att ha- kunskaper" och det var första gången på 53 år som jag fick nytta av just den här kunskapen