Tweet
Ursprungligen postat av prylsnubben
Visa inlägg
Nu har jag "rensat" tråden och om Cederholmarna finns nu denna tråd...
Jani tipsade om artikeln på annat ställe i forumet och jag väljer nu att skriva ut texten.
När stengodset kom från ”Sibirien” Ur Hallands Nyheter
A.-B. Stenkärlsfabriken Varberg. Det var det officiella namnet på fabriken som låg i norra delen av Varbergs hamn.
Fotograf: Jonas Arneson
Prisvärt. Ur priskuranten (katalogen) från 1926: bukar, fat, syltburkar, tekannor och blomkrukor. Men även spottbackar och nattkärl – en fyraliterspotta kunde man köpa för det facila priset av 1 krona och 10 öre. En tvåliters kostade bara 70 öre.
Ture Isaksson har viss vana vid att gräva fram historiska fakta om Varberg. Han har skrivit två böcker om Platsarna, han har tillsammans med Gunnar Carlsson gett ut böckerna ”Från Rosenfred till söders höjder” och ”En Cykelfabrik och alla dessa Monarkare”.
Det var under arbetet med de andra böckerna som Ture stötte på stenkärlsfabriken.
– Men ingen jag pratade med visste något om den. Och det är faktiskt ett intressant stycke industrihistoria, tycker han.
Stenkärlsfabriken startades av John Sallén, bondpojke från Skåne, som efter en tid som lantbrukare i Värmland flyttade till Göteborg och en anställning på Söderströmska Stenkärlsfabriken i Göteborg.
Han lärde sig branchen och insåg, som den industriman han var, möjligheterna med en egen verksamhet. Så när han flyttade med familjen till Varberg 1905 gick det raskt. Han arrenderade mark nere i hamnen, ritade och byggde sin fabrik och drog igång arbetet 1906.
John Sallén hade valt en bra plats. I folkmun kallades denna norra del av hamnen Sibirien, och här låg stadens kolupplag och även ett litet båtvarv. Båtarna med lera från Norge och kemikalier från Tyskland la till vid kajen och materialet kunde lätt fraktas till fabriken. Det gick åt fem ton kol vid varje bränning, så det var definitivt en fördel att kolupplaget låg så nära.
Det gick bra, den ungdomliga skaran arbetare producerade nyttoföremål i stor mängd. En del såldes i butiken vid Brunnsparken, annat gick vidare ut i landet.
Sallén och hans hustru Nanny var också engagerade i samhällslivet i Varberg. Sallén var politiker och även med i Planteringssällskapet Småfåglarnas vänner, som ägnade stor kraft åt att plantera på Påskberget. Nanny startade plats- och uthyrningsbyrå och var också ansvarig för den tidens turistbyrå.
Familjens goda vänner engagerade sig också i fabriken och bidrog med alster. Det gjorde till exempel textilkonstnärinnan Agda Österberg (som även gjort en bildvävnad i Varbergs församlingshem). Det gjorde även Adina Sand, som var verksam som teckningslärare i realskolan och flickläro*verket. Hon samarbetade också med stenkärlsfabriken när hon höll lektioner i keramik, och eleverna fick bränna sina alster i fabriken.
Men 30-talet kom med dåliga tider. Det rådde ekonomisk oro i världen och John Sallén, som vid det laget var över 70 år, sålde sitt hus och lämnade över fabriken till tre av de anställda.
De utökade sortimentet med lite mer prydnadsföremål, vaser och ljusstakar och liknande, i den tidens mode med flammiga glasyrer, gärna i grönt. Men så kom kriget och då var fabrikens öde beseglat.
– Den var ju beroende av leveranser från Norge (lera) och Tyskland (kemikalier), säger Ture. Man försökte gräva efter lera i varbergstrakten men hittade ingen av tillräckligt bra kvalitet, och omkring 1940 upphörde tillverkligen helt.
Ture har i sin forskning hittat fantastiska bilder från fabrikens storhetstid. han har även dokumenterat åtskilliga exempel på keramik från Varberg och har själv ett par krukor därhemma.
– Föremål från varbergs*fabriken finns nog lite varstans på vindarna här i trakten, tror han. Men märkligt nog finns det bara ett fåtal alster på Länsmuseet Varberg.
Nu har föremål från A.-B. Stenkärlsfabriken i Varberg blivit samlarobjekt och betalas bra av kännare.
– Det är också en liten baktanke med boken, säger Ture, att beskriva verksamheten och produkterna för samlare.
Nu finns inga spår av stenkärlsfabriken kvar. Men den som minns Varbergs Skrotaffär, sedermera Metallbolaget, vet i alla fall var den låg. För det var den verksamheten som tog över när keramikepoken i Varberg tog slut.
KRISTINA RHEN
010-471 53 72
kristina.rhen@hn.se
Publicerad 7 juli 2009
Uppdaterad 12 juli 2009
---
Ronald Johanssons hemsida med bland annat intressanta foton...
.
.
Comment