Allmänt meddelande

Collapse
No announcement yet.

Varbergs Stenkärlsfabrik, Varberg

Collapse
X
 
  • Filter
  • Klockan
  • Show
Clear All
new posts

  • #31
    Ursprungligen postat av prylsnubben Visa inlägg
    Härlig glasyr på denna, väldig blandning på tråden med både stenkärlfabriken och Cederholms tillverkning. Vore bra om någon om kunnig fixade EN tråd med Cederholm och EN tråd med Varbergs Stenkärlsfabrik.
    Tack så mycket!

    Nu har jag "rensat" tråden och om Cederholmarna finns nu denna tråd...

    Jani tipsade om artikeln på annat ställe i forumet och jag väljer nu att skriva ut texten.




    När stengodset kom från ”Sibirien” Ur Hallands Nyheter



    A.-B. Stenkärlsfabriken Varberg. Det var det officiella namnet på fabriken som låg i norra delen av Varbergs hamn.
    Fotograf: Jonas Arneson


    Prisvärt. Ur priskuranten (katalogen) från 1926: bukar, fat, syltburkar, tekannor och blomkrukor. Men även spottbackar och nattkärl – en fyraliterspotta kunde man köpa för det facila priset av 1 krona och 10 öre. En tvåliters kostade bara 70 öre.

    Ture Isaksson har viss vana vid att gräva fram historiska fakta om Varberg. Han har skrivit två böcker om Platsarna, han har tillsammans med Gunnar Carlsson gett ut böckerna ”Från Rosenfred till söders höjder” och ”En Cykelfabrik och alla dessa Monarkare”.

    Det var under arbetet med de andra böckerna som Ture stötte på stenkärlsfabriken.
    – Men ingen jag pratade med visste något om den. Och det är faktiskt ett intressant stycke industrihistoria, tycker han.

    Stenkärlsfabriken startades av John Sallén, bondpojke från Skåne, som efter en tid som lantbrukare i Värmland flyttade till Göteborg och en anställning på Söderströmska Stenkärlsfabriken i Göteborg.

    Han lärde sig branchen och insåg, som den industriman han var, möjligheterna med en egen verksamhet. Så när han flyttade med familjen till Varberg 1905 gick det raskt. Han arrenderade mark nere i hamnen, ritade och byggde sin fabrik och drog igång arbetet 1906.

    John Sallén hade valt en bra plats. I folkmun kallades denna norra del av hamnen Sibirien, och här låg stadens kolupplag och även ett litet båtvarv. Båtarna med lera från Norge och kemikalier från Tyskland la till vid kajen och materialet kunde lätt fraktas till fabriken. Det gick åt fem ton kol vid varje bränning, så det var definitivt en fördel att kolupplaget låg så nära.

    Det gick bra, den ungdomliga skaran arbetare producerade nyttoföremål i stor mängd. En del såldes i butiken vid Brunnsparken, annat gick vidare ut i landet.

    Sallén och hans hustru Nanny var också engagerade i samhällslivet i Varberg. Sallén var politiker och även med i Planteringssällskapet Småfåglarnas vänner, som ägnade stor kraft åt att plantera på Påskberget. Nanny startade plats- och uthyrningsbyrå och var också ansvarig för den tidens turistbyrå.

    Familjens goda vänner engagerade sig också i fabriken och bidrog med alster. Det gjorde till exempel textilkonstnärinnan Agda Österberg (som även gjort en bildvävnad i Varbergs församlingshem). Det gjorde även Adina Sand, som var verksam som teckningslärare i realskolan och flickläro*verket. Hon samarbetade också med stenkärlsfabriken när hon höll lektioner i keramik, och eleverna fick bränna sina alster i fabriken.

    Men 30-talet kom med dåliga tider. Det rådde ekonomisk oro i världen och John Sallén, som vid det laget var över 70 år, sålde sitt hus och lämnade över fabriken till tre av de anställda.
    De utökade sortimentet med lite mer prydnadsföremål, vaser och ljusstakar och liknande, i den tidens mode med flammiga glasyrer, gärna i grönt. Men så kom kriget och då var fabrikens öde beseglat.

    – Den var ju beroende av leveranser från Norge (lera) och Tyskland (kemikalier), säger Ture. Man försökte gräva efter lera i varbergstrakten men hittade ingen av tillräckligt bra kvalitet, och omkring 1940 upphörde tillverkligen helt.

    Ture har i sin forskning hittat fantastiska bilder från fabrikens storhetstid. han har även dokumenterat åtskilliga exempel på keramik från Varberg och har själv ett par krukor därhemma.
    – Föremål från varbergs*fabriken finns nog lite varstans på vindarna här i trakten, tror han. Men märkligt nog finns det bara ett fåtal alster på Länsmuseet Varberg.

    Nu har föremål från A.-B. Stenkärlsfabriken i Varberg blivit samlarobjekt och betalas bra av kännare.
    – Det är också en liten baktanke med boken, säger Ture, att beskriva verksamheten och produkterna för samlare.

    Nu finns inga spår av stenkärlsfabriken kvar. Men den som minns Varbergs Skrotaffär, sedermera Metallbolaget, vet i alla fall var den låg. För det var den verksamheten som tog över när keramikepoken i Varberg tog slut.

    KRISTINA RHEN
    010-471 53 72
    kristina.rhen@hn.se
    Publicerad 7 juli 2009
    Uppdaterad 12 juli 2009

    ---

    Ronald Johanssons hemsida med bland annat intressanta foton...

    Last edited by Kaptenen; 2011-03-31, 18:09.

    Comment


    • #32
      Läs Bengt Jönssons inlägg så förstår Ni att man befinner sig i Ryssland i Varbergs norra industriområde-Sibirien och Röda torget, jo man tackar......eller.http://www.omnibuss.se/forum/index.p...c=5550.20;wap2

      Comment


      • #33
        Här kommer ett mjölkfat eller spillkum med "fartränder" både på utsidan och insidan.
        1 L är måttet upp till den lägsta randen och glaserad både över och under.
        Bifogade filer

        Comment


        • #34
          Ursprungligen postat av Lars M Visa inlägg
          I den priskurant från 1926, som finns med i häftet om Varbergs Stenkärlsfabrik, finns en terminologi av olika kärl som jag visar här. Jag har också plockat fram några "syltburkar", dvs raka, utan öron och utan ränder av piplera. Jag försöker också visa att det finns svaga ränder i godset längst uppe vid mynningen - men inte på alla. Samtliga på bilden har den ovala stämpeln.
          Jag undrar vilka olika storlekar det finns på de raka syltburkarna. Har en själv på 22 cm höjd och 21 cm övre diameter. Trodde likt Prylsnubben att dessa kanske var lite ovanligare men där fick jag tji
          Syn, intryck och kunskap ökar när man saktar ner ...

          Comment


          • #35
            Enligt priskuranten gjordes syltburkarna i sju olika storlekar - mellen 0,5 och 10 liter.
            Syltkrukor gjordes i 13 olika storlekar: från 0,3 liter och ända upp till 50 liter.

            Comment


            • #36
              Ah, tackar! då ska jag passa på att mäta innehållet när jag ändå håller på att rengöra ALLT här hemma
              Syn, intryck och kunskap ökar när man saktar ner ...

              Comment


              • #37
                "....i olika faconer och kulörer."

                Jag har nu lyckats köpa den enligt priskuranten minsta syltkrukan - 3 dl och 9,5 cm hög och med den ovala stämpeln.
                Passar också på att visa en annons ur en lokal almanack 1916. Det finns en bild på den butiken i den skrift Ture Isaksson gett ut om stenkärlsfabriken. Jag visar den bilden också.
                Bifogade filer

                Comment


                • #38
                  Gratulerar till den fina och förmodligen ovanliga lilla krukan, Lars!

                  Tack också för intressanta bilder.
                  Roligt när det går att hitta annonser eller annat från gamla tidningar eller som i det här fallet almanacka.

                  Comment


                  • #39
                    En kruka i olivgrön färg från Varbergs Stenkärlsfabrik har jag inte sett tidigare. Vissa skiftningar i brunt och grönt kan förekomma ibland. Jag misstänker att det kan bero på temperaturskillnader vid bränningen för lera och glasyr borde vara densamma.
                    Bifogade filer

                    Comment


                    • #40
                      Riktigt läcker hursomhelst, grattis Lars M.

                      Comment


                      • #41
                        En vas 24 cm hög från Varbergs Stenkärlsfabrik fick bli en julklapp till mig själv (lågt pris men högt värde!) Den blågrå glasyren har jag inte sett tidigare. Etiketten som det bara finns rester av, är likadan som den Kaptenen visat på inslag nr 27, "Handgjort Varberg". Tjocka glasyrkladdar på botten gör att det behövs möbeltassar för att vasen skall stå rakt.
                        Bifogade filer

                        Comment


                        • #42
                          Gratulerar till en fin och ovanlig Varbergs-vas, Lars!

                          Inte heller jag har sett denna glasyr på något Varbergs-föremål tidigare.

                          Comment


                          • #43
                            Håller med föregående talare, högklassig Varbergare, grattis.

                            Comment


                            • #44
                              Tack Bengt H och Prylsnubben för gratulationerna.
                              Nu har jag fått fatt i ytterligare en vas från Varberg. Formen känns igen men dekoren är ny för mig och att årtalet 1935 är angivet är kul. 16 cm hög. Rakt över g i Varberg finns en siffra: 6 eller 9.
                              Bifogade filer
                              Last edited by Lars M; 2013-02-09, 13:45.

                              Comment


                              • #45
                                Ett rejält grattis, Lars, till denna verkligen fina och förmodligen också ovanliga Varbergs-vas!

                                Comment

                                Working...
                                X