Vas röd som blod [ID: Jingdezhen Zhi (Made in Jingdezhen Made)]

[Kaptenen]

En mycket vacker och tidlös vas.
De kinesiska krukmakarna kan fortfarande sina saker.

För något år sedan, såg jag i en inredningsaffär i Upplands-Väsby, rader med bländande vackra vaser i alla regnbågens färger, allt från enfärgat, trefärgat, rinnande och fantasirika glasyrer.
Allihop från Kina och rätt nya. Om några generationer blir det svårt för färska samlare att skilja på dessa vaser från gamla original.
På Antikvärldens dag, kikade jag och simco på ett bord fullt med celadonglaserade krus och vaser. Mycket läckra, men ack så svåra att på plats försöka datera själv.

Jag hade på 1980-talet en halvmeter hög, djupt koboltblå vas med hänklar, omärkt på undersidan men uppenbarligen sent 1800-tal.
Ska se om jag hittar foton på den i någon byrålåda - bara för jämförelsens skull.

Tack så mycket! Jag hoppas att du finner bilder på vasen. Den hade varit intressant att se.

Nu får jag kanske förklara mig, jag tycker också att vasen är vacker och välgjord. MEN, opersonlig......Min fäbless är keramik som man kan känna igen, utifrån en unik keramikers eller "lurendrejares" egen karaktär och personlighet. Ber om ursäkt om detta kan såra någon. Annat är förstås om föremålet har en sådan ålder att det överhuvudtaget inte går att spåra tillbaks mot någon enskild individ. Men även då kan jag bli förälskad och stum av beundran inför föremålet och yrkesskickligheten bakom tillblivelsen som sådan, men tyvärr är det ändå en dimension som fattas, det personliga anslaget. Nyare opersonlig keramik är jag inte så svag för.............Man kan såvisst utvidga begreppet personlig till en viss fabrik eller en vis stil, men någonstans på vägen bort från det personliga tappar objektet sin charm och sin autencitet i mitt öga.

Du formulerar perfekt min känsla för den.

[Gideon]

Håller helt och hållet med prylsnubben, men man får också tänka på att kineserna har en flertusenårig tradition och klassisk formgivning - som de flesta krukmakare inte tilläts avvika från.

Hittade lilla traven av foton på den kinasamling jag hade, varav det mesta avyttrades för att ha en kassa att leva på under studietiden utomlands.
Bilden på den blå vasen låg nästan överst och de andra bilderna får fotas vid ett lugnare tillfälle och med bättre kamera.

Vad jag kommer ihåg, var skärven gråvit, om inte gulvit, undertill och som sagt helt omärkt. Den köptes mycket billigt på stadsauktion hos SAV runt 1975.

[Kaptenen]

Fin vas, med vad man ofta kallar arkaisk form, som ursprungligen kommer ifrån bronser. Du har nog rätt i din datering 1800-tal.

Denna flambéglaserade vas (15 cm hög) uppskattar jag betydligt mer än oxblodsvasen. Jag köpte den på väg till Brösarpsmässan för ett antal år sedan. Man får lätt intrycket att den är riktigt gammal när man ser bottnen. De som har glaserat och bränt har inte haft kontroll över hur mycket glasyren skulle rinna. Under Kangxi (1662—1722), hade man fullständig "glaze-control" på både oxblod- och flambéglasyrerna, men under 1800-talet gick denna kunskap förlorad och då kan resultatet se ut så här.

[prylsnubben]

Tack Kaptenen och Gideon

Det känns bra att kunna göra sig förstådd. Håller med Dig (Kaptenen) om att den flambéglacerade är betydligt mer "levande" än den med oxblodsglasyr.

[Rosa]

Förklaringen till min gissning på Nyhamnsläge.

Men den här SGS:aren är också mer levande än den kinesiska. Ändå är det imponerande att det går att framställa såna perfekta glasyren som gissningsvasens.

[Kaptenen]

Vacker vas!

Det var inte alls långsökt att gissa på Nyhamnsläge. Jag förstod direkt att det var Sune G Svensson. Någonstans i en låda har jag en miniatyr i oxblod av honom.

Oxblodsglasyren har alltid varit åtråvärd att få fram och många är de europeiska keramiker som har försökt däribland många av de skånska med höganäsanknytning. En av pionjärerna var...

Hermann August Seger (1839-1893), tysk kemist som 1878 grundade och ledde den Kemisk-tekniska försöksanstalten vid Kungliga Porslinsmanufakturen, KPM, i Berlin. Han tog fram ett mjukt porslin och uppfann de sk Segerkäglorna för att kunna kontrollera värmen i ugnen och detta medförde att han kunde få fram en oxblodsglasyr.

http://www.liveauctioneers.com/item/5115348