Vas röd som blod [ID: Jingdezhen Zhi (Made in Jingdezhen Made)]

[Kaptenen]

Jag söker inte vem som har formgivit denna klassiska vasform utan på vilken ort den är tillverkad. (18,5 cm hög)

Lycka till!

[luchur]

Ort?? jag vill svara Kina, räcker inte det

[Rosa]

Nyhamnsläge....

[Kaptenen]

Nej, Kina är ingen ort utan ett land och Nyhamnsläge är det inte!

På det igen!

[luchur]

Ok, Jingdezhen svarar jag då
För Höganäs är väl alldeles för lätt??

[simco]

Oj, vad svårt!
Rönne är ju en ort så jag gissar på det.
Men jag tror att den är svensk.

[Kaptenen]

Grattis Luchur och tack Rosa och simco för era gissningar.

Visst är vasen gjord i Kina och i Jingdezhen, centrum för porslinstillverkningen. Märkningen är Jingdezhen Zhi (Made in Jingdezhen Made). Vasformen, shangping- belöningsvas, har tillverkats sedan Yongzheng-perioden och blev mycket populär vid förra sekelskiftet under Guangxu. Glasyren är oxblod, som heter Langyao hong (sang de boeuf).

Jag tror att denna är gjord under kulturrevolutionen 1966-76.

Här är en blå, högre och äldre.

http://www.teadust.com/gallery/mo/mo_gu_675_177.htm

[prylsnubben]

Ljus oxe

Den oxen måste nästan vara albino så ljusrött blod som den har. Oxblod a´la Henning Nilsson faller mig mer på läppen som vampyr.http://www.lexikonettamanda.se/show.php?aid=22193

[simco]

Kul att få veta informationen kring vasen!
Grattis till luchur för rätt gissning! Själv var man helt ute och cyklade!

[Kaptenen]

Den oxen måste nästan vara albino så ljusrött blod som den har. Oxblod a´la Henning Nilsson faller mig mer på läppen som vampyr.http://www.lexikonettamanda.se/show.php?aid=22193

Kanske blod från en kalv! Nä, skämt åsido.. det varierar ganska kraftigt vad gäller nyanserna. Henning Nilssons oxblod är ju på stengods och inte porslin och det gör att glasyren blir mörkare och får mer liv. Just den här vasen känns nästan för perfekt vad gäller drejning och glasering.

Går man in på hemsidan och klickar sig vidare så har man flera exempel på kinesiska "monokromer" av riktigt hög klass.

http://www.teadust.com/gallery/mo/mono1.htm

Tack simco! Jag hoppades att det kunde vara intressant.

[luchur]

Tack för att jag fick lära mig nåt nytt! Jag lyckades faktiskt googla fram svaret
Grattis Kaptenen till en fin vas i läcker färg!

[Kaptenen]

Tack så mycket!

[Gideon]

En mycket vacker och tidlös vas.
De kinesiska krukmakarna kan fortfarande sina saker.

För något år sedan, såg jag i en inredningsaffär i Upplands-Väsby, rader med bländande vackra vaser i alla regnbågens färger, allt från enfärgat, trefärgat, rinnande och fantasirika glasyrer.
Allihop från Kina och rätt nya. Om några generationer blir det svårt för färska samlare att skilja på dessa vaser från gamla original.
På Antikvärldens dag, kikade jag och simco på ett bord fullt med celadonglaserade krus och vaser. Mycket läckra, men ack så svåra att på plats försöka datera själv.

Jag hade på 1980-talet en halvmeter hög, djupt koboltblå vas med hänklar, omärkt på undersidan men uppenbarligen sent 1800-tal.
Ska se om jag hittar foton på den i någon byrålåda - bara för jämförelsens skull.

[simco]

Det bordet var mycket intressant!
Fina saker men omöjligt att datera om man inte kan sin sak.
Den persiska flaskan var intressant och det var lite roligt att se försäljarens min när Du berättade historien runt den, som han insisterade på.
Den får Du förtälla själv här om Du har lust.

Vid ett annat ställe fanns också ett bord med underbart vackra föremål från Asien. De båda sakerna jag fastnade för var båda från Burma, även om det fanns keramik från andra asiatiska länder. Så tjejen som sålde skrattade och sa att jag nog hade en dragning till Burma. Med prislappar på 2200:- var det dock inget jag kunde köpa, särskilt inte när man kan nada om datering av sådana föremål. De såg mycket gamla ut, men de skulle ju lika gärna kunna vara tillverkade förra veckan.

[prylsnubben]

Anonym

Nu får jag kanske förklara mig, jag tycker också att vasen är vacker och välgjord. MEN, opersonlig......Min fäbless är keramik som man kan känna igen, utifrån en unik keramikers eller "lurendrejares" egen karaktär och personlighet. Ber om ursäkt om detta kan såra någon. Annat är förstås om föremålet har en sådan ålder att det överhuvudtaget inte går att spåra tillbaks mot någon enskild individ. Men även då kan jag bli förälskad och stum av beundran inför föremålet och yrkesskickligheten bakom tillblivelsen som sådan, men tyvärr är det ändå en dimension som fattas, det personliga anslaget. Nyare opersonlig keramik är jag inte så svag för.............Man kan såvisst utvidga begreppet personlig till en viss fabrik eller en vis stil, men någonstans på vägen bort från det personliga tappar objektet sin charm och sin autencitet i mitt öga.