Bo fajans keramiktillverkning 1874-1967

[Retromarcia]

Bo 5005

Här är en rinnglasyr av Gabriel Burmeister. Jag antar att den är gjord åren efter 1922, då han lämnade Upsala-Ekeby.

[prylsnubben]

Grattis till en jättefin vas/kruka, Prylsnubben!

Hälsar lillebror.

Tusen Tack Bengt ..................1-an kom 2-an kom, 3-an kanske kommer så småningom.

[Bengt H.]

Grattis till en jättefin vas/kruka, Prylsnubben!

Hälsar lillebror.

[prylsnubben]

En nyanländ vas.

Tjena brorsan...............
Sorry, inte meningen att bli så stor, är väl storebrorsan i mig........... .

[Gideon]

För närvarande blir det bokhyllan. Överst.

En långsökt jämförelse kan göras med den tidiga ljusstaken från HAK, och det vet ju alla att Kählers i Naestved var riktiga impulsgivare i branschen.

[prylsnubben]

Den var inte dum den, en i sitt slag utan tvekan. Texten under tolkar jag till: Provar Gideons Boende, alt. Bostad, alt.2 Bokhylla.

[Gideon]

När jag ändå var i Gamla stan idag, styrdes kosan till Stadsmissionen och där stod denna resliga vas högst och längst in på hyllan.
Gillade inte dekoren först, men lite kohornsdekorering är det ju.
Vad som syntes undertill, avgjorde det snabba beslutet för köp.







Ett onumrerat prov av Gabriel Burmeister, som säkerligen inte var ämnad att komma ut på marknaden.

[Gideon]

En stor kopp räcker

I krigstid gick en hel välling säkert hem, men idag skulle den vara som tungt artilleri i kistan.

[prylsnubben]

Man kan undra vad Eva Jancke Björk tänkte att den här axförsedda kannan skulle innehålla Välling kanske?
Men det går ju att använda den till vad man vill, som saft till exempel, även om godset är en aning tung att hålla i.

Drick ur HELA fylld med fullkornsvällingEN gång, därefter kommer den inte att kännas tung.

[Gideon]

Man kan undra vad Eva Jancke Björk tänkte att den här axförsedda kannan skulle innehålla Välling kanske?
Men det går ju att använda den till vad man vill, som saft till exempel, även om godset är en aning tung att hålla i.







3335 har två storlekar, en för 2,20 liter och en annan som man inte skrivit upp rymdmåttet på. Den förstnämnda tillverkades under åren 1941-48, och den andra enbart 1941. Min kanna rymmer drygt en liter.
Glasyren 32, Grön matt konstglasyr med bruna skiftningar, sägs ha används 1942-48, så där glappar informationen något.

[Gideon]

En liten mugg - 3435/SR - och 6,5 cm hög samt en vas - 7028/1 - och 15 cm hög.

Bägaren var i produktion 1943-51, medan glasyren SR användes 1942-48. Formgivare var Eva Jancke Björk.
Vasen tillverkades bara året 1954 och saknar tyvärr uppgift om upphovsman.

[Lars M]

En liten mugg - 3435/SR - och 6,5 cm hög samt en vas - 7028/1 - och 15 cm hög.

[Retromarcia]

Då slänger jag in den här i Bo Fajanstråden, när jag nu har fått veta dess ursprung.

D107 av Ewald Dahlskog med lava-glasyr.

Gideon:
I artikelförteckningen kallas vasen för bägare, trots höjdmåttet 15,5 cm. Modellen var i produktion 1935-51, men glasyren LAVA (Atlantgrön matt konstglasyr med mörkbrunt inslag) avgränsar tillkomsttiden till 1936-38.

[PeppigaPia]

Tack. Jag som slarvar med att söka...
Om jag tolkar listan rätt, så användes G10, G14 och G17 1938-39, men vasen tillverkades fram till 1943...i vilka färger fr.o.m. 1940?

[simco]

Tack båda för era svar Haha, då var inte referensen till mammas blomkrukor (70-tal så det skriker om det och ett antal ärvda 50-talare) någon ledtråd inte Glömde helt skriva deras ålder. Undrar var sjutton vasen kommer ifrån då. Det måste vara något farmor har köpt på auktion på 70-talet och gett till mina föräldrar.
Kul att det verkar vara en ovanlig färg på den modellen dessutom. Vad är GK10 och GK14 för färger?

Här kommer listan med GK-glasyrerna igen!

Sedan har vi atomglasyrerna:

citerat ur boken Bo Fajans keramiktillverkning i Gävle 1874-1967, Birgitta Lundblad, Gävle, 1996;

"Ewald Dahlskog 1994-1950

.......Glasyrernas olika verkan intresserar honom särskilt och tillsammans med fabrikens tekninske ledare Gösta Boberg lanserar han ett stort antal nya glasyrer exempelvis Iron, Lava, Smaragd, Topas och Turkos. Vackra exempel utgör även glasyrerna GK, ibland benämnda som "atomglasyrerna", med stengodsliknande karaktär och sina ljusa skiftningar mot mörkare underglasyr. Enligt uppgift är de ofta experiment och lyckas inte alltid. De är således inte särskilt lönsamma att tillverka."

GK-glasyrer som finns listade är:

GK10= Matt glasyr i blågröna skiftningar, 1938-39
GK12= Marinblå matt glasyr mot svart botten, 1938-39
GK13= Rostbrun matt glasyr mot svart botten, 1938-39
GK14= Flytande grön glasyr motsvart botten, 1938-39
GK15= Vitgrå matt glasyr mot blå botten, 1938-39
GK16= Grå matt glasyr mot blågrön botten, 1938
GK17= Gulgrön matt glasyr, 1938-39
GK18= Blåtonad krackelglasyr, 1938-39
GK19= Olivgrön halvmatt konstglasyr, 1938-39
GK21= Matt cremefärgad konstglasyr, 1939
GK22= Mellanblå matt konstglasyr, 1939
GK23= Matt grön konstglasyr, 1939

En intressant notering är glasyr 1422= Mellangrön matt konstglasyr, ersätter GK32 (troligen feltryck i boken, GK23 är nog den som avses) 1941-32

Listorna i Bo Fajansboken är en gedigen sammanställning av de som finns omnämnda i artikelregister, priskuranter, produktblad, bildmaterial, annonser, utställningar etc. Det står även förtydligat att " Ett antal glasyrer och dekorer har angivits för respektive artikel, men troligtvis har många fler använts".

Rent visuellt tycker jag att GK-glasyrerna och de glasyrer som visas upp här är mycket snarlika, kanske är glasyrerna 38, 39, 40, 45 utvecklingar av GK-glasyrerna?
Jag hoppas att det dyker upp fler vaser i denna serie, jämförelser med hur de är märkta kan bidra med fler ledtrådar.