Allmänt meddelande

Collapse
No announcement yet.

Fredagskvällsgissning vilken fabrik har tillverkat denna tallrik i flytande blått?

Collapse
X
 
  • Filter
  • Klockan
  • Show
Clear All
new posts

  • #16
    Hallå alla skåningar,

    Grattis Gideon, vi vann borta mot Malmö. Du var snabbast. Heja Djurgå´n.

    "Många samlare av sydsvensk keramik drömmer om att äga ett föremål från Malmö Porslinsfabrik, som endast var i drift åren 1873*-1876. Fabriken låg i Östra Förstaden på en hörntomt som idag omges av Exercisgatan, Malmgatan och Porslinsgatan. Här berättar Märta Holkers om ett stycke bortglömd, svensk porslinshistoria

    Malmö Porslinsfabrik var en ståtlig anläggning, men företaget gick i konkurs redan efter tre år, 1876.
    Malmö porslinsfabriksaktiebolag bildades sent på hösten 1872, men tillverkningen kom troligen inte igång förrän året därpå. Då fanns där 84 fabriksarbetare, och ett år senare arbetade 127 personer i fabriken. Företaget höll sig med egen modellör och en maskinist som bland annat ansvarade för fabrikens ångpanna.
    Merparten av det som producerades vid Malmö Porslinsfabrik var enkelt hushållsgods som spillkummar och tillbringare samt finare bordsserviser, kaffegods och tvättserviser. Föremålen är som regel märkta med en stämpel föreställande Malmö stads-
    vapen under glasyren. En tryckt prislista från 1875 visar företagets sortiment i tecknade bilder."
    (Saxat ur Antikvärlden)
    Underbart är kort. Här ett:
    Bifogade filer
    Last edited by Kim von Platen; 2011-12-09, 20:22.

    Comment


    • #17
      Tack så, mycket! Fabriken låg i närheten av tomten där det nuvarande polishuset ligger. Det är första gången jag ser en tallrik i verkligheten. En mugg har jag sett en gång på en mässa.

      Här en handmålad från 1876, vilken tillhörde mellanprisklassen.
      Last edited by Kaptenen; 2011-12-09, 20:15.

      Comment


      • #18
        När Du insåg att du höll i en riktigt raritet, måste Du ha erfarit den känsla som alla samlare egentligen jagar.
        Euforin och tillfredställelsen.
        Den känslan upplevs då och då och är en av motorerna i intresset.

        Det här härligt att vara samlare i dessa stunder!

        Comment


        • #19
          Det stämmer säkert att det går tjugo kompanitallrikar på en tallrik från Malmö porslinsfabrik på vanliga loppisar och för priset 25 kr, men har man lust att köpa tjugo kompanitallrikar så är det ju inget större problem, om man bara har råd, att finna dem åtminstone i storstäderna på en dag. Vill jag däremot köpa något från Malmö Porslinsfabrik är jag långt ifrån säker på att jag hade funnit något ens i Malmö.

          I Lund på Craafords såldes denna mugg i början av sommaren:

          Click image for larger version

Name:	Malmö Porslinsfabrik mugg.jpg
Views:	1
Size:	67,1 KB
ID:	526382

          246 Ölkrus, Malmö porslinsfabrik, (1874-1876), h. 15 cm.
          MED KUNSKAP, ENGAGEMANG OCH OMSORG Hos oss möter du handplockade experter med höga ambitioner vad gäller kvalitet, service och tillgänglighet. Våra erfarna värderingsmän hjälper dig med värdering och försäljning av såväl


          Visst kände jag ett lyckorus när jag såg vad det var och fick höra priset, men det skulle vara ännu roligare om jag och tallriken kunde bidra med att skriva om fabrikens historia och då tänker jag främst på att det idag betraktas som fakta att det bara tillverkades flintgods. Detta gör mig oerhört villrådig, huruvida detta är flintgods eller eventuellt benporslin. Jag är dock helt säker på att det inte är fältspat, dvs äkta porslin.

          Comment


          • #20
            Sett till graden av sällsynthet, måste 550:-, inkl. avgifter, vara ett rent fyndpris för muggen.

            Om skillnaden i äkta porslin och närliggande material, kan jag inte säga mycket. Men jag håller med om att till exempel utseendet på muggens handtag, hur glasyren täcker kanterna, inte är särskilt porslinslikt.
            Man kan ju titta i stark lupp på oglaserat parti av fatet och jämföra med vad som i övrigt finns hemma.
            Last edited by Gideon; 2011-12-10, 02:49.

            Comment


            • #21
              Ja, det måste ha varit ett riktigt fynd. Malmö museum har två odekorerade från 1875 och det anges att det är flintgods och här ser man krackelering och utifrån båda bilderna får man direkt känslan av att det inte är porslin.

              Click image for larger version

Name:	Drickakrus res.jpg
Views:	1
Size:	39,6 KB
ID:	526385

              Men min tallrik har inte tillstymmelse av glasyrsprickor, men man ser tydligt repor från bestick. Att man hade problem med koppartrycket och kvaliteten på arbetet syns i att mittrosetten inte är centrerad och att infärgningen visar brister.

              Comment


              • #22
                Verkligen kul att få läsa om Malmö Porslinsfabrik och återigen grattis till de fina fyndet!

                Gällande hurvida det är porslin eller inte är jag inte jättemycket till hjälp. Jag har svårt att avgöra skillnaden. Som jämförelse länkar jag till mitt stora Pagod-fat från Rörstrand. Jag upplever att glasyren på ditt Malmö-fat och mitt Rörstrandsfat är likartade. Mitt fat är också helt okrackelerat, men repigt, och har ett fint slitage under. Massan påminner mer om hårt vitt porslin än om gråvitt flintgods. Det är dock inte fråga om benporslin. Hur mycket kaolin det behövs för att kallas porslin vet jag inte, men jag tycker att det är stor skillnad på flintgodset jag har hemma och detta fat.

                Comment


                • #23
                  Tack igen, simco!

                  Jag håller med dig om att det verkar vara stora likheter med ditt fat vad gäller gods och glasyr.

                  Comment


                  • #24
                    Jag säger ändå flintgods. Det finns många olika kvaliteter, men sammantaget gäller att den inte sintrar och att glasyren har en funktionen av täckande yta. Så fort krackelering uppstår så försvinner porslinskänslan. Flintgods från sent 1700-tal/första hälften av 1800-talet är mycket lättare än senare flintgods. Det här kan t.o.m. röra sig om Ironstone China, som är tyngre och har porslinskvalitet tills den krackelerar (lyster, klang, dock ej genomsiktlighet). Ironstone China räknas ändå som ett flintgods. Två mycket starka indicier för flintgods är: 1. Flytande blått görs enbart på flitgods. 2. Märken från ställningen i bränningen på spegeln.

                    Comment


                    • #25
                      Tack för informationen Peter S.!

                      Det kanske mer är en fråga om kvalitén på flintgodset och glasyren sammantaget som gör att man upplever skillnaden, om jag förstått dig rätt? Om man tar mitt fat i länken som jämförelse, så är glasyren där rejält sliten på undersidan men glasyren har ändå inte krackelerat. Det samma gäller Kaptenens fat från Malmö Porslinsfabrik, där ser glasyren också ut att vara mer glasartad än den man kan se på äldre föremål från tex. Gefle Porslinsfabrik.

                      Mvh Simco

                      Comment


                      • #26
                        Tack Peter S!

                        Det stämmer säkert, som du säger att möjligtvis är det Ivory, men det är likafullt flintgods.

                        Comment

                        Working...
                        X