Klotvas på tre kulor

[simco]

Smart! Det tänkte jag inte ens på!

Det verkar som det du skriver kan stämma! Kanske har man lagt på någon form av färgad engobe och sedan pressat löven i den? Det förklarar varför löven är tunnare på vissa ställen och att konturerna syns mer eller mindre bra. Jag antar också att man ansträngde sig lite extra inför utställningarna och att det därför testades olika tekniker.

[emde]

simco hann före mig här! Men jag åtminstone tillägga att pâte-sur-pâte (som det bör skrivas!) togs fram vid Sèvres c:a 1850. Minton tillverkade det också fr.o.m. 1870 och framåt. Runt 1900 hade tekniken spridits till många fler fabriker, men därefter dog användningen av den snart ut. En ordagrann översättning från franska är ”massa på massa”, och det kan man ju tycka passar in på väldigt många olika dekorationstekniker. Men specifikt avser det bara en teknik för att dekorera porslin där man penslar på lager efter lager med utspädd porslinsmassa (slicker) för att successivt bygga upp ett motiv i relief. Den glaserar man över och bränner porslinet (och håller tummarna för att inte allt flagnar av…). Det sägs ha varit extremt pilligt och tidsödande arbete så pjäserna var dyra. Skickliga utövare kunde få fram fina små detaljer och härliga transparanta ”slöjor”. Den som vill lära sig mer rekommenderas boken ”Pâte-sur-Pâte” av Bernard Bumpus (brukar gå att finna på eBay).
Gustavsberg gjorde vad jag vet inget i pâte-sur-pâte – pjäsen som tråden handlar om har definitivt inget med tekniken att göra.

[emde]

Pjäsen här skulle jag nog vilja kalla för flintgods med reliefdekor. Hur dekoren är utförd, och om den är i infärgad massa eller i någon slags tjock färg vågar jag inte uttala mig om utan att ha tittat på den i verkliga livet. Men stilmässigt är det IMHO väldigt mycket av Gunnar Wennerberg över den. Eftersom den inte är signerad så skulle jag inte hålla för omöjligt att den kan vara något man försökt tillverka lite mer seriemässigt.

[Gideon]

Stort tack för de konstruktiva förklaringarna, emde.

[Kaptenen]

Tack så mycket, Emde! Mycket lärorikt!

[prylsnubben]

I knew nothink

Som sagt, men lite text som kanske är relevant. PS Inläggen omkastade, alltså läses omvänt.
The Third Quarter är förståss 1850-75.

[simco]

Suveränt emde!

Perfekt beskrivning av tekniken pâte-sur-pâte!
Nu hittade jag taket på tangentbordet. intressant också med Gunnar Wennerberg som tänkbar formgivare.

Tack prylsnubben för bokläsning!

Eftersom jag alltid vill vara hjälpsam och till lags, så åkte jag idag ut i Norrlands skogar på loppisrunda. Det var en särskild form som stack ut något oerhört i gyttret av prylar, nämligen en "klotvas på tre kulor" Jag slängde mig över den och vände på den, men trots avsaknad av stämpel väckte den ett minne.
För ca 3 år sedan stod ett ytterfoder, modell större i form av ett halvt äggskal på Myrorna. Ytterfodret hade samma basfärg och likadan dekor som föremålet jag fann idag. Tyvärr var ytterfodret kluvet mitt i tu och det var riktigt dåligt limmat. Under en av fötterna fanns det Gustavsbergs kursiva stämpel med två siffror som indikerar årtal och användes mellan 1890-1910. Jag har för mig att det stod -99 eller liknande på ytterfodret. Jag minns att jag lyfte på ytterfodret flera gånger precis som att jag hoppades att sprickan skulle försvinna.

Här visas några ytterfoder i vitt och guld som har samma form som ytterfodret jag pratar om, men det jag såg var alltså dovt turkosblått med violer och rosor som dekor:

http://precisensan.com/antikforum/showthread.php?25580-Blomkruka-ett-%E4gg-ID-Gustafsbergs-Porslinsfabrik-tillverknings%E5r-1899

Hur som helst får detta mig att dra slutsatsen att dessa små tingestar är planteringskrukor för fönsterbrädan. Gällande tekniken ser det ut som att att man tagit vit massa som man lagt på med en spatel, eller vasst föremål, för att skapa blad i relief. Sedan har man målat bladen i dekoren och därefter glaserat med genomskinlig glasyr. I skarvarna runt fötterna och mitt under finns det små partier där den vita färgen från godset syns och den turkosblå fonden inte täckt riktigt. Samma fenomen verkar finnas på Lars Ms lilla kruka.

Här kommer några bilder i lite dåligt ljus:

[Gideon]

"Tala om trollen.." brukar man säga om något överraskande, och ändå bekant.
Här har Du verkligen tagit fasta på det, simco.
Kul!

[Lars M]

Vilket lärosäte PES är!
Jag är uppriktigt imponerad över allt ni lär ut. Tack alla!
Eftersom ni inte är här och granskar, har jag ytterligare några bilder. Nog ser det ut som man med "lervälling" och pensel gjort dekoren i form av kastanjeblad och stjälkar i ljusbrunt på det gröna.
Och visst är det så att under det gröna ser man en vit täckande färg över det rödbruna lergodset?

[Gideon]

Det ser påstruket ut?
Något som engelsmännen kallar för "slip ware".

[simco]

Spännande att jämföra dekorerna!

Någon form av påstrykning rör det sig om även på min "kula", jag ska försöka ta bättre bilder i morgon. På Lars Ms kruka ser det ut som "lerblandningen", eller vad jag ska kalla det, är infärgad medan min ser ut att ha varit vit och sedan målats med olika färger.

Nu behöver vi bara en tredje variant