Klotvas på tre kulor

[Lars M]

Är det någon som vet något om denna vas? 9 cm hög.
Från vilken tid kommer det ovala märket med Gustafsberg?

[Peter S]

Är osäker på dess äkthet. Känner inte riktigt igen utförandet och stämpeln.
Finns det ingen annan märkning? Intryckta bokstäver?
Men jag tror att detta föremål saknar sitt lock, som troligast kompletterat klotet och satt en extra liten kula på toppen.

[Lars M]

Tack Peter S!
Nej, det finns inga övriga märken eller intryck i godset.
Om den nu är "oäkta", varifrån skulle den isåfall kunna komma från? Det är ju ett fräckt varumärkesintrång för kanske 100 år sedan.

[Peter S]

Inte säkert att den är så gammal heller... För att bli mer säker behövs bättre bilder och fler bilder på undersidan. Det är i de små detaljerna man ser skillnad mellan olika tillverkningar.
Jag tycker stämpeln ser slarvig ut, med olika avstånd mellan bokstäverna som också "hoppar på raden".

[Gideon]

Jag har faktiskt sett den stämpeln några gånger förut, och betvivlar inte dess äkthet.
Den användes nog för speciella tilldragelser, kanske utomlands och då Världsutställningen i Paris året 1900.

Det ser lite underligt ut utan lock, men så presenterades klotskålen på nämnda utställning, som syns två gånger på det uppförstorade detaljfotot på sidan 136 i Gösta Arvidssons bok "Gustavsberg" (2007).

[Lars M]

Tack Peter S och Gideon.
Såväl invändig som utvändig krackelering är det ingen brist på!
Lite märkligt att inte Gustafsberg i dubbelringad oval redovisas i alla typer av stämplar, signaturer mm som visas i litteraturen.

[Peter S]

Än en gång får jag tillfälle att visa upp min okunnighet... Klart det är en Gustavsbergare från sekelskiftet 1900!

[Gideon]

Du är inte okunnig, inte på något vis, utan råkade bara vara tillfälligt ovetande om detta kuriosum.

Men vem var då formgivaren? Gunnar Wennerberg?
Det får vi forska i.

[Lars M]

Jag hoppas att det syns att dekoren är i tydlig relief och här en bild från motsatt sida jämfört med den första. Jag uppfattar inte dekoren som typisk jugend men kanske ett "förstadium" ??
Och så några krackelerade detaljer.

[Kaptenen]

Jag håller med dig om att löven från kastanjen inte är så stiliserade som man hade önskat om man skulle använda vasen som ett skolboksexempel, men jag vill nog ända säga att det är jugend. Man ska komma ihåg att jugendstilen i allra hösta grad är nationell och stilen skiljer sig därför från land till land.


Gunnar Wennerberg i sin ateljé


Kan ni klura ut tekniken som man har använt? Jag är osäker på om det är paté sur paté, sgraffito eller om vasen bara är formgjuten i reliefform och sedan glaserad.

[simco]

Riktigt svårt att se på bild. Rent spontant ser ju stjälkarna från bladverket väldigt tunna och gracila ut samt att bladen har olika tjocklek vilket får mig att tänka på pate sur pate.. Men en fråga till er mer vana, brukar man använda den tekniken på flintgods, som jag gissar att denna skål är tillverkad av? Jag har bara sett pate sur pate på porslin.
Mycket trevlig är den, gissar på att det är kastanjeblad som är avbildade?

[Kaptenen]

Din fråga är berättigad, för jag tänkte detsamma! Men Tillinge mfl med de vita reliefdekorerna som appliceras på lergods. Doulton Lambeths dito på stengods är ju också en form av paté sur paté eller...

Uttrycket brukar bara nämnas när det rör sig om porslin och det var ju oerhört populärt bland porslinstillverkarna runt 1900.

[prylsnubben]

Din fråga är berättigad, för jag tänkte detsamma! Men Tillinge mfl med de vita reliefdekorerna som appliceras på lergods. Doulton Lambeths dito på stengods är ju också en form av paté sur paté eller...

Uttrycket brukar bara nämnas när det rör sig om porslin och det var ju oerhört populärt bland porslinstillverkarna runt 1900.

Eller varför inte Gustafsberg med blå blom på benporslin.....

[simco]

Intressant det här med olika tekniker, det gillar jag.

Dekoren på de föremål som ni nämner, både svenska och engelska, skulle jag beskriva som tillverkade i form och sedan applicerade på föremålet i fråga innan bränning, om vi pratar om de med blommor, figurer, vindruvor etc. Jag skulle nog kort och gott kalla det för reliefdekor.

Pate sur pate har jag fått beskrivit för mig ska vara en riktigt komplicerad metod där det krävs enorm yrkesskicklighet av utövaren. Det ska tydligen krävas extremt många tunt uppbyggda lager med flytande porslin, ett vasst verktyg och pensel, för att få det lätt transparenta och detaljrika resultatet. Till råga på allt ska det vara en mardröm att bränna. På Wedgwoods Japer Ware ska dekoren på vissa exklusiva föremål vara just pate sur pate. Min uppfattning om pate sur pate är att man kan jämföra utseendet med emaljmålat glas om än mer sofistikerat.

Jag vet inte om detta stämmer och om det är "fel" att kalla dekorerna på tex Tillinges föremål för pate sur pate, det betyder väl något i stil med "pasta på pasta" på franska och då är det inte spagetti jag menar.

[Kaptenen]

Självklart ska stavningen vara som du skriver simco, pate sur pate eller pâte sur pâte.

En annan tanke jag fick är att man helt enkelt har tagit kastanjeblad och doppat dem i en tjock glasyr och sedan tryckt.