Fönsterglas

[LasseC]

Några bilder till. Jag har inte tillgång till originalbilderna och då blir kvaliteten lite lidande.
Först är det arbetsstyrkan Vid Gadderås fönsterglashytta. Bilden kan vara tagen 1899 eller strax därefter. Många av arbetarna har verktyg med på bilden bl.a. pipor. Man kan också se de vita förklädena på mästarna.
Bild 2 visar två valsar som är ca 2m i längd och ca 35 cm i diam. När den planas ut till en fönsterglasskiva blir storleken ca 200x110 cm. imponerande mått. Jag vet inte om det syns men han tycks hålla saxen som man klipper upp valsen i ena ändan En sådan vals vägde alltså med pipa ca 20-25 kg.
Vilken hytta detta kommer ifrån vet jag inte. Jag tror inte de är från blåsningen 1941 utan äldre.
Den tredje bilden är ytterligare en bild från svänggropen. Valsen har här nått halva sin längd. Denna bild kan vara från Gadderås.
mvh Lasse

[LasseC]

Jag har en uppgift från Gadderås fönsterglasbruk att man 1886 producerade 3650 kvartskistor fönsterglas. Varje kista innehöll 120 kvadratfot. En kvadratfot = 881,5 kvadratcm (cm2)
Lasse

[Kecke]

Lasse.
Mängden glas varierade nog.
Jag har en uppgift som säger så här: " Kista är ett obestämt förpackningsmått för ex. glas. Hur många glasrutor som rymdes berodde på glasets tjocklek."

[Hirvi]

Härliga bilder Lasse C!!
Jag och frugan har suttit och begrundat bilderna länge nu!
Piporna, Mästarna (blåsarna) Mänggubbarna, Barnarbetarna som det var då, bilderna talar!
Saxen på bilden ser man, kättingen som kommer från taket blir väl ett rörligt stöd när han blåser!
Cylindrarna är ju mäkta inponerande!
Jag har många gånger förklarat för folk att man inte behöver se ut som Hulken, och ha superorgan i kroppen för att framställa glas, men jobba rätt, lungt och mrtodiskt, så funkar det!!
Jag har sett sådana som nästan brutit nacken av sig för en 500gr flaska!

Det fick vara precition från första (posten) inget snett från början där inte, då kan jag lova att det inte blivit någon Cylinder.

Frugan undrar om Härdningen (Kylningen)? om det skedde i den ugnen som Cylindern sträcktes ut.

Nu skall jag spara bilderna! Kul att ta fram och bara sitta och drömma tillbaka!!
Hirvi

[LasseC]

Jag vet ärligt inte hur de kyldes Hirvi. Vet inte om jag läst något om en kylning Det kanske är så att fönsterglas inte behövdes kylas på samma sätt.
De gick ju in i en ugn och värmdes och skrängdes upp och då "rullade" ju cylindern upp sig och slätades till med rakor. Om man skulle kyla skivorna skulle det ju åtgått enorma kylrör. Några sådana har jag aldrig hört tals om.
Jag har läst i en liten reklamskrift från Oxelösunds järnverk som tillverkar/at fönsterglas. Där kommer skivan rakt upp och när den är tillräckligt stor skärs den av och får falla ner på ett bord, för att rulla iväg. Men vi kanske inte skall börja prata om maskinellt tillverkat glas. Det är ju en helt annan historia än på stormästarnas tid, även om det kan vara intressant.
Roligt att Du uppskattat det här resonomanget och bilderna Hirvi Vi får väl träffas någon gång och prata lite glas. Jag vet tyvärr inte så mycket om Fåglavik så det skulle vara kul
Bästa hälsningar LasseC

[Kecke]

Fortsätter lite om avkylningen.
Citerar ur Boken om Glava Glasbruk.

"Av värmen i sträckugnen öppnade sig nu springan i valsen och den kunde läggas ut på sträckstenen.
När rutan kavlats jämn och fin fördes den över på stenvagnen bort till det s.k. långröret dit den lades för att gradvis avkylas. Så småningom kom den avkylda glasrutan fram i slutet av "långröret" och lyftes ned samt ställdes upp."

Jag har inte fått klart för mej hur "långröret" såg ut ännu.

[Hirvi]

Tackar Lasse C & Kecke!
Jo, jag förstår avkylningen på långa Kylrör!
Här i Fåglavik hade vi långa kylrör,under min tid drevs denna långa stålmatta med motorer, dom gamla blåsarna berättade att förr vevades dom för hand.

Gjorde jag Hästar på frihand behövde jag inte lägga dom på avkylning,
Spänningen gick tydligen ut i dom smala benen och rumpen, turisten kunde få med sig hästen som han sett, gjordes, det tog en kvart!
Hirvi

[Hirvi]

Kan lägga till att vi hade två vedeldade kylugnar också!
Där stod en gubbe i hatt, som med djävulens eldgaffel, bränd och röd i nyllet,
fick stå där med huvudet i hålet hela dagarna och stapla glas med sin långa gaffel.
Hirvi

[Kecke]

Den gubben skulle varit kul at se.

[Hirvi]

Den gubben skulle varit kul at se.

Vi yngre som började på bruket blev livrädda!
Lärde oss snart att han inte var så farlig!!
Hirvi

[LasseC]

Jag kommer ihåg de vedeldade kylrören som hade vagnar som kopplades ihop och vevades för hand igenom kylröret. Men jag tror ändå att avkylningen av fönsterglas inte behövde ta så lång tid. Betänk att ett lag gjorde 6 valsar i timman med rutor på ca 2x2 och att det kanske var 3-4 lag i hyttan. Nu är det försent men jag skall se vad jag kan kolla i morron.
Lasse

[Hirvi]

Jag kommer ihåg de vedeldade kylrören som hade vagnar som kopplades ihop och vevades för hand igenom kylröret. Men jag tror ändå att avkylningen av fönsterglas inte behövde ta så lång tid. Betänk att ett lag gjorde 6 valsar i timman med rutor på ca 2x2 och att det kanske var 3-4 lag i hyttan. Nu är det försent men jag skall se vad jag kan kolla i morron.
Lasse

Alltid spännande om man hittar något svar!
Ja vagnar var det,kom på det när du sa det Lasse.
Vi får se om det går att hitta något om kylning av Fönsterglas!
Hirvi

[LasseC]

Det står inte mycket om någon kylning i mina böcker, men jag ringde min gamla mor (92 år) och frågade henne om hon kom ihåg något kylrör.
Hon har ju sett fönsterglastillverkning i sin ungdom. Först kunde hon inte påminna sig något kylrör men pratade en del om sträckungnen.
När vi avslutat samtalet så påminde hon sig en kylugn och ringde medetsamma upp mig.
Vi kom fram till följande.
Man blåste valsar som lades upp på speciella ställ som man kan se på bilderna.
Där fick valsarna ligga tills det var dags att skränga upp dem och sträcka dem i sträckugnen Det var speciella gubbar som tog hand om dessa s.k. sträckare.
Jag har förut nämnt att man blåste fönsterglasvalsar varannan dag. så man hade en hel dag (och natt) att sträcka dessa. När de kom in i sträckugnen rullade ju valsen ut sig till en plan glasskiva. Det var då noga att den skrängta linjen var uppåt. Min mor påstår att man använde fuktig sågspån för att skränga valsen. Sträckaren bearbetade sen glasskivan med en träraka för att få den helt plan. När valsen var sträckt gick den ut på baksidan av sträckugnen och in i ett stort kylrör som måste varit vedeldat. Hon kunde inte komma ihåg hur långt det var, men jag tror att kylningen inte tog ett dygn utan kanske en halv dag. Det här är mycket ungefärliga gissningar. Från kylröret gick skivorna in i skärkammaren där de skars upp i de storlekar som man hade beställning på. Där packades glaset också i kvartskistor.
Att jag inte tror att kylningen kunde ta så lång tid beror på att ett lag tillverkade 6 valsar per timme och Gadderås hade 6 mästare Om dessa arbetade varje dag när fönsterglas blåstes vet man ju inte, men skulle det vara fallet skulle det tillverkas 36 valsar i timmen. En ganska ansenlig mängd. I ett tidigt skede skar mästarna sitt egna glas. Kan ju bero på att de hade betalt per producerad kvartskista. Detta är vad jag har kommit fram till så här långt.
Egentligt otroligt vad en gammal fönsterglasnavel kan ge upphov till.

Kecke
När det gäller Gadderås så står det hela tiden att en kvartskista innehöll 120 kvadratfot = ca 10 kvm. Tror Du inte att kistorna blev lite större och tyngre när det var tjockare glas, eller så blåste Gadderås bara en tjocklek. Benämning Kvartskista fanns ju kvar när man började med maskintillverkning av fönsterglas.
Hoppas att Ni hänger med i mina funderingar.
mvh Lasse

[Kecke]

Lasse.
Din mor verkar vara en skärpt kvinna.
Har hon själv på något sätt varit knuten till Gadderås?
Det verkar väl stämma som jag skrev då med avkylning i "långröret". Skulle varit kul att se hur det såg ut.
Angånde vikten på 1/4 kista som jag tidigare uppgav till 59 kg så har jag nu hittat ytterligare information som gäller Forshag fönserglasbruk.
"På slutet av 1870-talet vägde 1/4 kista från Forshaga i medeltal 59 kg. (Glas + emballage)
I slutet av 80-talet förklarade Forshaga sig berett att packa glaset i lådor om 10 m2 om även de andra bruken gick med på detta. "

[Ulferic]

Har inte haft tillfälle att läsa ocg deltaga på ett tag. Intressant tråd om fönsterglas. antar att Kecke har samma bok som jag har. Boken ger väl inte svaren på alla frågor om hur fönsterglaset tillverkades utan handlar snarare om brukets historia. Väl värd att läsa.