Fönsterglas

[Kecke]

Stämmer bra Ulferic, samma bok.

[Hirvi]

Jag håller med, vad en (Bautanavel) på bild kan ge mycket!

Inte illa när 92åringar kommer ihåg!
Lasse C, du skriver så utförligt, det kan inte mycke tilläggas!

Kylningen som du skriver Lasse C stämmer säkert, inte så lång tid!
Våra Kylrör i Fåglavik Ca 160cm bred stålmatta och ca 8-10met lång, denna matta gick ju runt på valsar ut till Sliperiet,
den gick ju sakta, strax under Tre timmar tog det.

Mått och vikter ni skriver om, får jag läsa på mera!
Ulferic, Torbjörn Fogelberg har tydligen varit och rotat lite över allt, även om Fåglaviks Glasbruk!
Hirvi

[Kecke]

Stämmer bra Ulferic, samma bok.

Av de böcker om fönsterglasbruk som jag har så finns bästa beskrivningen på hur man blåser fönsterglas i Boken om Glava Glasbruk. Mycket intressant och många bra bilder.

Håller med Hirvi om att det är spännande vad en "bautanavel" kan ställa till med.
Hade ingen aning om hur man blåste fönsteglas förut men har nu läst massor.

[LasseC]

Ja min mor har som ung haft anknytning till Gadderås glasbruk genom att min morfar arbetade på glasbruket Han har inte blåst glas utan var någon slags förvaltare när Bönnelycke & Thuröe ägde glasbruket. Det var ett grossistföretag i Malmö som drev handel byggnadsmateriel och då även fönsterglas. De importerade glas från Belgien men ville skaffa sig en glasbruksproducent i Sverige. De köpte Gadderås 29 jan 1897 och ägde det fram till 23 aug 1923 då det såldes till andra personer som drev glasbruket vidare. Fönsterglas tillverkades fram till slutet av 1920-talet genom att Glava började tillverka fönsterglas maskinellt 1927 och Oxelösund 1928 och det därigenom inte blev lönsamt längre att blåsa fönsterglas. Gadderås gick över till att tillverka glödlampskolvar. Men det är en annan historia som vi kanske kan ta upp senare.
Ja min gamla mor är väl på sätt och vis en krutgumma som har ett bra minne (bättre än mitt ). Hon ringde på eftermiddagen igen och ville berätta mer om fönsterglasetillverkningen. Det hon sa var att när glasrutorna kom ut ur kylröret så togs de in i skärkammaren där de skars i de beställda storlekarna. därifrån fördes de vidare i andra ändan av skärkammaren där de packades in i halm och lades i lådor som spikades på plats i de storlekar som passade för den beställningen. Så det var inte något standardmått på dessa lådor.
Sedan transporterades de till ett närbeläget magasin i väntan på transport till järnvägsstationen i Orrefors med häst och vagn.
Hon ville att det skulle komma fram att min morfar skulle märka dessa lådor med adresser (man hade plåtar som man målade adresser mm med) på kvällen.
Detta skulle göras på kvällen och min morfar var underligt nog mörkrädd (de hade använt förrådet till likbod ibland) och han ville ha min mor med när han gjorde detta Hon skulle hålla lampan med en liten fotogenlampa i.
Ja nu kanske vi har uttömt det här ämnet ganska så bra. Det finns en hel del att skriva om B&T:s tid när man köpte gårdar för att komma åt tillräckligt med ved för gaseldning men även detta är en annan historia.
Godnatt gott folk
DG

[Hirvi]

Sådan läsning är alltid kul, behöver inte komma därifrån man bor!

Jag får väl fortsätta rota i mina Glasbruksgrejer!
Märkligt, vi hittar grejer från Bruket ännu, fast det gått så många år (27år.)
Detta med (PES) har satt igång alla sinnen med glas på nytt, det mesta sitter där under pannbenet!

Tackar alla så länge, det blir mera!!
Hirvi

[LasseC]

Det här med fönsterglas går visst inte att släppa hur som helst.
Jag städade lite här (Det behövs verkligen ibland) Jag hittade då en del kopior som jag hade förträngt. Vet tyvärr inte vilka böcker det kommer ur men jag chansar att lägga ut en del av det i alla fall. Kvaliteten på dessa är något sämre då det är skannat från fotostatkopior.
Först ett gäng glasblåsare De sista vid Gyllenfors

[LasseC]

Det verkar som om valsarna här inte var så långa. Men gubbarna tycks ju hantera dem som om de var ganska lätta

[Hirvi]

Mycke trevlig bild Lasse C!
Det var väl sista året för fönsterglas,sedan körde dom några år till med annat glas.
Lillkillen på bilden kunde nog stå i cylindern.
Man blir lyrisk av sådana bilder!!
Hirvi

[nisse 8]

Fan va man blir avundsjuk på erat kunnande om glasbruk ock glasblåsarverktyg, jag lär nog sätta mig vid skolbänken igen

[LasseC]

Nu vet jag också mer om sträckningen ocg kylningen.
När man skulle sträcka valsen så tillgick det ungefär så här. När valsen var klar las den upp på bockarna och så kom en procedur som ofta gjordes efter arbetets slut. Mästaren kastar in en handfull sågspån i valsen och drar ett speciellt sprängjärn fram och tillbaka flera gänger. När han anser att detta skett tillräckligt många gånger så trycker han spängjärnet mot valskanten och väter tummen och lägger den mot den skrängda kanten och valsen rämnar rakt och elegant med en smäll i den linje där skrängjärnet har förts. Vad jag förstår är att skrängjärnet måste varit upphettat eller vad tror Du Hirvi?
När detta är klart kan valsen föras över till sträckugnen. Där hissades den in i sträckugnen med en speciell anordning. På skissen kan man se att den gick in i en förvärmare för att därefter föras över på sträckstenen där den av värmen "rullade ut sig på den plana stenen. Sträckaren "kavlade sen ut valsen med en träraka av al. Denna började ofta att brinna. Den kyldes då lätt i vatten När den var slät fördes hela stenvagnen med sträckstenen för att där föras in i långröret (kylröret) för att gradvis avkylas. Av skissen ser man att det fick plats med 8 rutor i långröret. Det måste betyda att avkylningen var ganska forserad.
när en ny vals hade sträcks så fick medhjälparen lyfta på stänger i långröret och dra alla rutorna så att en blev fri och kunde tas bort. Därefter fördes hela partiet stänger in igen och det fanns plats för en ny ruta. Stängerna gick att lyfta och sänka så att dessa manövrar kunde utföras.
Jag har försökt att förklara det lite enkelt så att jag själv och andra begriper det. Ni får höra av Er om vi skall fördjupa oss mer i detta.
Lasse

[LasseC]

Den första bilden är från stäckugnen. Sträckaren står i mitten Tv är stendragaren och th växlaren
Stendragaren drog stenvagnen förstår jag och växlaren flyttade om glasrutorna och tog bort den färdiga.
Jag undrar om det är torkad ved som står uppställd i bakgrunden. Man hade ofta torkugnar för veden. I dessa kunde det ofta bli eld och då fick hyttpojkarna det jobbigt när mästarna skrek Eld i ugn
Lasse

[LasseC]

Fan va man blir avundsjuk på erat kunnande om glasbruk ock glasblåsarverktyg, jag lär nog sätta mig vid skolbänken igen

Min käre vän, det gäller bara att vara nyfiken och hitta lite referensmateriel. Själv har jag aldrig hållit på med glasblåsning, men jag är ju uppvuxen i följande ordning Gadderås, Orrefors och Flygsfors så man blir ju lite inspirerad.
Annars är jag gamma teletekniker (med betoning på gammal )
Ha en bra helg. Ska se om jag passerar någon bra loppis på vägen till Hallstahammar i morron (mineralmässa)

[nisse 8]

Min käre vän, det gäller bara att vara nyfiken och hitta lite referensmateriel. Själv har jag aldrig hållit på med glasblåsning, men jag är ju uppvuxen i följande ordning Gadderås, Orrefors och Flygsfors så man blir ju lite inspirerad.
Annars är jag gamma teletekniker (med betoning på gammal )
Ha en bra helg. Ska se om jag passerar någon bra loppis på vägen till Hallstahammar i morron (mineralmässa)

I Hallstahammar har jag jobbat en hel dag för sisådär 10år sen på ett massavedupplag bredvid fabriken

[Hirvi]

Det är en bra beskrivning Lasse på förloppet!
Sågspån och Sprängjärn, undrar vad sågspånet gjorde för nytta

När vi sprängde glas drog dom med en träkloss som det satt ett skär (rits) i, snurrade glaset vid en gaslåga, blötte tummen och stötte emot,så hoppade överflödigt glas av!

Undrar om ett Sprängjärn var en annan historia, vet du Lasse eller någon annan?

Fyller mina Mappar med historiska bilder!
Hittade några Glasblåsare från Liljedals Glasbruk på bild ca 1880!
Det är väl ni som samlar glas som har mest literatur, jag som jobbat med det har inte mycke!
Jo något!
Hirvi

[nisse 8]

Det är en bra beskrivning Lasse på förloppet!
Sågspån och Sprängjärn, undrar vad sågspånet gjorde för nytta

När vi sprängde glas drog dom med en träkloss som det satt ett skär (rits) i, snurrade glaset vid en gaslåga, blötte tummen och stötte emot,så hoppade överflödigt glas av!

Undrar om ett Sprängjärn var en annan historia, vet du Lasse eller någon annan?

Fyller mina Mappar med historiska bilder!
Hittade några Glasblåsare från Liljedals Glasbruk på bild ca 1880!
Det är väl ni som samlar glas som har mest literatur, jag som jobbat med det har inte mycke!
Jo något!
Hirvi

Du borde kunna detta med glas och metoder som rinnande vatten Hirvi
Jag förstår om man blir hemmablind och står på sin kant och gör sin sak hela dagarna.