Tweet
Säger detsamma, Grattis Emil!
-
Ju mer man tänker, desto mer inser man att det inte finns något enkelt svar./ Nalle Puh -
Hallå Emil,
Beundrar ditt öga för skönhet och känsla för det unika. Men framför allt tålamod och energi för att hitta rätt
i djungeln. Tack för att vi fick följa dramat.....
So long...Comment
-
Tänk att ett loppisfynd kan kvittas mot helrenovering av badrummet hemma.
Fantastiskt och stort grattis, Emil!
De svenska experter som avfärdade skålen, borde också få reda på länken.
Inte minst för att öka på deras kunskaper och erfarenheter...Comment
-
Grattis grattis, det er jo slike fynd man drømmer om når man graver gjennom tonn på tonn med skrot på loppis
Det viser også viktigheten av å få en kvalifisert second opionion!
BandenComment
-
-
Stort GRATTIS igen Emil
Pes är mitt google.Comment
-
Tackar för alla gratulationer! Den här resan har varit väldigt lärorik och som ni skriver så är det såklart bra med en "second opinion", men även att våga lita på sina egna erfarenheter (och det säger jag med stor ödmjukhet) eftersom vissa som sett skålen snarare försökte vilseleda. Som ni säkert förstår så är det inte bara Gbg Auktionsverk som tittat på skålen (den värdering som jag fick och återgivit tidigare i tråden är helt sanningsenlig), Herr Gremner fick såklart också ta en titt men avfärdade den direkt som 1900-tal och värd 1000-2000:-. En annan kinasamlare som jag fick tips om att kontakta bedömde den som "1930-40, kanske Ungern?", det var ju galet. De enda som gjorde en korrekt bedömning var en antikhandlarkompis och auktionshuset (uppenbarligen). En sak som jag lärt mig är att rent ekonomiskt spelar nog katalogiseringen störst roll, sen räcker det med att två köpsugna personer (läs:kineser) vill ha den. I detta fall är jag dock helt övertygad om att skålen faktiskt var "från tiden". Slitaget i botten och glassjukan antyder iallafall det även om man aldrig ska underskatta kinesernas ansträngningar när det gäller att kopiera.
Det sändes för övrigt ett program i P1 häromdagen där Bukowskis informationschef uttalade sig om hur säkert det var att handla av deras experter eftersom man kunde ångra köpet om ett föremål var katalogiserat fel (hur nu det ska gå till när man kommer EN GENERATION SENARE och vill göra ett återköp när farmor har vikt in årorna och bohaget ska säljas). Provocerande på så många plan, som tur var fick hon inte stå oemotsagd. Jag litar alla dagar i veckan mer på PES än någon expert på något auktionshus (det finns säkert kunnigt folk på något auktionshus, jag har bara lyckats missa dem). Jag skulle kunna skriva en bok om hur mycket jag misstror antikbranschen och "av handelskammaren utsedda värderingsmän". Man bör hålla hårt i klenoderna för om folk kan blåsa en så kommer de att försöka göra det.
En annan lärdom är att oviljan att betala för inropade föremål förmodligen i allmänhet beskrivs som ett långt mindre problem än vad det egentligen är. En ständig fråga från andra antikintresserade som jag berättat för är "har du fått betalt då? Jag fick vänta si och så länge på...". Se till att det finns en klausul i kontraktet där det står vad som händer ifall den som ropar in föremålet inte betalar inom en viss tidsperiod. Om man säljer via utländska auktionshus, se till att de har era bankuppgifter (IBAN/SWIFT) annars får man en check som kostar skjortan att lösa ut och dessutom kan det ta flera månader innan pengarna finns på kontot.
En annan sak, var medvetna om auktionshusens avgifter. Räkna med att få behålla ungefär 65% eller mindre av det pris köparen får betala. Förutom slagavgift så får säljaren betala en procentsats + fotoavgift +försäkring + frakt osv.
Och köp aldrig kinaföremål utifrån en bild, man måste hålla i föremålet för att (tro sig) veta.
Mvh
EmilComment
Comment