Glasugnar & degelkammare.

[Rebello]

Lagring av deglarna

Simmingsköld skriver i boken Glas, att de täckta deglarna, "används huvudsakligen vid smältning av tung blykristall och andra glastyper, som man vill smälta utan direkt kontakt med ugnsgaserna".
I Glafos Boken om glas skriver man: "Det förekommer även deglar som är halvtäckta ("skalperade") dvs valvet är delvis öppet men fronten med snabeln är intakt."

Jag finner ingenstans i dessa källor benämningen retort för snabeldeglar - men det utesluter väl inte att de ibland kallades så.

Även om man inte tillverkar degeln själv bid bruket, utan köper den från fabrik, så gäller det att "den ska lagras torrt och gärna i ett varmt utrymme för vidare torkning. Den får absolut inte stå i något kallt, fuktigt rum eller inpackad i emballagaet de kom i", skriver Glafo.

Där ser man att det fanns behov av en sådan byggnad (degelkammare) med kaminer som Hirvi har hittat ritningen till - men varför ett övre våningsplan till så tunga saker som deglar?

[CBA]

Hirvi, använde man verkligen så många snabeldeglar på Fåglavik att ett särskilt hus behövdes?

[Hirvi]

Rebello & CBO!
Ja att det var i två våningar förundrade mig oxå, kanske dom hade annat på den våningen, dessa halvtäckta deglar har jag aldrig sett som du skriver om Rebello.

Ringarna till dessa snabeldeglar gick ju inte att byta genom snabelhålet (anfångshålet)
dom var ju 40-50cm i diameter, dom lades in i två halvor och krokades ihop,
för att hålla ytterligare ett rent glas kunde en mindre ring ligga inne i den stora ringen.

Dom behövde nog ett stort lager deglar, med lite otur kunde flera deglar haverera i samma cirkel i en rundugn, som mest var ju tre hyttor igång, ca år 1900 och frammåt,
26 verkstäder på tre hyttor som mest, då fick dom ha mycket deglar färdiga,
under min tid i Tyska hyttan kunde 16-17 deglar vara igång i ugnarna 400 kg st,
så vi hade ett ganska stort lager deglar i Tyska hyttan.

[Rebello]

Jo, Hirivi, i Glafo:s bok finns dessutom en bild där degelmakaren i Orrefors håller på att skalpera en snabeldegel. Men det ges ingen förklaring hur dessa halvtäckta deglar används, varken där eller i Orrefors 100-årsbok. I den senare boken finns en lång intervju med en degelmakare och en skildring av hur det gick till ett par generationer tidigare, med att trampa leran etc. Dessutom en utförlig beskrivning av tillverkningen av deglarna i Orrefors då på 1980-talet och om torkningen och lagringen.

Den degelmakaren på Orrefors berättar, att den färdiga degeln torkas i fuktkammaren drygt en månad och lagras sedan upp till ett år, innan den försiktigt flyttas över till hyttans tempererugn. Där värms den långsamt innan den sätts in i glasugnen och kan börja användas för glassmältningen.

[Hirvi]

Ja det är mycket värt att hitta information om dom lite udda arbeten på bruken,
jag hörde ju från dom äldre blåsarna i hyttan när dom pratade om dessa lertampande
gubbar, dom blev rena om fötterna, men den övriga miljön var nog inget att skryta med.
Hirvi