En vas i med överfång i gult ??

[Rubus Arcticus]

denna lilla vas som 9 hög och 6 diameter är i gulaktigt glas har en inslipad bit med gravyr av en Fjäril o gräs, där klarglaset lyser igenom. Stor puntel i botten (även om den ser ut att vara pådriven efteråt i klarglas. Fanns det sådant gult glas, eller färgades det så?Inslipningen är långt in i ytskiktet så klarglaset är väldigt tunt vid gravyren jämfört med det gulaktiga som är ca. 5 mm. Kan det vara så att man krängde på klarglaset i ett tunt lager inifrån? Hoppas bilderna kan ge ledtrådar.

Annars är jag väldigt glad om någon har nåt att berätta om denna vas, som för mig är helt anonym. Alla frågor ni vet. När, var ev. vem mm.

[Rebello]

Överfång av gulbrunt - eller vad - det är frågan ?

Man kan inte kränga på ett tunt lager klarglas inifrån, vad jag kan begripa.

Det är alltså ett 5 mm tjockt, gult skikt ytterst. Då är väl glasväggen inte så mycket tjockare totalt?

(Eftersom det inte är ett tunt lager med gult på ytan så kan vi avföra metoden med lasering ("gelbat").
Om lasering här: http://precisensan.com/antikforum/sh...ht=gelbat+glas
och en till här: http://precisensan.com/antikforum/sh...hlight=laserat)

Eftersom du formulerar det som överfång i rubriken - så tänkte jag först på den speciella metoden med färgat tunt lager i ytan - och som jag har beskrivit i #14 här: http://precisensan.com/antikforum/sh...hlight=laserat. Men du skriver om ett 5 mm tjockt gult skikt ytterst - och ett tunt lager klarglas därunder.

Då är det väl helt enkelt så att man har börjat med att fånga an och göra en liten post med glas ur en degel med klarglas - och sedan fortsatt med att däröver fånga an gult glas i en eller ett par omgångar ur en annan degel.

Svar på din fråga: Man kan smälta i princip vilken färg som helst i en degel med färgglas, se tråden glassatser: http://precisensan.com/antikforum/sh...ght=glassatser .

PS: om man vill ha det inre lagret av klarglas lika tunt som den färgade kärnan i dina sommersovaser - då kan man börja med att klippa på klarglaset från en puntelspik på pipnaveln till att börja med - i stället för att fånga an direkt på pipan - och på så sätt blåsa ut en liten tunn kula som grundpost.

[Rebello]

Mitt inlägg i #2 ändrades av mig i stor omfattning kl. 19.21.

[Hirvi]

Vad jag kan se på vasen som är på bild, så tycker jag inte se något överfång,
den gulaktiga glasmassan som så många andra färger på glasmassa blir ju en mera mättad färg på glasets tjockare delar.
Hirvi

[Rebello]

Ja, Hirvi - frågan är, om det verkligen är en kärna av klarglas innerst. När man har slipat in det där "fönstret" blir det återstående glaset tunt - och då framgår inte den ljusgula färgen så markant - som du är inne på.

Själva blom- och djurmönstret (monstret?) har sedan blivit vitaktigt av blomslipningen, där det inte har polerats blankt.

Man kan ju inte se någon kärna av klarglas på de sista bilden med vasens överkant. Men Rubus som kan se vasen "live", protesterar kanske . . .

Det är i vart fall inte fråga om något överfång - i den bemärkelse man brukar mena, dvs som ett tunt överliggande färgskikt. Det har både du Hirvi och jag påpekat.

[Hirvi]

Hirvi var det Rebello
Jag är nog tveksam till en vit kärna, kan vara svår att se även i hand,
övrigt är det så med slipningen som du skrev Rebello.
Hirvi

[Rebello]

. . . såg namnförväxlingen och ändrade till fetstil just som ditt påpekande kom upp på min skärm

harley har inte synts till på någon dag - kanske ute med sin maskin och fyndar nya undersköna ting
(här kan han och hans bike-diggare frossa i frambläddrande njutningar: http://www.harley-davidson.com/en_US...ages/home.html )

[Rubus Arcticus]

Ja efter mycket tittande in i vasen måste jag ställa mig ett antal frågor.

• Om det nu skulle vara Guldbrunt överfång. Finns det då någon praktisk lösning att kunna lägga på 4,8 mm överfång på en så skör bubbla som klarlgaset skulle vara ca. 0,2 - 0,1 mm? Det är oxå som Hirvi nämner att det är omöjligt att se klarglaset uppe i kanten. Man ser det men inte är det något tjockt lager, Mer som hela glaset inuti är av klarglas (som spegelvänt).

• Samma är det med Plattan som är utslipad (utifrån). Den skiljer sig ganska markant i djup mellan = 3mm - nedre- 1-mm.övrekanten. Men inget klarglas syns där utan bara på genom graveringen av (trodde själv det var ett monster) fjärilen och blomkvistarna. Hur kommer detta sig då...
• Om jag tittar rakt ner i vasen så ser det ut att vara klarglas??? Kanten är mycket ojämt gjord från 5 mm - 4 mm i skillnad. Det bör väl vara praktiskt omöjligt att räkna ut hur mycket man skall slipa ner plattan till samt hur djupt men skall gravera.

Sedan är det det du skriver Hirvi. Att färgad glasmassa blir mättad med tiden samt mer mättad då på tjockare partier. Vill du förklara?

Sen är jag intresserad av det du nämner Rebello; Att själva blom- och djurmönstret (monstret?) har sedan blivit vitaktigt av blomslipningen, där det inte har polerats blankt.
Du menar alltså inte att det skulle vara klarglas där utan oxidering? Please berätta hur du tänker.

Som jag förstår så skulle vasen vara blåst i ett färgat guldbrunt glas. Sedan har man slipat ut plattan och graverat. Efter tidens gång har det färgade glaset blivit mer o mer mättat och då mer på de tjockare partierna. Men det graverade har behållit sitt klara glas beroende på att man inte polerat detta. Med andra ord en vas gjord i tunnare guldbruna färg hade aldrig blivit så här. Finns det någon ord för detta fenomen som ex. "Glassjuka". Nu är jag antingen borta eller med. Iallafall känns det konstigt att man skulle göra en så pass enkel vas i överfång ur ett ekonomiskt perspektiv. Eller var det den enda metod man visste om i början?

Kan man sätta något årtal utifrån vad vi/ni vet?

Rubus

[Hirvi]

Rubus, jag skrev inte att glasfärgen blev mera mättad med tiden,
det lade du till själv, jag skrev att det blir kraftigare färg i vasen där glasmassan är som tjockast, så blir det på all färgad glasmassa som går att se igenom.

Sedan kan ju förstaposten vara gjord av klarglas, så gjorde vi alla lampkupor upp till
50cm+- (klarglas, benvitt, klarglas) då kan du tänka dig hur otroligt tunt klarglasytan var på insidan av en sådan kupa, men det gjords för ljuset och lysterets skull.

Får ta mera sedan, Rebello får ta vid, jag måste dra nu
Hirvi

[Rubus Arcticus]

Rubus, jag skrev inte att glasfärgen blev mera mättad med tiden,
det lade du till själv, jag skrev att det blir kraftigare färg i vasen där glasmassan är som tjockast, så blir det på all färgad glasmassa som går att se igenom.

Sedan kan ju förstaposten vara gjord av klarglas, så gjorde vi alla lampkupor upp till
50cm+- (klarglas, benvitt, klarglas) då kan du tänka dig hur otroligt tunt klarglasytan var på insidan av en sådan kupa, men det gjords för ljuset och lysterets skull.

Får ta mera sedan, Rebello får ta vid, jag måste dra nu
Hirvi

Tack Hirvi, Nä jag uppfattade det som att Glaset blev mer mättat med tiden. eftersom Rebello antog att det hade med putsning av glaset att göra.Men efter din förklaring förstår jag vad du menar, Otroligt att ni kunde arbeta med så tunt (låter så för mig) klarglas. Alltid intressant att prata med dig Hirvi. Dra inte för långt... Så vi kan ta mer sedan.
Rubus

[Rebello]

Först till din fråga om ett tunt lager som underfång

Rent principiellt går det att ha ett mycket tunt lager av klarglas innerst - om man nu hade velat ha det. Här sarar jag på din fråga: "Finns det då någon praktisk lösning att kunna lägga på 4,8 mm överfång på en så skör bubbla som klarglaset skulle vara ca. 0,2 - 0,1 mm?"

Man lägger inte på ett 4,8 mm lager direkt på en så tunn bubbla! Det fångas an lager efter lager på varandra - och blåses ut - och då blir godsets tjocklek förtunnat. (Hur tunt ett innersta lager blir, kan vara svårt att mäta.)

För att få en inre kärna riktigt tunn (som jag skrev: jämför med dina sommersovaser!) så börjar man med att klippa på en liten klump av glas på pipan, se figur 1 a. och och ViTRA-filmen http://www.e-vitra.eu/vitra-technics..._v_148-l4.html .

Sedan värmer man in och blåser upp denna klump till en liten tunn kula - tunnare än vad min ritpenna visar i figur 1 b. (ritat rött, och alla färger av glas värmestrålar faktist i rött vid arbetstemperaturen, och allra först med gul strålningsfärg)

Sedan fortsätter man och fångar an glas av en annan färg över denna lilla kula - i ditt fall väljer man gult glas i detta anfång (doppar ner den lilla kulan i en degel med gult glas och fångar upp av det glaset, över den lilla postkulan, se bild 3) - en eller flera gånger - beroende på hur tjockt det gula lagret ska bli (man bygger på posten lager för lager): samt blåser ut detta ämne och grovformar i välsskopan mellan varven (se bild 2) - slutligen går man ner i formen med ämnet och blåser upp glaset till önskad form och storlek. När man på så sätt blåser upp glaset först utan formen och sedan i formen - då blir det inre lagret tunnare och tunnare - och tunnare . . . voilá!

och hoppas att du nu ropar: Heureka! Det gjorde jag när jag första gången såg det utföras i Kosta vid en demonstration. Då gällde det färgat underfång - och man klippte på den där första glasklumpen från en färgtapp. Detta visas förresten i den VITRA-film som jag har länkat till tidigare också - läste du på där och kollade filmen . . .

[Rubus Arcticus]

Att er kunskap är otroligt mycket värd (vet ni nog redan) om inte så säger jag det nu. Här pratar vi tekiker från 1800 - (med ett lager av glas som vi alla vet hur spräckligt det kan vara) på 0,1 mm (kanske fanns det tunnare, men det vet jag inte) i flera lager som skapas helt utan maskiner och håller än idag. Jag kan inte komma på något liknande. Rebelleo jag såg o lärde och jag lär mig ännu tack vare er.

Rbubus

[Rebello]

Så till din fråga om matt resp. blank slipyta i glaset

Jag uppfattade att det är matterade slipytor i mönstret - men det kan vara svårt att se på bild. Den bild jag visar här är ett av ett tiotal försök - inte lätt att fota ett figurslipat eller ett graverat mönster i klarglas!

När man graverar med roterande koppartrissor eller figurslipar med trissor av järn eller sandsten - då kan man få en blank eller en matt yta där man har slipat. För att få ytan blank måste man ibland polera den så som jag visade här igår i #204:http://precisensan.com/antikforum/sh...nstglas/page21 . Om koppartrissan släpas över glasytan, får man ett s.k. kasat (matterat mönster). "Monstret" på din vas verkar vara gjort så, men svårt att se på bild.

Min tanke var, att om det är matta slipsnitt på din vas, så kan det se ut att vara som gjort i ofärgat glas, även om det i själv verket är är i gult glas; men det var kanske en oprövad idé.

I mönstret i bildbilagan - som har ritats av Gunnar Nylund - och graverats till mig av min äldste bror Ragnar på Strömbergshyttan - där kan man se både matta och blanka ytor i mönstret. Kvinnokroppens högra del är matt medan den vänstra är blankpolerad och sedan har han gjort matta snitt i den blanka fördjupningen där. Så också i bladslingan.

Sköna former

[Rebello]

Figurslipning

Jag tar min näst äldste bror Putte och hans studiecirkel till hjälp med ytterligare förklaring. Thord i bilden arbetade som figurslipare och arbetade i en slipstol bredvid min äldste bror Ragnar som var gravör och arbetade med roterande koppartrissor i sin gravörstol.

Figursliparens sliptrissor sitter på piggar under hans vänstra arm.

[Legion]

Men inte är väl vasen gjord av olika glasfärger? Precis som Hirvi skriver är det bara pga tjockleken som den gula färgen blir så markant, där det är slipat är glaset tunnare och upplevs som mer genomskinligt.