Fyllehundar/fyllhundar. Gullaskruf?

[harley]

Nej, det är varken Gehlin eller Gullaskruf. Etiketten är ditsatt av någon illasinnad, eller troligen lite rubbad person.

Dagens gapskratt! Tack för den Raoul!

det finns ju liksom ingen anledning att lägga in bilder på glas när man blir hånad av personer som sedan INTE kan på ett trovärdigt sätt redogöra för hur det ligger till bara en massa så är det inte, jag vet inte varför men så är det den är falsk, det blir ju bara en massa strunt alltihop, varken raoul eller cjf som ÄR dom erkänt kunniga kan ju inte presicera ett trovärdigt svar bara en massa snack inget konkret

[nisse 8]

Nu ska nisse vara elak, riktigt elak............Jag har en stortå och en lilltå men endock två tår.........................vad jag nu menar med det vet jag inte MEN SÅ ÄR DET

[silvervalley]

Tycker nog att Harley blivit illa behandlad och hånad,som han själv uttrycker det. T.o.m.
Kallin blir ju ifrågasatt,varför. Och inte är det Harley som svär och tar till brösttoner heller,utan "någon annan".

[Obeslutsam]

Det är "raka rör" i dig Silvervally.

[Raoul Karlsson]

nått så simpelt som en djävla fyllehund som säkert inte är något större unikat och etiketterna brukar väl aldrig precisionsplaceras eller?????

Jag gjorde ett citat från en film, och det passade tydligen inte.

[Tingeling]

Istället för att gå till angrepp mot varandra, lägg upp en Blomberghund i profil och harleys hund likaså. Då kan alla få se skillnaderna och om fyllehundsägarna skriver måtten så blir det klarlagt. Tycker inte om att det bråkas om en fjäder när det inte är nödvändigt.

[Bruce]

Inläggen ovan flyttade från denna tematråd om fyllhundar:

http://www.precisensan.com/antikforum/showthread.php?t=6861

[Bruce]

Tonen, medlemmar! Tonen!

Kom ihåg att vi diskuterar själlösa ting. Har man olika åsikter eller idéer om ett föremåls ursprung, ålder etc så ska detta kunna diskuteras i en sansad ton och trevligt tilltal.

Förhoppningsvis är alla här för att lära och själva dela med sig av sina kunskaper. Ifrågasättande är grunden till lärande.

[Legion]

Allt brukar lösa sig till sist...

Här är kanske svaret på denna lite infekterade debatt om ursprunget på Harleys fyllehund. På Tradera finns just nu en identisk fyllehund etikettmärkt med "Made in Italy".

http://www.tradera.com/item.mvc/viewitem/?auctionId=120994448

[harley]

idagens läge har i alla fall jag fått annat perspektiv på det här med glas, är det något som inte finns hos andra, så finns det överhuvudtaget inte, och är omöjligt att diskutera......om inte annat förbannat tråkigt

[Lars Kallin]

Jag har tidigare yttrat mig i de något infekterade debatterna om glasföremåls proviniens, kanske inte alltid så populärt hos alla som samlar glas från ett specifikt glasbruk, men jag tycker det är viktigt att se saken med nyktra ögon. Många är de samlare som endast inriktat sig på föremål från en specifik designer eller produkter från ett specifikt glasbruk.

Jag ser inte på något vis ned på dessa samlare, faktum är att jag litegrann avundas dem. De har ju redan klart för sig vad de samlar på allt som den designern eller det glasbruket tillverkat är samlarvärdigt, allt annat ratas då det inte platsar i mallen för samlandet.

Själv kan jag inte direkt peka på vad jag samlar på, jag går i stället efter vad föremålet som sådant säger mig. Pratar inte föremålet till mig så får det stå kvar. Självklart hade det varit mycket enklare om en glasbruksföreståndare eller en designer redan bestämt vad jag skulle samla på, men så är det inte i mitt fall. Men som sagt jag avundas dem som kan avgränsa sig så.

Som jag tidigare sagt finns det risker med att samla på detta vis. Den mest uppenbara risken är att man tenderar att bli lite insnöad på det som passar i mallen för sitt samlande. Detta är ingen risk i sig, men när man börjar attribuera anonyma föremål är man ute på hal is. Alla som har någon som helst insikt i hur glasbrukens tillverkningsjournaler såg ut torde vara tämligen försiktiga med kategoriska uttalanden. Generellt kan man se tendenser till denna historieförfalskning hos de flesta hembygdsföreningar och hos många samlare. Här i Värmland till exempel är allt i glas tillverkat på Eda eller Liljedahl.

En gång när jag medverkade när vår förening skulle prata glas på Eda glasbruksmuseum plockade jag ned några föremål som jag redan vid nedpackningen visste skulle väcka deltagarnas intresse. Det ena föremålet var ett stämplat pressglasfat med tillhörande fot (sid 92 Pressat glas, Lersjö), det andra föremålet var Bambous tors. När dessa ställdes fram på bordet så märkte man direkt att deltagarna tittade igenkännande på föremålen och så kom det: -Jaha här har vi ett stämplat Eda fat, med EDA och örnen under både fot och fat sade någon. Någon annan sade här har vi Turbin från Reijmyre.

Jag kan väl erkänna att det inte var helt utan förnöjsamhet i mitt sinne när jag sade ”Allt är inte vad det verkar att vara vid första anblicken”. Jag visade på stämplarna på medhavda föremål. Då kom nästa stöt från den inbitna lokalpatriotiska samlaren med ett väl utvecklat sinne för detaljer (många samlare har särskilt sinne för detaljer på gräns till det sjukliga). Nåväl, denna samlare påpekade för mig att mönstret inte stämde överens med originalet från Eda (för självklart var Eda originalet) färgen skilde också. Jag undvek att berätta för honom att Eda köpte formerna till sitt fat från Sowerby. Det kändes överflödigt att berätta.

Jag vill med detta säga att allt inte är vad det vid första anblicken verkar vara.
Man bör vara återhållsam med generaliserande uttalande, jag skulle nästan vilja säga att de som gör sådana generaliserande uttalande automatiskt sjunker i trovärdighet till förmån för dem som säger sig inte veta säkert.