Mugg från Strömbäcks GB

[Rolf J]

Glest mellan inläggen härifrån men ett stort grattis till skålen - kul att se, det går många vita på en blå

Letade bland gamla bilder och hittade en skål som om man bortser från att den är vit och har lite mer blommor är rätt så lik din

[Tingeling]

Den var mumma, simco! Gratulerar till en ovanlig och vacker pjäs.

[simco]

Tack så mycket Rolf J och Tingeling!

Åh, vad kul att se en skål med samma form som min och dessutom samma dekor på foten!
Tack för bilden!

[simco]

Jag skickade iväg ett par mail till Sonia Nilsson på Epok Antik och till Västerbottens museum med förfrågningar om de hade något av de blå opalinglaset i sina samlingar, eller mer information om detta.

Idag fick jag svar från Lars Holstein på Västerbottens museum, samt en hel radda bilder på föremål som både säkert är tillverkat på Strömbäcks samt några pluntor och glas som troligen är tillverkade på Strömbäcks. Jag vet inte hur det är med upphovsrätten till dessa bilder så jag vågar inte posta dem här än, men jag har skickat en förfrågan.

Här är svaret jag fick:

"Hej Johanna!
Vi har inga föremål av opakt blått glas i våra samlingar. Vi har ett dihorn Vbm 9501, en flaska Vbm 16733 i genomskinligt blått glas som uppges vara tillverkade vid Strömbäcks glasbruk. Dessutom en brännvinsplunta Vbm 6403 som troligen är tillverkad i Strömbäck.

Lockpokaler, eller som de kallas i vår katalog potpurriskålar, finns i våra samlingar fyra liknande i vitt opakt glas tillverkade i Strömbäck troligen under 1800-talets första decennier. Jag skickar bilder på dessa om en stund.

Med vänlig hälsning!

Lars Holstein
1:e antikvarie samlingar (etnolog)
Senior curator of collections (ethnologist)
Västerbottens museum
Box 3183
SE- 903 04 UMEÅ"

En av potpurriskålarna på bilderna har samma dekor på foten som min samt den på bilden som Rolf J visar. Riktigt spännande detta och det skulle vara intressant att få ta del av gamla kuranter från Strömbäck om det finns. Där borde det framgå modeller och dekorer kan man hoppas.

Dessutom har Gideon rätt, det är nog inga "strösockerskålar" rätt mycket socker får det plats i den, men kul att veta att de går under benämningen potpurriskålar.

[simco]

Hejsan!

Jag har fått svar från Sonia Nilsson som deltog i förra årets Antikrundan och som driver Epok Antik i Umeå, där jag fann informationen om Strömbäcks blå opalinglas.
Jag tänkte att det kunde vara intressant för er att få ta del av hennes utlåtande.

"Hej

Tack för mail och positiva gensvar på mitt och Birgers deltagande i antikrundan!
Grattis till ditt fynd på mässan i Hudiksvall. Tror med all säkerhet att pokalen är tillverkad vid Strömbäck. Där har denna modell tillverkats i vitt opalinglas med sepiadekor men själv har jag aldrig stött på någon blå. Det som känns lite främmande är den målade dekoren på urnan. Tror mig dock veta att bortgågne antikhandlaren Bengt Jansson sålt ett par blå lockurnor från Strömbäck på en mässa i Helsingborg 2003. Mig veterligen har inte heller Västerbottens Museum något glas tillverkat i den blå färgen. Där finns dock en ljusstake i klarglas med en blå slinga. Strömbäck har nog haft en produktion av blått glas dock i en betydligt mindre omfattning än det mjölkvita opalinglaset. Desto större anledning att gratulera till ditt köp.Sonia
.

Med vänliga hälsningar
Sonia Nilsson

Epok Antik
Storgatan 54
903 26 Umeå
070-6888055"

https://www.epokantik.com

[Gideon]

Den rara, blå pokalen stiger allt högre i aktning, hos såväl museer som antikhandlare av klass.
Det är riktigt roligt, simco.

[simco]

Tack Gideon!

Det är verkligen kul när intendenter och kännare tar sig tid att svara och är intresserade av föremålen. Det är man extra tacksam över.

[Rolf J]

Kul med responsen Simco!

Skummade igenom häftet Västerbotten 3/71 men kunde tyvärr inte hitta mycket om det blå glaset.
Här några rader ur häftet av Åke Nisbeth:
Allra mest exklusiv av de glassorter som tillverkades vid Strömbäck var det benvita glaset. Av denna vara blåstes ytterst få föremål och med långa intervaller mellan blåsningarna. En del av det benvita glaset slipades och dekorerades av Opitz. Dekoren utfördes, som framgår av rapporterna och annonserna, i ”touch och guld”, d.v.s. i svartbrunt och guld (”touch betecknar således en färgton, icke en färgsort) och anbringades på bl.a. potpurrikrukor, dricksglas, muggar, saltkar, sockerskålar och krämkoppar. Till den Leuhusenska servisen hör också några föremål av detta slags glas, bl.a. en sockerskål på fyrkantig fot och med lock, dekorerad med blomkvistar och ett svärdordenstecken (Leuhusen blev riddare av svärdsorden 1810, dekoren visar dock ett kommendörstecken) i svartbrunt och guld med samma initialer som den slipade och graverade servisen. En potpurrikruka av benvitt glas med målad dekor av likartat slag, bl.a. ett porträtt av Karl XIV Johan, hör också till de pjäser som av en trovärdig tradition attribuerats till Strömbäck.
Ytterligare ett slags färgat glas tillverkades vid Strömbäck, nämligen blått glas, liksom det benvita glaset mycket karakteristiskt för den sengustavianska perioden. Uppgifterna om tillverkningen av detta slags glas är få, men det står klart att tillverkningen varit mycket liten. En av de sista uppgifterna om blått glas är från 1840, då man av detta material tillverkade bl.a. något så prosaiskt som 14 pottor.
Tycker uttrycket ”ytterligare ett slags färgat glas” tyder på att med blå här ovan menas den typ du visar och inte det traditionella, transparanta blå.

[simco]

Tusen tack Rolf för att du tagit dig tid att skriva ned detta!!!

Det är oerhört intressant att få föremålen beskrivna för sig och förklaringarna om dekormetoderna och motiven är värdefulla att få ta del av. Roligt att läsa om svärdsorden som blev kommendörstecken på prakturnan och de 14 pottorna.
De stora prakturnorna är verkligen speciella och måste ha varit pampiga inredningsdetaljer.
Det skulle vara intressant att få se det slipade opalinglaset. Jag kan föreställa mig att det måste vara mycket vackert.

På Västerbottens museum benämnde man min lockpokal som potpurriskål, troligen måste man då ha lagt locket på sidan när man ville sprida väldoft, annars är det tämligen tätt. Det som fascinerar mig mest är att dessa föremål överlevt så länge. Jag tycker också som att benämningen "ytterligare en slags färgat glas....." borde syfta till det blå opalinglaset, annars borde man troligtvis bara skrivit "blått glas" om man menade vanligt transparent färgat glas.

Jag fick en del bilder på glas från Strömbäcks glasbruk av Intendenten på Västerbottens museum. Jag ska försöka trycka på igen och höra om jag får publicera dem här. Det är ju värdefullt för dokumentationen av allas vårat kulturarv.

[Rolf J]

Ingen orsak Simco, intressant detta
Hoppas verkligen du får ett positivt besked från Västerbottens museum angående bilderna!
Till den nyfikne kommer här lite litteraturtips om Strömbäck (från ovan häfte):

• Kulturen 1953, W Karlsson – Ljuskrona av glas
• Fataburen 1954, R Liedgren – Strömbäcks glasbruk
• Fataburen 1910, E Raphael – Ströms glasbruk, Strömbäcks glasbruk
• Umeå 1922, B Steckzen – Umeå stads historia 1588-1888
• Västerbotten 1926, 1936, 1943 (1971).

En uppsats ”Strömbäcks glasbruk” av Katarina Årre 1970 för konsthistoriska seminariet vid Stockholms universitet skall också finnas i ett ex på Västerbottens museum.

[John Doe]

Inte Opitz

Tror Inte det är Opitz som målat denna poutpourri skål/urna!? Jämföra man Opitz finkänsliga och delikata måleri med dessa streck och pluttar så blir det lite skrattretande. Modellen av poutpourri skål påminner i formen (särskilt locket) om de sockerskålar som Opitz dekorerat på Strömbäcks glasbruk. "Det som känns lite främmande är den målade dekoren på urnan" håller med Sonja Nilsson i detta fallet! Funderar om den tillhör en senare produktion efter Opitz slutat på Strömbäck.

Mvh John Doe