Allmänt meddelande

Collapse
No announcement yet.

Snapsglas 1700-tal

Collapse
X
 
  • Filter
  • Klockan
  • Show
Clear All
new posts

  • #16
    Snabbt räknat fanns det bara 10 glasbruk i sverige vid tiden för dateringen så urvalet är inte stort om det är ett svenskt supglas.

    En fundering, om emaljmålning var vanligt i tyskland vid denna tiden bör det ju även ha funnits vid de svenska bruken då många av de kvalificerade som jobbade där var just tyskar.

    Comment


    • #17
      Jag är inte ett dugg avundsjuk
      Glada mäniskor blir vackra, vackra mäniskor som är glada blir skitsnygga!!

      Comment


      • #18
        Ja vad säger man.. J-vligt bra glas
        Kommer jag med lösningen eller är jag bara en del av problemet ?

        Comment


        • #19
          Johannisholm startade egentligen ute på sandön 1796 i blygsam skala men flyttades 1808 intill venjansjön.

          Comment


          • #20
            Då bruket startat sent i förhållande till vad man må tro om glasets tillkomst, finner jag det troligt att utesluta Johannisholm som födsloplats för glaset.
            Vad, gällande sammansättningen av
            emaljfärgen , gör att emaljmålning på glas är ovanligt för 1700-talet? eller har det mer med tidens flärd/ickeflärd att göra? Om jag förstått det hela var måleriet ett mode som kom söderifrån, Italien kanske? men....ja ni ser mina tankeluckor. Kan ni fylla dem?
            Syn, intryck och kunskap ökar när man saktar ner ...

            Comment


            • #21
              Vanliga metoder för glasmålning som låg utanför hytterna var väl kallmålning och emaljmålning, kallmålning härstammar väl från Venedig likväl som emaljmålning de båda teknikerna påminner om varandra. Fast längst bak ligger väl det orientaliska perspektivet?.
              Dock utvecklades under 1700-talet utvecklades en ny teknik för hålglas där man använde sig av transparant emaljfärg tekniken har perspektiv från Schweiz?.
              I och med det kom det till alla möjliga mönster av allegorier, blommor etc. på glaset etc.

              Att säga var ditt glas skulle vara ifrån för glasbruk möter väl stora svårigheter då lokala varianter spreds via att glasarbetarna ständigt växlade bruk till bruk och använde sig av gemensamma förlagor. Men det är klar man kan forska vidare genom att gruppera hyttor med gemensamma drag dvs. om det finns några karaktäristiska drag.
              Det är lika svårt med tidsbestämmelse för tillverkning då det uppkom (parallellt med pseudohistoriska möbelstilar) efterhärmningar, efterbildningar av renässansglas, dvs ett glas som uppfattningsvis var tillverkat 1500 var egentligen från 1860 osv. Tycker jag.

              Skickar med en länk på lite statistik över glasbruk, den omfattar väl inte allt men lite.

              Comment


              • #22
                Kanske kan bringa lite klarhet om ni går in på corning glass museum... http://www.cmog.org/dynamic.aspx?id=5290 under rubriken för decorative techniques hittar ni en video om emaljmålning.

                ...och foten är påklippt! syns på den lilla skarven imellan glas och fot.

                Comment


                • #23
                  mi.ke.!
                  Det kallas för glasögon
                  Hirvi
                  SVERIGE är en del av Dagsnäs Hornborgasjön! hemsida http://www.faglaviksglas.se/

                  Comment


                  • #24
                    Haha..

                    Comment


                    • #25
                      Ursprungligen postat av mi.ke. Visa inlägg
                      Kanske kan bringa lite klarhet om ni går in på corning glass museum... http://www.cmog.org/dynamic.aspx?id=5290 under rubriken för decorative techniques hittar ni en video om emaljmålning.

                      ...och foten är påklippt! syns på den lilla skarven imellan glas och fot.
                      Tack för den mi.ke. Enkel och tydlig film!! Intressant!
                      Den sista bilden jag la in visar ganska tydligt, tyckte jag, fotens anslutning. När jag hade glaset i min hand föreföll övergången till foten otydligare.
                      Bifogade filer
                      Last edited by Äjth; 2008-10-22, 09:54.
                      Syn, intryck och kunskap ökar när man saktar ner ...

                      Comment


                      • #26
                        Hittade en gång den här sidan http://www.glafo.se/pdf/2007/Glastek...0s%2077-84.pdf med en förteckning över glasbruk i Sverige 1150-2000. Tyvärr blir den lite svår att leta i när allt ligger i kronologisk ordning, har försökt att omarbeta texten till excel utan att lyckas.
                        Länken finns i länkarkivet.
                        ¡ɹnʇɐuƃıs ɯos uǝp ɐɥ ɥɔo uǝʇxǝʇ ɹäɥ uǝp ɐɹǝıdoʞ ʇʇɐ ɹöɟ ɹɐlʞ åsʞɔo uɐʇn ʇɹɐɯs ɐɹɐq ǝʇuı np ɹä ɹäɥ ʇǝp ɐsä1 np uɐʞ

                        Comment


                        • #27
                          Så till Sverige invandrade tyska glasarbetare kan inta ha haft det svårt med stavningen även i det nya landet då ? F.ö var det väl lite si och så med läs-och skrivkunskaperna på 1700-talet både i Tyskland och här ? Och det stavades ju veterligen lite hur som helst,man skrev som man talade .

                          Comment


                          • #28
                            Vi gör så att vi ändrar historien och bestämmer att Henrikstorp har tillverkat emaljmålade föremål. Marknaden för föremål från detta glasbruk blir genom detta mycket bättre.


                            Jag har hört så många olika så kallade fakta som säger en det ena en det andra rörande proviniens på föremål att jag numera är otroligt kritisk till försäljare som hävdar att just deras föremål har sagda proviniens.

                            Att ett föremål kan härledas till just sagda bruk gör ju mycket i plånboken.
                            Jag vet samlare som regelbundet får erbjudande om att köpa olika glasföremål som alla sägs komma från Henrikstorp. Det har till och med hänt att de blivit erbjudna att köpa ordinära kluckaflaskor som också sägs komma från Henrikstorp. Detta tycker jag verkar otroligt intressant, att just en av dessa så många som marknaden erbjuder till salu skulle vara från Henrikstorp.

                            Comment


                            • #29
                              Det ligger nog i slutändan på köparen om han vill betala extra för en "provinens som inte kan styrkas" om inte föremålet har sigill,detta förekommer överallt så länge någon är beredd att betala "priset".Detta sågs ju nyligen på tradera även om det viskades skååånschka...nu skrev ju inte säljaren att flaskan kom från något glasbruk men han blev nog en smula förvånad och glad såklart.

                              Comment


                              • #30
                                Om jag inte minns helt fel,eller tänker på en annan flaska,så var väl landets kanske främste kännare på just flaskor och högg efter denna traderaflaska ? Kanske t.o.m. köpte den ? Tror ni inte att han visste vad det var han bjöd på,så underkänner ni ju hans auktoritet och kunskap om svenska 1700-talsflaskor ! Varför det isåfall ?
                                Och historien ändrar man väl inte så där hux-flux och i en hast,är det Seitz svenska glashistoria som ifrågasätts,eller finns det nyare fakta att hänvisa till. Nog bör man kunna lita på tidigare historieskrivare och forskare och inte bara ifrågasätta allt de skrivit. Seitz är ju inte den ende,det finns många fler.

                                Comment

                                Working...
                                X