Orntlig sejdel eller Hochzeitskrug

[Lars Kallin]

Bilderna får tala för sig själva.
Jag tycker det är vackert.

[Hirvi]

Det var en häftig bägare, stor ser den ut att vara,
platt grepe, inte så vanlig i Sverige kan jag tro,
ser ut som etsad dekor
Hirvi

[Lars Kallin]

Kasgravyr Hochzeitskrug

[E.B.]

Den var mycket trevlig! Hittade inget liknande på min Dalatripp.

[Hirvi]

Kasgravyr Hochzeitskrug

Jaha, det såg inte ut som det var så djupt som kasad,
men det var från bilden jag sade det.
Hirvi

[harley]

det där var en riktig sejdel en sån skulle jag inte våga dricka bärs ur tänk att tappa eller veva i armarna och slå sönder en så fin pjäs. vad är åldern på den tidigt 1800 eller

[Lars Kallin]

Den kan vara såpass tidig som mitten av 1700-talet.
För att vara ödmjuk kan man väl säga runt 1800.
Det finns en anledning till till att jag inte vill dricka öl ur den.
Den har spänningsspricka som utgår från en orenhet i glasmassan.
Verkar vara väldigt vanligt med sprickor utifrån degelbitar, kan det bero på skilnader i temperatur mellan de olika materialen?

[T.N]

En högst ordinär sejdel av det enklare slaget, nej den var "helt okey".

[harley]

Den kan vara såpass tidig som mitten av 1700-talet.
För att vara ödmjuk kan man väl säga runt 1800.
Det finns en anledning till till att jag inte vill dricka öl ur den.
Den har spänningsspricka som utgår från en orenhet i glasmassan.
Verkar vara väldigt vanligt med sprickor utifrån degelbitar, kan det bero på skilnader i temperatur mellan de olika materialen?

jag tänkte faktiskt skriva ner på 1700 talet men när man kommer ner på så tidigt glas är det egentligen bara teorier men den där sejdeln ser riktigt gammal ut

[Lars Kallin]

En högst ordinär sejdel av det enklare slaget, nej den var "helt okey".

Jo visst är den precis som du säger av enklare art. Det är ju det vi glasnördar gillar. En riktigt prunkande sejdel med silverlock och djupgravyr är inte riktigt samma sak.

Men man skall inte förkasta dem heller

[Hirvi]

Spänningsspricka är ju vanligt från orenheter, troligen blir det inte mera än vad det är nu, stenar i glaset från, mäng, deglar, lera, brukar ha en ljusare ton, ser din svarta sak i glaset, det är nog stenkol, dom brukar se kantiga ut,
Hirvi

[T.N]

Personligen tycker jag mycket mera om din "enklare" sejdel än dom med tenn/silverlock, det är som du säger Lars: ju enklare föremål och användningsområde desto mer personligt utfört.

[silvervalley]

Förlåt,men vad är en "orntlig sejdel". Tysk förstår jag,men sedan ? Vad spänningssprickor beträffar,så var de tydligen vanliga på denna typ av glas. Varför ?
Här kommer bild på en annan sejdel,svensk och med ett så förhatligt tennlock . Absolut orginal och man kan undra hur sejdeln skulle sett ut utan lock. Alla skulle nog tyckt att något fattades.

[Lars Kallin]

Jag brukar av princip inte kommentera trådar där du är aktiv.
Det finns flera anledningar till detta, jag orkar inte redovisa dem här. När du är inne i en tråd som jag startat tvingas jag dock försvara mig trots att det bär emot.

Orntlig sejdel är mitt försök att vara lite rolig. Ordentlig sejdel avser jag. Om man tycker den är ordentlig eller inte får betraktaren själv avgöra. Mina språkliga dialektala utsvävningar får jag be om ursäkt för. Det skall inte upprepas.

Sen får jag be dig läsa ordentligt innan du hafsar ihop ett svar i affekt. Jag säger ingenstans att det är vanligt med spänningssprickor på denna typ av glas. Det jag säger är att det är vanligt med spänningssprickor som utgår från osmälta degelbitar. Det tror jag inte ens du kan argumentera emot hur gärna du än skulle vilja.

Ytterligare brister vad avser din tolkning av fakta i saken avser det så förkastliga tennlocket. Jag talar om en prunkande sejdel med silverlock och djupgravyr. Jag avslutar med att säga att man inte skall förkasta dem heller.

Din sejdel var vacker. Finns den dokumenterad?

[LS]

Frågan "finns den dokumenterad" dök också hos mig direkt fram under läsandet av skriften och bilden av den ursnygga bägaren med tennlock. Ingen av kvinna född kan veta om den är gjord i Sverige, såvida det inte finns märkning av något slag på densamma som inte framgår av bilden. I glaset vill säga.

Som exempel, jag har i min ägo haft en dylik glassak, men mycket enklare på alla sätt, som hade svenska stämplar på silverlocket. Men vid lite efterforskningar visade det sig att själva glassaken var tillverkad i Tyskland. En grossist beställde glaset i Tyskland och silvret i Sverige, lät montera ihop dem och sålde ut till kund.

Sensmoral, ibland kan man inte ens vid märkning se var tillverkningen av äldre glas skett, hur ska man då våga säga var en omärkt är tillverkad? Som tidigare skrivits, en sak utan proveniens köper man billigt sedan skapar man ett teoretiskt tillblivelseställe som gör att priset är minst det dubbla. Klassiskt bondfångeri, som dock inte fungerar om kunden är kunnig.

Ingen speciell adress finnes för det sista stycket här oven, bara en påminnelse om läget som gäller när man givit sig in på det mycket svåra området gammalt glas.