Gammalt snapsglas?

[gärdsle]

Kan man ha använt en sådan i Nordtyskland runt 1850 eller är det en senare konstruktion? Vilken anledning hade man att i så fall använda den och inte använda puntel, vilket man ju gjorde för de allra flesta andra glas. Här handlar det om tekniken i praktiken och det är är jag nyfiken på.

[FBQ]

När ni började prata mer om det här kom jag på att vi faktiskt haft det uppe förrut för länge sedan och att jag hade sådana glas. Hann inte titta på alla men såg att så var fallet med fyra tunnformade med knapp. Har förstått att den här glastypen varit populär i Danmark men de har gjorts på annat håll också. Från runt 1850 eller lite senare. Ser att de ser lite olika ut, en har en tunn Y-formad spricka liknande de pressglas kan få på ytan när glaset inte runnit ut, en annan ha bara en svag fördjupning. Det andra glaset är ett graverat med slipad kant. Kuppan är dock tämligen tjock och jag tror inte den är sprängd.

Det graverade glaset köptes av en som fått det från en son till Kar De Mumma. Hon hade en del minnessaker från Hasse Z men visste inget om varifrån det här glaset kommit.

[FBQ]

Hittade ett till, tunnformat och slipat, uppenbart är det alla fall ganska vanligt vid mitten av 1800-talet.

[Hirvi]

Tekniken i praktiken ja , jag är ingen hejare på glasens ursprung men gillar den tekniska biten,
den kan ju bidraga i vissa fall att nå gåtans lösning.
Ritade en snabbskiss på en fotklämma, den jag hade i Fåglavik var nog till åren kommen,
har även sett en annan typ av fotklämma men inget jag har erfarenhet av,
gärdsle, med klämman fick man ju ett fin botten, inga puntelrester ingen kulning, men hur det var 1850 kan jag inte svara på,
men är ett glas drivet och saknar puntelmärke så har jag ingen annan lösning.
Jag har läst tidigare här på PES om märken i botten som Y å T eller vad det nu var, jag dömmer ut dom märkena
att dom skulle ha något med puntel att göra, jag har sett det ni menar på massa glas och jag har själv skapat sådana,
har man en trög glasmassa eller lite för kall när man klipper av glaset i en pressglasform eller glasmassan till foten på ett glas,då kyler eggen på saxen glasmassan och det klippet följer med i olika utförande till färdig produkt, vilken typ av sax man har använt har betydelse av dessa märken (klipp) när glasmassan pressas samma i form eller drivsax så ändrar ju klippen form.

Nu har jag kommit med mina åsikter men om ni köper dom ar en annan fråga
Hirvi

[FBQ]

Jag ifrågasätter inte alls dina upplysningar. Sedan känns det som det kommer följdfrågor: När och var har dessa fotklämmor varit vanliga och vilka olika varianter har förekommit? Har det funnits andra typer av redskap för att hindra att lämna puntelmärke? Minns från en äldre tråd att du visat (tror jag har sett dem i andra sammanhang också) ett annat redskap för buteljer som i stället är format som en hylsa. Nu borde ju de bara fungera på cylindriska föremål, men kanske har det funnits andra lösningar.

[Hirvi]

Jag ifrågasätter inte alls dina upplysningar. Sedan känns det som det kommer följdfrågor: När och var har dessa fotklämmor varit vanliga och vilka olika varianter har förekommit? Har det funnits andra typer av redskap för att hindra att lämna puntelmärke? Minns från en äldre tråd att du visat (tror jag har sett dem i andra sammanhang också) ett annat redskap för buteljer som i stället är format som en hylsa. Nu borde ju de bara fungera på cylindriska föremål, men kanske har det funnits andra lösningar.

Nej nej jag menar inte att någon ifrågasättervi tycker väl det bara är kul att reda ut ???
Jag har sett en annan fotklämma från USA, det var mera en hel platta som drog åt runt foten,
men hylsa är ju en ersättare som du säger, jag visade den en gång ja, det funkar ju på alla former av blåst glas med raka väggar, runda åttakantiga ja vad som helst, då gjordes hylsan lagom till den formen,
men koniska typ damajanne är svårt med hylsa.

Sedan är det ju puntel av järn, en tjockare järnplatta som satt på en pipa (spik)
den värmdes lätt röd å fästes på fotringen, så puntlades massor med pressglas i många många år, det ser man på pressglaset för då är fotringen slipad.

Tar med några bilder på hylsor, sedan har jag bild på klam som puntel, ser bara lite annorlunda ut.
Hirvi

[Hirvi]

Bild på klam.
Något fel med bilden, får kolla i morgon.(nu gick det!
Hirvi

[FBQ]

Kanske är onödigt försiktig att ingen tar illa upp i diskussionerna :-)

När jag tittade igenom mina glas så noterar jag att det generellt sett verkar som man runt 1850 gjort en del intressanta varianter. Dels hittar jag en del glas på fot som är helt planslipade undertill. Dels hittar jag några med lite udda kulslipning, där man inte gjort en direkt kula utan verkar ha gjort en slipning med en flackare sliptrissa för att jämna ut foten där puntelmärket har setat. Uppenbart verkar man vid den här tiden ha intresserat sig mycket för puntelmärken och hur man trollar bort dem.

[Hirvi]

Ja det är ju kul att jämföra olika glas med olika ålder, trissorna för kulslipning kunde variera i storlek,
möjligt att dom tog en större trissa om botten buktade ut mycket, helslipad botten har jag nog inte sett,
mönster har jag sett, men jag tycker som gärdsle att puntlade glas är vanligare med lite ålder.
Hirvi

[FBQ]

Tar en bild på ett glas med plamslipad botten. Visst upplever jag det så att 1800-talets glas oftare har rått puntelmärke jämfört med 1900-talets och 1700-talets har ju alltid rått puntelmärke - borsett en del med helslipade fötter från sent 1700-tal. Men man verkar ha fått ett visst intresse för puntelmärket vid mitten av 1800-talet.

Har för mig att det fanns fler med stora mängder 1800-tslsglas som är aktiva här - kanske någon annan som kan bisra med fler exempel.

[gärdsle]

Kulning av puntelmärke har jag fått för mig gjordes om glaset ändå skulle till sliperiet för att t.ex. dekoreras med facettslipning, annars inte. Någon gång hände det väl också att botten stuckits upp för lite eller att brottytan blev så ojämn att det kunde repa bordet eller skada handhavaren och då "räddade" man det med kulning. Kulningen var ju ett extra arbetsmoment och då kommer det där med företagsekonomi in i bilden.
Snygga glas du visar FBQ! Det graverade med kulben ligger nog en bit före sekelmitten och de två andra kan nog mycket väl vara danska. Slipningen på det ena och formen "Baril" på det andra finns båda med i Holmegaards 1850-talskatalog, men de fanns säkert på andra glasbruk i andra länder också.
Sen är det ju så att jag som inte behärskar tekniken i praktiken får söka svaren i litteraturen. Jag har läst om det här med T och Y någonstans, men eftersom jag har tre hyllmeter glaslitteratur tar det en stund innan jag hittar det. Tills vidare köper jag din förklaring Hirvi :-)

[FBQ]

Tack för uppskattningen av glasen! Jag har nog tänkt att de graverade ligger lite före 1850, men med knapp tänkte jag kanske 1830-1850 och tänkte att det ändå förenklat kunde sägas tidsmässigt hänga ihop. Glaset som inledde tråden är ju också troligen tillverkat lite före sekelmitten.

Att glas ofta kulats i samband med att de ändå tagits till sliperiet känns ju logisk, och verkar ju i många fall stämma. Men jag konstaterar att det inte verkar stämma helt.

Visar två exempel, det vänstra har kulat puntelmärke medan det högra slipade har rått puntelmärke. Sedan konstaterar jag att jag inte hittar något "refflat", blåst i form med kulat puntelmärke, inte heller något äldre pressglas där puntelmärket slipats. Möjligen har det delvis haft med glasets pris att göra.

[FBQ]

Hittade lite mer på mina glas, hittade en del fler planslipade, men också en annan variant som jag funderar lite över. Fotringen är planslipad, men den har en fördjupning med en uppstickande knopp i mitten där den inte är slipad. Möjligen ser det ut som översta piggen på knoppen är slipad, men det kan antingen bero på att den blivit så vid planslipningen eller att en väldigt smal glasspets förankrat någon form av puntel. Hursomhelst saknas vanligt puntelmärke. Har Hirvi någon förklaring på den här?

[Hirvi]

vad är det för ett glas, det är väl inte pressat, är foten driven med fotsax.
Hirvi

[FBQ]

Det är ett facettslipat glas. Foten verkar formad med fotsax.