Allmänt meddelande

Collapse
No announcement yet.

Gammalt snapsglas?

Collapse
X
 
  • Filter
  • Klockan
  • Show
Clear All
new posts

  • Fråga: Gammalt snapsglas?

    Hej, jag undrar över det här glaset, det ser gammalt ut, lite snett och vint, sliror i glasmassan och har patina, väldigt nött undertill, men inget puntemärke. Vit glaskant, som från Goteborgs glasbruk, men ofärgat. Det är 10,5 cm högt och 5 cm i diameter upptill. Är det ett snapsglas eller ett mindre vinglas och är det gammalt?

    Click image for larger version

Name:	snapsglas 1.jpg
Views:	1
Size:	76,2 KB
ID:	687338
    Click image for larger version

Name:	snapsglas 2.jpg
Views:	1
Size:	54,8 KB
ID:	687339
    Click image for larger version

Name:	snapsglas 3.jpg
Views:	1
Size:	62,8 KB
ID:	687340
    Last edited by e_v_a; 2018-06-16, 21:20.

  • #2
    Glaset är ett rustikt glas kanske främst använt för en Schnaps på krogen och troligen av nordtyskt ursprung och tiden 1820-1850. Har ett likadant (så likadant det kan bli när man pratar om gammalt glas) och det förvärvade jag av en dansk handlare på Helsingborgsmässan för några år sedan.
    I boken "Alte Trinkgläser in Schleswig-Holstein" omtalas glas "mit weissem Lippenrand". Snapsglas från Nordtyskland kunde också ha blå rand. De förefaller vara lite äldre.
    Den vita randen i Sverige/Norge ses oftast i samband med färgat glas, t.ex. på punschmuggar i blått eller violett som alla älskar att tillskriva Göteborg men som tillverkades på flera håll, t.ex. de värmländska glasbruken Liljedahl och Sölje, för att inte tala om Gjövik i Norge.
    Last edited by gärdsle; 2018-06-16, 22:30.

    Comment


    • #3
      Hittade den här sidan: https://www.museum-digital.de/nat/in...kt&oges=218768

      Comment


      • #4
        Tack, det var verkligen ett "mitt i prick" svar, att få se ett tvillingglas till ett så pass udda och gammalt glas, kul. Ja, det är rustikt och det är väl därför det har hållit så bra, trots att det är ett enkelt glas, som väl antagligen inte har värderats så högt genom åren.

        Comment


        • #5
          Men hur i hela friden kan botten på glaset se ut så, man kan ju inte slita botten där den buktar in,
          det ser väldigt märkligt ut, tycker det ser mera syrat ut än slitningar.
          Hirvi
          SVERIGE är en del av Dagsnäs Hornborgasjön! hemsida http://www.faglaviksglas.se/

          Comment


          • #6
            Jag håller med dig om att bottnen ser ut att bukta in på fotot, men det är en synvilla, kanske fotens form på ovansidan skapar den skuggan. Glaset är helt plant på undersidan, utom i mitten där det inte är nött, där finns en svag fördjupning, men ingen puntel, vilket jag tyckte var konstigt.
            Last edited by e_v_a; 2018-06-17, 20:52.

            Comment


            • #7
              Ursprungligen postat av e_v_a Visa inlägg
              Hej Hirvi, jag håller med dig om att bottnen ser ut att bukta in på fotot, men det är en synvilla, kanske fotens form från ovansidan skapar den skuggan, men glaset är helt plant på undersidan.
              OK det var en rejäl synvilla, ingen puntel, kanske använt järnpuntel och fått slipa till lite ruggig yta efter den,
              annars har dom använt en puntel i form av tre klor som sitter runt foten och håller glaset vid drivning och pålägg av vita kanten.
              Hirvi
              SVERIGE är en del av Dagsnäs Hornborgasjön! hemsida http://www.faglaviksglas.se/

              Comment


              • #8
                Click image for larger version

Name:	botten.jpg
Views:	1
Size:	76,9 KB
ID:	568549

                Comment


                • #9
                  Det ser nog bra ut för slitaget, men det bör väl vara ovanligt för den tiden att vara opuntlat.
                  Hirvi
                  SVERIGE är en del av Dagsnäs Hornborgasjön! hemsida http://www.faglaviksglas.se/

                  Comment


                  • #10
                    Jag är novis på glasteknik, speciellt från den här tiden, men tänkte att man kanske hade blåst glaset först och sedan smält på en platta i botten?

                    Comment


                    • #11
                      Ursprungligen postat av e_v_a Visa inlägg
                      Jag är novis på glasteknik, speciellt från den här tiden, men tänkte att man kanske hade blåst glaset först och sedan smält på en platta i botten?
                      Ja så som du skriver är ju det vanligaste sättet, man brukar kunna känna en skarv mellan ben och fot,
                      men i bland är det svårt att se eller känna, sedan sattes punteln under foten, men här har dom tydligen
                      puntlat på annat vis som jag skrev tidigare.
                      Hirvi
                      SVERIGE är en del av Dagsnäs Hornborgasjön! hemsida http://www.faglaviksglas.se/

                      Comment


                      • #12
                        Jag tycker mig se att glaset verkar skrovligt mitt under foten, kan det ha funnits en sandpuntel här?

                        Comment


                        • #13
                          Ursprungligen postat av FBQ Visa inlägg
                          Jag tycker mig se att glaset verkar skrovligt mitt under foten, kan det ha funnits en sandpuntel här?
                          Jag tittade också på det du menar, men så brukar det bli om man stöper glas i en form,
                          när glasmassan rinner ned på ett lite skrovligt bläck (tjock stålplatta)
                          kanske foten är gjuten på detta glas.
                          Hirvi
                          SVERIGE är en del av Dagsnäs Hornborgasjön! hemsida http://www.faglaviksglas.se/

                          Comment


                          • #14
                            På mitt glas ser undersidan av foten precis likadan. Det är en liten fördjupning på mitten, men inget puntelmärke. Det är en tydlig skarv mellan ben och fot.
                            På något sätt måste man ju ändå hållit i foten eftersom glaset inte bara är drivet utan har försetts med en benvit emaljrand också.
                            Ibland kan man se spår efter en annan slags fotklämma som lämnar ett T- eller Y- liknande märke under botten och ibland en liten nedtryckning på fotens ovansida, men så är det inte här.

                            Comment


                            • #15
                              Ja från första början tyckte jag foten såg gjuten ut och sedan sammanfogade i hyttan,
                              men en klämma runt foten som klämmer på tre ställen funkar utmärkt i stället för puntel,
                              blir inga märken av den, men klämman får vara varm så det inte skränger glaset
                              tror jag bevarat en sådan från Fåglavik, men vet inte riktigt var den står.
                              Hirvi
                              SVERIGE är en del av Dagsnäs Hornborgasjön! hemsida http://www.faglaviksglas.se/

                              Comment

                              Working...
                              X