Allmänt meddelande

Collapse
No announcement yet.

Wärff-skål

Collapse
X
 
  • Filter
  • Klockan
  • Show
Clear All
new posts

  • Wärff-skål

    Tyckte tekniken såg lite kul ut på den här skålen. I botten en ofärgad skål, med skrynklig utsida och sedan ett pålagt lager med grönt och blått glas som är omvikt mot utsidan. Hur får man till skrynklorna? Skålen är signerad Kosta 77314 Wärff. Den väger 2490 g.
    Söffe
    Bifogade filer

  • #2
    E det inte det där som kallas scraffito eller e jag ute o seglar??

    Comment


    • #3
      Nu vet jag inte vad engelssons ord betyder,
      men nog ser det ut att vara doppat i kallt vatten,
      (skrängt glas) blir det då, går att skränka glas olika mycket
      blir lite olika mönster då.
      Hirvi
      Last edited by Hirvi; 2010-04-12, 20:31.
      SVERIGE är en del av Dagsnäs Hornborgasjön! hemsida http://www.faglaviksglas.se/

      Comment


      • #4
        Ursprungligen postat av engelsson Visa inlägg
        E det inte det där som kallas scraffito eller e jag ute o seglar??
        Menar du Sgraffito som på den här vasen http://www.antikvarlden.se/sgraffito...x?article=8491
        I’m a real mean bitch!

        Comment


        • #5
          Ursprungligen postat av Hirvi Visa inlägg
          Nu vet jag inte vad engelssons ord betyder,
          me nog ser det ut att vara doppat i kallt vatten,
          (skrängt glas) blir det då, går att skränka glas olika mycket
          blir lite olika mönster då.
          Hirvi
          Mönstret liknar ju det som är vanligt hos t ex Skansens glasbruk, men ytan här har mycket grovt nedgrävda ränder. Detta gjorde att jag inte alls tänkte på likheten förrän du påpekade den, Hirvi. Kan tänka mig att det finns viss risk att alltihop spricker i stället!?
          Tack för intresset!
          Söffe

          Comment


          • #6
            Hmm..jag vet inte exakt vad jag menar..har bara ett vagt minne av nån sida med en likadan Wärffskål där ordet fanns med..jag ska leta o se om jag hittar den bland mina länkar..

            Comment


            • #7
              Ingen fara Söffe glaset påverkas inte av skränkningen,
              det håller
              Hirvi
              SVERIGE är en del av Dagsnäs Hornborgasjön! hemsida http://www.faglaviksglas.se/

              Comment


              • #8
                en bit ner på sidan finns en likadan skål /Catalogue/online/showauction.cfm?PageNum_auction_items_rs=14&auctio n=A070907 jag får inte länken att fungera..men på sidan finns en bild på en likadan med följande text



                Kosta heavy green glass bowl with scraffitto decoration to the exterior, engraved Kosta 77314 and signed Wärff to the base, 17cm diameter. £40 - £60 .

                Comment


                • #9
                  engelson, du verkar ha tappat början av länken.....

                  Auctioneers and Valuers of Fine Art, Antiques and Collectables Based in Eastbourne, East Sussex. Live Online Bidding Available in All Auctions.


                  scrolla ner till "lot 345"

                  Comment


                  • #10
                    haha,,ja där ser man..ja detta med länkande e inte engelssons starka sida inte..tack så mycket alegni för att du rättade till det

                    Comment


                    • #11
                      Sgraffito stavas också scraffito - glastekniken är inte klarlagd här!

                      Om stavningen: http://en.wikipedia.org/wiki/Sgraffito . På Wikipedia skriver man bara om väggfasader, keramik och målningar och på Google drunknar man i alla artiklar om porslin och keramik - inget glas i sikte där. I Antikvälden skriver man om tekniken hos den porslinsvas som Maria länkar till : "Tekniken sgraffito framställs genom att mönster ristas eller skärs ut i den engobe som lagts på ytan och som därigenom får ett motiv att framträda." Där finns kanske ett samband med Wäffs teknik i denna scraffitodekoration? Har man gjort på ett liknande sätt på Kosta. Eller är det en annan teknik som ger en liknande effekt? Eller är de inte liknande och finns det inte något samband - poslinsvasens teknik påminner ju i sitt resultat om de etsade överfångsglasen!

                      Hur har man åstadkommit denna övergång mellan grönt och klarglas? Och hur har man bearbetat glasets yta? Är det en fastblåsning som har åstadkommit skrovligheterna - eller har man på något sätt arbetat sig genom ett yttre grönt skikt av glas på skålens nederdel i en scraffitoteknik?

                      Eventuell skrängning av posten: jag ser inte en tydlig skrängning. Snarare ett markerat reliefmönster på den yttersta ytan - skrovligheter med mjuka övergångar mellan åsryggar och nedsänkningar. Detta framgår väl tydligt nederst på bild 1 och vid kanterna i bild 4. Eller ser jag fel? Vad säger söffe som kan känna på ytan?
                      Last edited by Rebello; 2010-04-13, 07:10.

                      Comment


                      • #12
                        Citat av Rebello:
                        Eventuell skrängning av posten: jag ser inte en tydlig skrängning. Snarare ett markerat reliefmönster på den yttersta ytan - skrovligheter med mjuka övergångar mellan åsryggar och nedsänkningar. Detta framgår väl tydligt nederst på bild 1 och vid kanterna i bild 4. Eller ser jag fel? Vad säger söffe som kan känna på ytan?

                        --------------------------------------------------------------------------------
                        Det är som du skriver nedsänkningar och åsar på ytan på skålens utsida. Kommer inte till åt förrän i slutet på veckan, men har en bestämd känsla av att det är just mjuka övergångar. Den känns inte vass.

                        Övergången till det färgade lagret, tror jag, består av ett "påklipp" med ganska mycket glas, som sedan vikts om en bit ner över det ofärgade glaset på utsidan. Går denna beskrivning att förstå?
                        Söffe

                        Comment


                        • #13
                          Wärff skålen är blåst med ett grönt underfång, därpå ett tjockt lager av klarglas och formad till det önskade utseendet. Sedan doppad i väldigt kallt vatten för att på fram krakeleringen på glasets nedre yta. klippt och driven mynning och genom övervärmningar har krakeleringen värmts bort på den övre delen av skålen.

                          Idéerna till detta kommer från Ann & Göran Wärffs experiment med att blåst glas i snö bl.a.

                          Tekniken har gamla anor och man kan skapar olika mönster genom att doppa glaset i vatten eller andra kalla vätskor. Finns även varianter som t.ex Pukeberg arbetade med under 1920-30-talet som kallade "Macra" och Johansfors gjorde serier med liknande mönster där det finns i form.

                          Man kan också jämför med Skansenglaset.

                          Comment


                          • #14
                            Tack Bay för det klargörandet! Gott att få sådan info om de senaste årens tekniker när man sitter 50 mil från Glasriket och har flyttat därifrån sedan länge.

                            Det är alltså dessa invärmningar som gjort att relieferna med åsar och dalar först har uppstått i skålens nedre skrängda del - och vars reliefrester väl sedan även har mjukats upp i strukturformerna p g a invärmningen.

                            På detta sätt har man alltså åstadkommit en form av scraffitoteknik - en teknik där man ju på något sätt avlägsnar delar av ett ytskikt för att nå en konstnärlig effekt.

                            Detta kan väl vara något att föra in på vår tråd Olika tekniker . . .
                            Jag kan väl citera dig där, Bay, som jag gjort tidigare - och länka till den här tråden för att visa söffes bilder.
                            Last edited by Rebello; 2010-04-13, 10:33.

                            Comment


                            • #15
                              Blanda inte in Sgraffitotekniken här i detta. Det har inget med varandrat att göra... Sgraffittotekniken används på glas i bl.a målning där man avlägsnar en del av dekoren genom skarpning t.ex vissa av Monica Backströms målade dekorer. Sgraffering görs mer manuellt... Man kan jämföra med Josef Ekbergs keramiska alster som många gånger är en framskrapad dekor.

                              Det är kylan i vätskan som gjort att det har bildats dalar och åsar. Invärmning har jämnat ut en del av dessa som då har slätats ut...

                              Comment

                              Working...
                              X