Vem är formgivare - osäker attribuering

[Rebello]

HenrikS, det är bra när man i stället för bildkopiering ger en länk till auktionsfirmans webkatalog. Då kan man ju t o m förstora bilden samt läsa alla uppgifter som de har lämnat. Bukowskis attribuerde denna osignerade graal till Simon Gate. Det är inte mycket att invända mot det - vad gäller det mönstret med alla kvinnokropparna! Visst var det ett egetkomponerat mönsterkonstverk som han hade gett bort. Men nog syns det att KB har gjort nod och fot.

Nåväl - det finns som sagts många fall där man inte kan vara helt säker i attribueringen av de tunnväggiga graalarna.
P. g. a. denna omständighet har vi en överenskommelse mellan Gates och Bergqvists efterlevande: att dela det droit de suite som betalas in till konstnärsföreningen.

[Henrik S]

Helt rätt om bilden, det gick lite snabbt där. Figurerna i mönstret torde utan tvekan vara Gates, min fundering var egentligen om ornamentiken runt om också är det, eller om det möjligen är FB, men vid närmare titt känns det tveksamt. Osignerad är den under alla omständigheter. Några intressanta teorier om varför man ibland lämnade graalarna osignerade?

[Rebello]

- - - Osignerad är den under alla omständigheter. Några intressanta teorier om varför man ibland lämnade graalarna osignerade?

Det kan nog vara olika skäl. Vad gäller två graalar som jag har visat här på tråden, så gjorde mäster Knut dem till sin egen samling. "Jag kan ju allt om dem - signering behövs inte då", kanske han tänkte. Gate kan ha resonerat på liknande sätt om denna graalpokal, som han sedan gav bort i present. Och - man tänkte inte så långt framåt som till vår generations vetgirighet, och anade väl inte vilka priser de skulle komma att betinga.

Men visst är detta ett problem för oss efterkommande, som vill veta så mycket som möjligt om varje exemplar. Tänk också på alla de "streck" som finns i handlingarna i Orrefors arkiv. Så här skrev Rebessin om detta: "Dock har inte alla graalglas ritningar/skisser, det saknas en hel del i banden och där är det mera osäkert." Listan med graalnumreringar för de första åren har i många fall ett streck (-) i stället för bokstav B eller G osv.

Den vanligt förekommande signeringen S/Graal följt av KB och HW - den kan tolkas på olika sätt! Auktionshusen skriver nästan alltid, att KB har gjort hyttarbetet och HW har etsat, medan graalen attribueras till Simon Gate. Enligt arkivhandlingarna kan däremot KB i många av dessa exempel ha svarat för formen och HW både komponerat och etsat mönstret!

[E.B.]

Hittade en intressant sak på Tradera som passar in i denna tråd. Numreringen på denna ser väl lite annorlunda ut, vad kan man säga om den? Lägger in länk, men mna kanske skulle fråga om lov att sno bilderna istället

http://www.tradera.com/PRAKT-GRAAL-ORREFORS-K-BERGQVIST-HEINRICH-WOLLMAN-auktion_92376623

[Rebello]

Hittade en intressant sak på Tradera som passar in i denna tråd. Numreringen på denna ser väl lite annorlunda ut, vad kan man säga om den? Lägger in länk, men man kanske skulle fråga om lov att sno bilderna istället
http://www.tradera.com/PRAKT-GRAAL-O...ktion_92376623

Säljaren uppger: TUNNVÄGGIG TIDIG GRAAL - SKÅL FRÅN ORREFORS - SIGNERAD "S-GRAAL ORREFORS KB , HW NO 1/46" -
DESIGN SIMON GATE - KNUT BERGQVIST BLÅSARE - HEINRICH WOLLMAN ETSARE - HÖJD 8,7 CM DIAMETER 17,8 CM

Detta är ett tjusigt exemplar av en s.k. smågraal. Signeringen "no 1/46" betyder att den är nummer 1 i formserien nr 46. Man kan inhämta i arkivet att det gjordes 4 exemplar i denna formserie. Det gjordes 65 formserier av dessa små graalglas - från 1919 och under hela 1920-talet. Dekoren inom en formserie kunde variera.

Säljaren uppger att Simon Gate är designern - men som vanligt kan man inte vara helt säker om han har ritat både formen och mönstret. "S-Graal" är bara ett varumärke och formen skulle kunna vara av KB och mönstret av HW?
Även i Orrefors jubileumsbok visar man en viss osäkerhet: "Sannolikt ritades alla de olika formerna redan de första åren, medan tillverkningen skedde under hela 1920-talet."

[Rebello]

- - -
Säljaren uppger att Simon Gate är designern - men som vanligt kan man inte vara helt säker om han har ritat både formen och mönstret. "S-Graal" är bara ett varumärke och formen skulle kunna vara av KB och mönstret av HW? - - - "

Varumärket S/Graal visas här i bilden, kopierat från registreringsdokumentet.
Det registrerades hos Patent- och registreringsverket, där man skrev:

"Reg. N:r 19761. Anmält den 3 april 1917. Registrerat den 17 april samma år för glas, porslin, keramiska föremål, kataloger och trycksaker; och har på innehavarens begäran ordet "Graal" registrerats såsom en för nämnda varuslag uppfunnen benämning. Innehavare: Orrefors Bruks Aktiebolag, Orrefors. Varumärket har av innehavaren beskrivits sålunda: ett G och ett S sammanflätade till ett monogram, efterföljda av bokstäverna r a a l ur det mindre alfabetet, varvid såväl G:et som de små bokstäverna hava möjligast kvadratisk form."

[Rebello]

Varför tog man in Simon Gates monogram i varumärket för graalglasen - trots att han inte hade uppfunnit tekniken och inte heller formgav alla graalar med detta märke?

Simon Gate anställdes vid ett kort studiebesök på Orrefors hösten 1915. I början av 1916 återvände han med de första ritningarna på glas som då utfördes av Knut Bergqvist. Gate bodde kvar i Stockholm och besökte Orrefors periodvis under de båda första åren.

Förutom att Gate gjorde ritningar till Orrefors, skulle han också vara ”konstnärligt smakråd”. Han skulle utåt ansvara för produktionen av konstglas och vara brukets konstnärliga representant vid de utställningar som på den tiden var ett sätt att marknadsföra sig. Detta kan vara förklaringen till att man förde in Gates monogram i varumärket för graalglasen. Och detta trots att det hade gjorts drygt ett hundratal graalar innan Gate fick ägna sig däråt - och därefter var långtifrån ensam om att designa graalar signerade med detta varumärke!

Litteratur om detta:
"Pionjärår, genombrott, triumf" av Dag Widman på sid. 17 - 25 i boken "Orrefors - Ett hundra år av svensk glaskonst".

[Rebello]

Om attribuering av den allra första Orreforsgraalen

Den allra första graalen på Orrefors visas här i bild. Denna inkunabel blåstes och formgavs av min far Knut Bergqvist i juli 1916 och som "ämne" använde han en vas i överfång som Heinrich Wollmann hade etsat sitt mönster på.
- - -
Denna graal nr 1 stod en lång period på Sveriges Glasmuseum Smålands museum i Växjö. I dag finns den på museet vid Orrefors Glasbruk. Vid ett besök där 2002 fann jag till min förvåning, att man hade försett den med en skylt "Simon Gate på Orrefors". Jag kontaktade Orrefors och bad dem titta på signeringen - hade inte sett uppgift på denna i någon litteratur.

Svaret blev, att den är signerad: "Graal Orrefors KB HW No 1." Observera att den inte är signerad "S/Graal"! När jag hade delgett ledningen vid museet historiska fakta om "graalens födelse" så ändrade man skyltningen. Där står nu: "Knut Bergqvist på Orrefors 1914 - 1929. Vas graal 1916. Sign: "Graal Orrefors KB HW No 1." Den första graalen gjord på Orrefors."

Graal nr 1 saknar alltså datum i signeringen. På flera ställen i litteraturen uppges det felaktigt att den tillkom i december - men nu är det helt klarlagt att den skapades i juli 1916. Graal nr 3 återfanns nämligen för några år sedan - och den är signerad: "28 juli 1916".
- - -

Citatet är från mitt inlägg nr 28 här på tråden, där jag också ger en bild på Graal nr 1.

Denna Graal nr 1 avbildas i boken Glas, men Elisa Steenberg attribuerar den där felaktigt till Simon Gate!
På tråden "vad menas egentligen ??? Auktionsbåg ?" hänvisar silvervalley, apropå etsningar, till vad han kallar: "den s.k. glasbibeln, boken GLAS av Steenberg-Simmingsköld, Sveriges kanske främsta kännare av just glas". Jag har i dag fått hem ett ex av denna bok och det första jag letade efter där, det var naturligtvis vad som skrivs om graalglasets födelse. Det behandlas på sid. 206 - 207 i boken Glas.

Betr. denna graal nr 1 har emellertid ES tagit rejält miste om vem som är formgivare. Som jag tidigare har omnämnt så kände inte Gate till att denna graal existerade, förrän en månad efter att KB hade gjort den. Mästaren KB var först lite missnöjd med den och hade ställt undan den i sitt hyttskåp. Gate kände då inte heller till att KB hade tagit fram denna metod att innesluta det etsade överfånget inne i klarglasmassan. Det

Elisa Steenberg verkar också ha en oklar uppfattning om vad graaltekniken innebär, att döma av de formuleringar hon ger på sid. 207. Men - då 1958 var det kanske fortfarande något av en hemlighet hur det fungerade med tillverkning av graalämnena till de tunnväggiga graalarna och det vidare arbetet i mästarstolen vid glasugnen. ES skriver också felaktigt att Simon Gate skulle ha medverkat då graaltekniken föddes och tillika felaktigt att SG skulle ha medverkat då man gjorde graalar till den första utställningen på NK i december 1916.

I själva verket skulle det dröja till in på våren 1917 innan Simon Gate fick i uppgift att först rita mönster och sedan också former till graalglasen. Vid utställningen på NK i dec 1916 ställde man ut graalar som inte var numrerade och de hade inte heller upphovsmännens signatur. Gate hade i uppgift att marknadsföra Orreforsglaset och på NK berättade han så medryckande om graalglasets mystik, att DN tog fel på upphovsman. DN skrev att prins Eugen skulle ha blivit så förtjust i Gates (!) graalglas att han köpte tre stycken. Den DN-recensionen är det första fröet till myten om Simon Gates roll vid graalens födelse, som jag har funnit.

[LasseC]

Jag vet inte om boken Glas skall kallas "glasbibel. Detta hör inte hemma bland graal men man borde väl veta att de s.k. sockerpullbehållarna i pressglas gjordes vid Alsterbro Glasbruk Dessa nämns men inte ett ord om var de gjordes. De nämns på sidan 203 och en med bild.
DG