Vem är formgivare - osäker attribuering

[Henrik S]

Hej! Känner mig manad att överge min vanliga åskådarplats och lämna ett bidrag i graalattribueringsfrågan. Jag har grunnat ed del själv på den här skålen, vad säger ni andra?

[daniel s]

är foten matt eller täckt av damm?

[Rebello]

Osäkra graalattribueringar

Hej! Känner mig manad att överge min vanliga åskådarplats och lämna ett bidrag i graalattribueringsfrågan. Jag har grunnat ed del själv på den här skålen, vad säger ni andra?

Den verkar ha syramatterad fot. Är även skålen syramatterad? Finns det någon signering?

De graalar från hösten och vintern 1916 som inte har signering undertill, men har markertats med "Orrefors" på livet, i mönstret - de var otast syramatterade - liksom Knut Bergqvists experimentgraalar nr 1 och nr 3. Man syramatterade även in på år 1917 - se följande exempel, som är en av alla osäkert attribuerade graalar.

Här ges bild på graal nr 138 från 1917 - att jämföra med betr. syramatteringen. Signerad under foten: "S/Graal Orrefors 1917 KB HW Nr. 138". Både skål och fot i graalteknik med färgerna gult, rosa och opalorange. Syramatterad in- och utvändigt. Tillhör Orrefors glasbruks museum. Där anger man: Formgivning Simon Gate. I boken Glas in Schweden anger däremot Helmut Ricke, efter granskning av Orrefors arkiv: Hyttarbete och formgivning Knut Bergqvist! Foto: från Orrefors glasbruks museum, Fredrik Brynolf.

[Henrik S]

Trevligt att skålen väckte intresse! "Dammet" är nog mer dåligt ljus och fotograf. Precis som Rebello antar är foten syramatterad som de tidigaste graalarna, nyansen är mjukt päronsplitgrön. Sedan kommer den flätade knoppen i klarglas mellan fot och skål, och det är ju ett senare påfund. Själva skålen är inte syramatterad, men har ett relativt tjockt lager klarglas. Intressant är också blommönstrets konturlinjer och detaljer i avvikande färg (syns hjälpligt på bilden i första inlägget).

Skålen är signerad som sig bör, dvs SGraal Orrefors 191X, KB-HW, No XXX. (Jag hoppas att eventuella formgivarspekulationer blir friare utan den styrning som nummer och år kanske ger, därför X och därför ingen egen teori nu.) Vilka tror ni varit inblandade?

Ett nytt försök med utomhusbild. Min respekt för glasfotografer har ökat idag...

[Rebello]

Ska fixa bättre bilder och lägga i tråden som du hänvisar till.

Tyvärr vet jag inte mkt om tekniken. Denna skål är nummer 7, man kan anta att det totala antalet inte är speciellt stort. Som vanligt har säkert ett par gått sönder, ngn kanske finns i OF's arkiv. har själv sökt men inte funnit mer om denna typ.

Har sökt i boken "Osett". Där finns en "spetsgraal" signerad 1944 och P. 18. Med tanke på det mönstret: kan det vara så att benämningen kommer sig av att mönstret är till formen som en virkad spets?

[Rebello]

Trevligt att skålen väckte intresse! - - -
Skålen är signerad som sig bör, dvs SGraal Orrefors 191X, KB-HW, No XXX. (Jag hoppas att eventuella formgivarspekulationer blir friare utan den styrning som nummer och år kanske ger, därför X och därför ingen egen teori nu.) Vilka tror ni varit inblandade?

S i ligatur med G, det som brukar återges som S/Graal, är ett varumärke och inget annat. Formgivare kan dock vara Simon Gate (om numret är c:a 200 eller högre) eller Knut Bergqvist själv (som blåst ämnet och graalen) eller båda två i samverkan. Mönstret kan vara ritat av Fritz Blomqvist och dessutom kan även formgivningen vara av honom. Man får gå till Orrefors arkivhandlingar och söka efter svaret där. Där kan finnas signerad arbetsritning eller noteringar i liggaren för detta graalnummer. Tillverkad 1917 - 1919; inte redan 1916 med ett tresiffrigt nummer. Heinrich Wollmann har etsat ämnet (och han kan också ha ritat mönstret) och Knut Bergqvist har som sagts gjort hyttarbetet - det är säkert.
Alltså: Form av Gate, Bergqvist eller Blomqvist. Mönstret: Gate, Blomqvist eller Wollmann.

[Rebello]

- - - Själva skålen är inte syramatterad, men har ett relativt tjockt lager klarglas. Intressant är också blommönstrets konturlinjer och detaljer i avvikande färg (syns hjälpligt på bilden i första inlägget).
- - -
Ett nytt försök med utomhusbild. Min respekt för glasfotografer har ökat idag...

Henrik - i din bild här tycks ljuset komma in snett från vänster och det blir dimreflexer i skålens yta - i den del som är vänd mot betraktaren.

Det vore finemang om du kan ta en bild som visar själva skålen i motljus, men inte för skarpt. Jfr min 4:e bild i inlägg nr 11, där jag har ställt in kameraexponeringen mot skålens hitsida. Och med digitalkameran i makroläge - den lilla blomsymbolen. En sådan här graal är värd all fotomöda - uti vårsolens glans!

[Rebello]

Svårt att precisera rollfördelningen för form och mönster!

I boken Orrefors - Ett hundra år av svensk glaskonst skriver de båda konsthistorikerna Dag Widman och Helmut Ricke om formgivningen av de tunnväggiga graalarna.

Helmut Ricke har skrivit om Knut Bergqvists roll: "Såsom arkivhandlingar visar överlämnade Bergqvist ingalunda utan vidare sitt skötebarn, graaltekniken, till den unge, tekniskt helt oerfarne Gate. Tvärtom, han bestämde under de första åren i hög grad formen på de arbeten som gjordes i den nya tekniken. Hans formspråk var originellt - om än något konstnärligt ofullgånget - och bars av ett gediget hantverkskunnande. Föremålen har en viss charm och uttrycksfullhet; en följd av att de är blåsta i hyttan."

Både Ricke och Widman framhåller, att Bergqvist var den dominerande formgivaren dessa tidiga år 1916 - 17.

Dag Widman anger en förklaring till att man valde Simon Gates monogram i varumärket S/Graal och skriver om lanseringen av Simon Gate som formgivare vid de första utställningarna: ”Bruket hade som sagts beslutat sig för att låta den till företaget knutne konstnären utåt svara för glasens form och mönster, även om verkligheten var en annan.” DW menar att man allt för ofta felaktigt har tillskrivit Gate formen och i allmänhet också mönstret på samtliga utförda graalglas med märkningen S/Graal, vilka inte tydligt bär Edward Halds signatur! (Dessa slentrianmässiga formtolkningar görs fortfarande; min anm.)
DW sammanfattar med, att vi aldrig lär kunna precisera den exakta rollfördelningen för form och mönster av dessa inkunabler!
Det är också därför som jag garderar med flera namn beträffande Henriks graalskål.

[Henrik S]

Skålen har nummer 274. Jag tycker den är spännande eftersom den på flera sätt pekar bakåt i utvecklingen: Den matta foten, det tjocka lagret klarglas, färgen på själva skålen och delvis även mönstret. Samtidigt pekar andra detaljer framåt.

Min teori är att Gate åtminstone stått för formen på själva skålen, jag kan inte påminna mig någon "pre-Gate-graal" med denna typ av rundning. Samtidigt känns foten inte riktigt som SG. Kanske KB stått för underdelen?

Mönstet är ännu svårare. Påminner lite om FB:s övergångspjäser, å andra sidan bär numrerade FB-graalar från den här perioden i allmänhet hans signatur. Sedan tycker jag det är fel typ av mönster (särskilt kontur- och detaljlinjerna) för att kunna vara KB och då återstår SG. En djupdykning i arkivet vore intressant!

Jag ska försöka ta en bättre bild i helgen, denna gång med riktig kamera och inte telefonen...

[Rebello]

Enligt Helmut Rickes "djupdykning i arkivet" som han redovisar i boken Glas in Schweden så har Bergqvist formgivit denna graal nr 274 från 1917 som det tog sammanlagat 10 timmar att tillverka och den betingade ett pris på 175 Skr (en ansenlig summa då). Men - själva mönstret kan vara av Fritz Blomqvist eller av Simon Gate. (Numren 101- 521 är från 1917.)

Margareta Reuterskiöld forskade om detta och skrev till Haldutställningen 1983, att en av dessa personer kan ha ritat mönstret till ett ämne. Sådana ämnen kunde ligga "på hög" och någon annan kunde skissa en form som passade till ett visst ämnes mönster då graalen blåstes ut. Mönstret i denna graal behöver inte vara av KB - han tog ofta ett mönster av FB eller HW och formade utifrån det ämnet en graal som han tyckte var passande.

Tack Henrik S för ditt intressanta exempel, som gav ett stimulerande tankeutbyte! Ser fram emot ännu en bild.

[rebessin]

Precis som Rebello skriver, så är formen Knut Bergqvists på graal no 274. Rickes lista grundar sig på ritningar och skisser i två band som finns i Orrefors arkiv. Dessa ritningar har försetts med bokstäver för fomgivaren av graalglaset. Och på teckningen över graal no 274 finns bokstaven B som står för Knut Bergqvist. G står för Simon Gate, H för Edward Hald, B+G för Knut Bergqvist med hälp av Simon Gate, B+H med hjälp av Edward Hald och G+H Simon Gate och Edward Hald i samarbete. Dock har inte alla graalglas ritningar/skisser, det saknas en hel del i banden och där är det mera osäkert.

Teorier om att B skulle stå för Fritz Blomqvist finns men det är nog ganska klart att så inte är fallet. På graalglas där Fritz Blomqvist medverkat finns hans signatur (FB). Om B i ritningsbanden stod för Blomqvist så skulle signaturen FB funnits på motsvarande glas, och så är det väl inte i många fall? I de fall FB finns med i signeringen och B på ritningsbanden, så är det därför med stor sannolikhet mönstret som står för Blomqvist. Ett sådant exempel är graal no 166 (där också den karaktäristiska "Bergqvistska snirkliga utsvävningen i benet/foten, som också finns på no 274, finns). Signerad " SGraal Orrefors 1917 KB 166 FB". Men i många fall av graalglas,där B står på ritningen /skissen i arkivet, finns inte Fritz Blomqvists signatur med på glasen om jag uppfattat det rätt. Därför ser jag det som mindre troligt att B skulle kunna stå för Fritz Blomqvist.

Många gånger blir det slentrian när det gäller dessa attributeringar, framför allt när det ska auktioneras ut glas. Bergqvist får sällan kredit för formen (trots att det finns ritningsband med hans signatur B i arkivet enligt Ricke). Man går då på signaturen och ger ofta formen till Gate, ja S i ligatur med G i Graal ni vet. Men det är ju, som Rebello skrev, enbart varubeteckningen för graalglastekniken. Även Widman har redogjort för detta i jubileumsboken från 100-årsjubileét. Man ska också vara medveten om att Knut ofta på fri hand blåste upp och drev ut dessa graalämnen och att ritningarna i arkivbanden ofta gjorts i eftehand utifrån de färdiga glasen. Inte så sällan, i de fall där Gate och Hald kom med färdiga ritningar till Knut, blev det lite ändringar på slutet då Knut tyckte det passade bättre med en annan utformning på vissa detaljer, eller helt enkelt därför att det inte gick att göra just den formen av det aktuelle ämnet.

[rebessin]

Något som ytterligare förvillar det här med attribueringar av graalglas är några glas som finns i Agnes Hellners samling av Orreforsglas. Signeringen är i ett fall enligt uppgift "SGraal Orrefors 1918 KB FB N. 552. Ritningen av detta glas no 552 i Orrefors arkiv har enligt Ricke beteckningen G, alltså Simon Gate. Och tittar man på formen så bär den klart "konstnärens tygel" och som jag bedömer det "typisk Gate". Ändå anges "bara" Fritz Blomqvist och Knut Bergqvist som upphovsmän till denna graal no 552 i boken "Kärlek till Glas? Personligen tror jag det här är Blomqvist som står för mönstret och Gate för formen. Att Bergqvists signatur finns med är inte så konstigt, det gör den på de flesta graalglas han tillverkat.

Ytterligare ett graalglas i Hellners samling har enbart Bergqvists och Blomqvists signaturer. Det är graal no 560. Men denna attribueras till alla tre (Gate, Blomqvist, Bergqvist) av Hellner i boken "Kärlek till glas". Ricke anger däremot enbart Gate som upphovsman. Vad är rätt, vad är fel? Förmodligen Gates form och Blomqvits mönster, eller tvärtom?

Ett tredje glas som ställer frågetecken är graal no 604. Signerad SGraal Orrefors 1918 KB HW N: 604. Hellner anger Gate/Bergqvist/Wollman. Ritningen i arkivet har ett B (Bergqvist) och formen på glaset är typiskt "Knut Bergqvist-barockt" med lite "glasblåsarens utsvävningar" i handtaget och bottnen. Ingen tyglad konstnär här inte. Mönstret verkar heller inte utfört av en skolad konstnär utan är ganska simpelt/enkelt tecknat. Personligen tror jag att mönstret är Wollmans och formen Bergqvists. Gate? Nej knappast...men det är vad jag tror.

[Rebello]

Rätt och fel om Graal nr 1

Den allra första graalen på Orrefors visas här i bild. Denna inkunabel blåstes och formgavs av min far Knut Bergqvist i juli 1916 och som "ämne" använde han en vas i överfång som Heinrich Wollmann hade etsat sitt mönster på. KB skar av den uppvärmda vasen med sin skärsax och en av dessa delar använde han till ämne. KB ville visa sin chef disponent Albert Ahlin hur man kunde bädda in överfångsglasens mönster in i glasmassan - och på detta sätt skapades Orrefors glasbruks graal!

Man hade fått en svensk teknik för mellanskiktsdekor som blev något av Orrefors signum under flera år framåt. Under hösten och vintern 1916/17 utvecklade sedan Knut Bergqvist sin graalteknik i ytterligare två steg, så att dessa tunnväggiga graalar kunde utvecklas även konstnärligt till "den heta teknikens mästerverk". Om graalteknikens utveckling, se inlägg nr 41, 42, 46, 52 och vidare framåt här: http://www.precisensan.com/antikforu...t=12405&page=5.

Knut Bergqvist svarade själv för formgivningen av de första graalarna och för ett stort antal därefter - och i samverkan med Fritz Blomqvist och Heinrich Wollmann. Det var inte förrän ett stycke in på år 1917 som Simon Gate, och senare under det året även Edward Hald, kopplades in att delta i denna konstnärliga utveckling.

Denna graal nr 1 stod en lång period på Sveriges Glasmuseum Smålands museum i Växjö. I dag finns den på museet vid Orrefors Glasbruk. Vid ett besök där 2002 fann jag till min förvåning, att man hade försett den med en skylt "Simon Gate på Orrefors". Jag kontaktade Orrefors och bad dem titta på signeringen - hade inte sett uppgift på denna i någon litteratur.

Svaret blev, att den är signerad: "Graal Orrefors KB HW No 1." Observera att den inte är signerad "S/Graal"! När jag hade delgett ledningen vid museet historiska fakta om "graalens födelse" så ändrade man skyltningen. Där står nu: "Knut Bergqvist på Orrefors 1914 - 1929. Vas graal 1916. Sign: "Graal Orrefors KB HW No 1." Den första graalen gjord på Orrefors."

Graal nr 1 saknar alltså datum i signeringen. På flera ställen i litteraturen uppges det felaktigt att den tillkom i december - men nu är det helt klarlagt att den skapades i juli 1916. Graal nr 3 återfanns nämligen för några år sedan - och den är signerad: "28 juli 1916". Dessutom uppgav KB själv i en intervju i Smålandsposten inför sin 75-årsdag, att han blåste det första graalglaset sommaren 1916.
Graal nr 3 beskrivs här: http://www.fotosidan.se/blogs/graal-...ate=2008-01-01.

[cjf]

Vilken fantastisk tråd detta är, tack till er alla! Det skulle inte förvåna mig det minsta om den kommer att citeras friskt av framtida forskare och författare på området!

[Henrik S]

Bara att instämma med föregående talare, en mycket bra tråd! Om än något dyrköpt, jag trodde i min enfald att det räckte med en tjock tysk bok. Efter diskussionen om nr 274 vet jag att det behövs två... åtgärdades i helgen!

KB som enda signatur på ritningen hade jag inte gissat på, tycker fortfarande överdelen (kupan) inte riktigt passar in då. Men så råkade jag vid lite planlöst letande efter referensbilder få upp sid 151 i boken om A Hellner och minsann har inte vinglasens kupa samma form som skålen! Signering: SG KB.

Nu över till nästa spännande sak, en pokal från Bukowskis moderna auktion i vintras. Osignerad, men enligt katalogtexten en gåva från SG till ägarens familj. Man ger väl inte bort andras konstverk, eller... vad säger panelen?

Länk till Bukowskis katalog

http://www.bukowskis.se/cgi-bin/show.cgi?site=buk&alot=AUK4172196&AUK1673002=1&soekord=&soektyp=OCH&sort=katnr&visning=both&lang=SE&session=