Olika tekniker för framställning av konstglas

[Rebello]

har duu nån bild på simon gates signatur?

Bay Åkerblom har skaffat fram åt mig en kopia på det dokument från Patent- och registreringsverket av den 3 april 1917, där Orrefors fick detta varumärke registrerat. I januari 1930 fick man det förnyat att gälla tills vidare.

"Varumärket har av innehavaren beskrivits sålunda: Ett G och ett S sammanflätade till ett monogram efterföljda av bokstäverna r a a l ur det mindre alfabetet, varvid såväl G:et som de små bokstäverna hava möjligast kvadratiska form".

Märta Holkers har funnit detta Gates monogram på vissa teckningar av Gate från tiden före anställningen på Orrefors. Han hade då bl a illustrerat s k 25-öresböcker.

Bilden är fotograferad från dokumentet från Patent och registreringsverket.
Där finns vissa "prickar" - vilka även vissa auktioners "experter" har funnit i signering av graalglas och tolkat det som att graalen skulle var signerad "S.G.raal" - och attribuerat den till Gate. Sådan tolkning har t. o. m. gjorts för någon graal som i den av Ricke återgivna Wollmannlistan attribueras till Knut Bergqvist! Ja - "experterna" har det inte lätt!!

[Fireflites]

kan i alla fall betyda S=snygg Graal =)

[Rebello]

kan i alla fall betyda S=snygg Graal =)

Eller varför inte Sagan om Gral från Gustaf Frödings dikt som ju disponent Ahlin hade läst och berättade om på ritkontoret vid de gemytliga kvällsträffarna där med konstnärerna och mästarna.

Eller San Graal efter de medeltida legenderna. Professor Dick Harrison i Lund har redogjort utförligt för hur dessa legender uppstod: i sin bok Förrädaren, skökan och självmördaren, i avsnittet Graalväktaren - historien om Josef av Arimataia.

[Fireflites]

det kanske är alltihop en del namn är fyndiga utan att det är meniingen... till exempel sveriges mest anonyma företag....Findus...Find-us =D

[Tingeling]

Måste tacka Rebello för att han delar med sig av sin kunskap! Läser med intresse allt som skrivs.

[Fireflites]

föreslår admin att uppgradera rebello till glasgud och graalgud =)

[Rebello]

Knut Bergqvist utvecklade sin graalteknik i tre steg

Sommaren 1916 visade mästerblåsaren Knut Bergqvist vid Orrefors glasbruk den idé han hade om ”att göra ämne” till en mellanskiktsdekor. Han gjorde detta ämne av en redan färdig vas i etsat överfång. Se avsnitt 42 här ovan – om den Graal nr 1 som finns i Orrefors utställningshall.

Hösten 1916 gjorde han graalämnen med två färgskikt – det ena som underfång och det andra som överfång - och med ett lager klarglas däremellan. De blåstes enligt den traditionella teknik för överfång som Knut hade med sig från sin tid på Kosta - se avsnitt 3 här ovan.

År 1917 ville man göra graalar med flera färgskikt. Då utvecklade mäster Knut det tredje steget i sin graalteknik. Han har berättat om detta i den del sina minnesanteckningar som finns i boken Kärlek till glas. Där avslöjas alltså hemligheten med Orreforsmetoden att blåsa ämnen för tunnväggiga graalar med fler än två färgskikt! Den tekniken hade emellertid Knut överlämnat till sin yngre bror, mäster Gustav, när Knut 1929 flyttade från Orrefors till Lindefors. Tekniken har sedan spridits vidare till följande generationer av glasblåsare – både vid Orrefors och andra glasbruk. Dock blåser man inte så som Knut Bergqvist gjorde, nämligen tunnväggiga graalar med flera färgskikt – jfr sonen Sven-Eriks kommentar här nedan!

Knut Bergqvist berättar att ämnena blev för tjocka för att kunna genometsas, när han skulle bygga upp dem med flera färgskikt. Det låg nämligen ett lager klarglas emellan varje färgskikt – enligt den konventionella metoden. Knut skriver: "Dessutom var den tjocka reliefen svår att smälta ner i invärmningen, för ämnet måste vara absolut slätt, annars blir det blåsor emellan vid anfångningen." (Han hade alltså redan här upptäckt det som kom att kallas arielblåsor!)

Vidare berättar Knut hur han löste problemet: han blåste tunna kulor av respektive färg (liknande en glödlampskolv) - färg som hade klippts på pipan. Han krängde kulorna över varandra och utan något lager klarglas emellan. Den slutliga kulan, som kunde ha ända upp till fem olika färgskikt, drevs så över en iordninggjord post. Den posten var oftast av klarglas, men han gjorde också en del graalar med färgat glas i grundposten. En sådan är graal nr 286 från 1917 och som har grönt glas i grundposten.

Mäster Knut har berättat för sin son hyttmästaren Sven-Erik, att det glas som låg Knut ”varmast om hjärtat” var det tunna, skira glaset. Det var också de tunnväggiga graalglasen han vurmade mest för - samt de s k Slottsglasen från 1923. Sven-Erik har skrivit om dessa graalglas, i en av studiecirklarna i Glasriket: ”Jag tror knappast att någon kan göra dem i dag. Det var ett mycket skickligt arbete med ämnena och att få alla färglagren att gå över varandra – men också det efterföljande arbetet med mönstret – samt till sist med att lägga ett tunt lager klarglas däröver. Numera har man i regel bara en eller två färger i graalämnet där mönstret graveras eller blästras – och med många anfångningar av klarglas formar biten så stor och tjock som möjligt.”

Bilden visar två graalämnen. Det vänstra har blåsts av mäster Knut och har flera färgskikt. I det högra har Heinrich Wollmann etsat in ett mönster. De finns på Smålands Museum, Sveriges glasmuseum, Växjö. Knut Bergqvist tillfogade dessa ämnen till en pokal, för att visa tekniken med ämnen. En praktpokal som har samma mönster och är signerad: ”Orrefors i dec. 1916, modell och arbete av Knut Bergqvist, mönstret av Fritz Blomqvist. Utförd i den s.k. graalglastekniken uppfunnen av Knut Bergqvist.”

[cjf]

Bilden visar två graalämnen. Det vänstra har blåsts av mäster Knut och har flera färgskikt. I det högra har Heinrich Wollmann etsat in ett mönster. De finns på Smålands Museum, Sveriges glasmuseum, Växjö. Knut Bergqvist tillfogade dessa ämnen till en pokal, för att visa tekniken med ämnen. En praktpokal som har samma mönster och är signerad: ”Orrefors i dec. 1916, modell och arbete av Knut Bergqvist, mönstret av Fritz Blomqvist. Utförd i den s.k. graalglastekniken uppfunnen av Knut Bergqvist.”

WOW! Finns alltså den högra i uppblåst och färdigt skick på Smålands museum? Den kan jag inte påminna mig om att jag har sett, men jag måste nog dit igen. Ämnet ser oerhört lovande ut!

[Fireflites]

det 'r inget annat än gudabegåvat vacket hantverk... sånt görs inte idag allt ska vara kostnads effektivt,masstillverkat,och experimentlustan får man hålla i styr

[Rebello]

WOW! Finns alltså den högra i uppblåst och färdigt skick på Smålands museum? Den kan jag inte påminna mig om att jag har sett, men jag måste nog dit igen. Ämnet ser oerhört lovande ut!

Jo visst - och då kan du kolla om man nu har satt ut dess signering också på skylten vid montern. Jag var där med en grupp i maj 2007. Gunnel Holmér kallar denna grupp med ämnen och pokal: Graalpokal i tre steg. Knut Bergqvist skänkte den till Smålands Museuem 1935 och 1970 fann sonen Sven-Erik locket och lämnade in det också. Det var förmodligen med avsikt som Knut inte tog med det. Gunnel menar att denna graal torde vara den enda som Knut försåg med ett lock. Men - i viss mån hindrar det ljusskimret i graalen.

[Rebello]

det 'r inget annat än gudabegåvat vacket hantverk... sånt görs inte idag allt ska vara kostnads effektivt,masstillverkat,och experimentlustan får man hålla i styr

Visst gör man graalar i dag också - och som tar mycken tid att arbeta fram - och som kräver yrkesskiklighet av högsta potens. Men man gör inte dessa tunnväggiga graalar, som på Orrefors 1916 - 29.

Man kan studera dagens graalmakare på t ex

http://web.telia.com/~u45608536/gate_johansfors.html

och
http://web.telia.com/~u45608536/gate_johansfors2.html.

Micke Johansson berättade för mig våren 2007, att graalblåsningen då hade flyttats till hans ugn på Pukeberg och att han och Wilke Adolfsson där blåser dubbel- och trippelgaraalar i samverkan med glaskonstnären och ämnesgravören Astrid Gate.

[cjf]

Jo visst - och då kan du kolla om man nu har satt ut dess signering också på skylten vid montern. Jag var där med en grupp i maj 2007. Gunnel Holmér kallar denna grupp med ämnen och pokal: Graalpokal i tre steg. Knut Bergqvist skänkte den till Smålands Museuem 1935 och 1970 fann sonen Sven-Erik locket och lämnade in det också. Det var förmodligen med avsikt som Knut inte tog med det. Gunnel menar att denna graal torde vara den enda som Knut försåg med ett lock. Men - i viss mån hindrar det ljusskimret i graalen.

Minsann! Får nog ta mig ännu en tur, och man upptäcker ju nya saker varje gång man är där!

[Fireflites]

vart sjutton ligger pukeberg *s* jag vill dit nu nu nu nu och nu =))))

[Rebello]

Pukeberg

vart sjutton ligger pukeberg *s* jag vill dit nu nu nu nu och nu =))))

Skriv in Pukeberg på Google. Klicka sedan på det första svaret och du får
http://www.pukeberg.se/.
Välj allt möjligt där på hemsidan - bl a "Besök" och "Hitta hit": http://www.pukeberg.se/Vagbeskrivning.htm.

Du är då i utkanten av Nybro med Pukebergs glasbruk. Gamla hyttan nedlagd men mycket pietetsfullt restaurerad till konserthall. Glascenter med Micke Johanssons glasugn och Glasshop och Utställningshallar (måste beses!). Och därintill Designhögskolan -som sorterar under Kalmar Universitet.

[Rebello]

Minsann! Får nog ta mig ännu en tur, och man upptäcker ju nya saker varje gång man är där!

Har du varit inne i domkyrkan i Växjö - och beundrat Bertil Valliens altarskåp. Kolla där mitt på Kristusgestalten: Bertil har markerat en blodsdroppe. Det är det blod som finns med i Johannespassionen - där det bl a besjungs hur en soldat stack ett svärd i sidan på den korsfäste Jesus.
Det blod, som enligt legenderna från c:a år 1200, skulle ha samlats upp av Josef av Arimataia. Och som inneslöts i den Heliga Graal - legenderna San Graal.

Och även Bertils hustru Ulrica Hydman Vallien har gjort praktfulla graalglas. Hon har målat ämnena med värmebeständig färg. Jag såg några fantastiska sådan tjockväggiga graalar på Rhösska museet för några år sedan. Graalglas av Ulrica:
http://www.ulricahv.com/glass/index.html.