Ofärgad militärflaska

[J.J]

Jag såg en ofärgad flaska som på E.B.s bild till salu på en antikmässa i Alingsås för 6-7 år sedan. Den hade en ganska stor spricka och kostade 700 kr så den hoppade jag över. Jag samlade på flaskor då men har gjort mig av med samlingen för några år sedan.

En lös propp i klarglas är lättare att hitta då dessa har använts till andra flasktyper också.

[Lars Kallin]

Så dök min upp också. Kraftigt skadad regalin och utan Strands propp, men den är ofärgad.

[E.B.]

Är det bara en tillfällighet att både Kallins och den på armémuseum har porslinskork?

[Lars Kallin]

Min teori är att det fanns både och. Jag har lite olika typer av porslinsproppar på de jag har vid sidan av strands proppar.

[Svärdsfalla]

Har en intakt sån där blå/grön flaska som ovan. Samlar inte på flaskor så jag vet absolut ingenting om dem så jag är tacksam för all information. Stämmer det att de började göra dem 1906?

[Lars Kallin]

Det första som finns skrivet om dem är från Militärrevy 1904, under rubriken "En praktisk dricksflaska".
Löjtnant Sten Djurberg skriver där att behovet av en dricksflaska är stort, speciellt inom infanteriet. Djurberg arbetade efter fyra ledstjärnor billighet, ringa vikt, hållbarhet samt effektivitet. Flaskan som Djurberg tillverkade är av typen rund med räfflor. Förslutningen är av Wilhelm Meinhardts modell
Flaskan var av den formen att den kunde förvaras i mattornistens "lilla rum".

Hans Isak Ferdinand Strandh fick den 18/7 1902 patent för en speciell förslutning. Denna säregna förslutning består av en form av gängad glaskropp som är fäst i en bygel i ståltråd. Bygeln med glaskorken spänns över mynningen på flaskan och skruvas till för att täta mot halsen. Halsen och korken är slipade mot varandra för att skapa ett tätt förband. Denna förslutning förekommer på olika typer av flaskor och pluntor. Med tiden bytte försvarsmakten ut bygelkapsylerna mot Strandhs patentkork.

Genom generalorder n:r 83 den 18 januari 1906, fastställs att tre modeller av dricksflaskan skall tillhöra den personliga fältutrustningen. De olika färgerna på flaskorna skall vara beroende på vilken grad man hade. Vilken färg som var till beväringar, underofficerer respektive officerer framgår ej.

Se denna länk

http://digitaltmuseum.se/things/dricksflaska-m1906/S-AM/AM.071165?name=Dricksflaska+m%2F1906&search_context=1&count=40&pos=9

[Svärdsfalla]

Tack Lars! Nu ska jag sätta flaskan så att den syns. =)

Har de något värde? Tror jag gav en femtiolapp bara för att den var dekorativ.

[E.B.]

Bra info Lars, tack!

[silvervalley]

ofärgad militärflaska

I den gamla militärstaden Eksjö, med krigiska anor ända från 1600-talet, fanns på tidigt 70-tal en ganska livaktig
lokalavdelning av Nordstjernan och av medlemmarna var en förhållandevis stor andel gamla militärer. Ganska naturligt f.ö. De populäraste och vanligaste samlarområdena var militaria,medaljer/ordnar och mynt.
Ofta hölls föredrag i samband med visning av samlarföremål. En flitig och underhållande föredragshållare var en kapten Jakobsson, vars släkt varit militärer i generationer. Inte underligt att han hade mycket att visa upp och tala om. Bl.a. visade han upp just en sån här ofärgad plunta, som hade tillhört hans utrustning .Han hade varit infanterist. Minns att han och de övriga officerarna ,där fanns majorer och en överstelöjtnant också, bestämt deklarerade att den ofärgade flaskan var ett officerstillbehör. De färgade flaskorna var för beväringar.
Dessa flaskor var mycket svåra att finna redan då och ett hett eftertraktat byte på samlarmarknaden ! Medan de färgade flaskorna fanns i överflöd ! Precis som nu alltså. Själv lyckades jag aldrig komma över en ofärgad,men jag minns en kompis som hittade en och var mäkta stolt däröver !
Så visst måste man tro på att det är så,att de ofärgade var officerare förbehållna, medan de färgade var för
manskapet ! I det militära var det noga med graderna på den tiden och allt var rangordnat. Ordning och reda och disciplin var ledord.
Minns en gammal militär som berättade om när husarerna på K4 p.g.a. befarade oroligheter i samband med unionsupplösningen 1905, fick order om skarpslipade sablar och att vara beredda på uppbrottsorder och avmarsch mot norska gränsen. Men som väl var lär det inte blivit något allvarligt av det hela. En sabel visades också upp i detta sammanhang.
Han var en av dem som vidimerade detta om att färgerna på flaskorna var rangordnade. Så med all sannolikhet är det nog så att den ofärgade flaskan är en officerspryl. Eller var rättare sagt.

[Lars Kallin]

Jag har varit i kontakt med armémuseum rörande dessa flaskor, de har ingen information om vilken färg som var för respektive grad.
Jag tackar för din information om hur de har använts, funderar på att meddela detta vidare till dem

De borde vara intresserade av hur de faktiskt använts. De har ju ett statligt uppdrag att ”förteckna och vetenskapligt bearbeta samlingar av militär eller kulturhistorisk art inom myndigheter som bedriver militär verksamhet, öva tillsyn över sådana samlingar samt stödja andra samlingar av militär art i Sverige”

Skämt åsido, det finns mig veterligen inga riktiga belägg för hur dessa flaskor har använts. Åtminstone inte fakta som armémuseum anser sig kunna använda sig av utåt. Ett museum kan ju naturligtvis inte använda sig av oskrivna källor som allmängällande fakta.
Vet inte om jag nämnt det tidigare, men det tål att nämnas igen. En av mina samlarvänner kom över några särdeles ovanliga föremål. Han avyttrade en del av dem till olika handlare lokalt. Hans förvåning var riktigt stor när han efter ett tag på nytt fick stifta bekantskap med ett av föremålen. Denna gång var det till försäljning hos en av Sveriges mer ansedda antikhandlare. Min vän som har ett gott minne för detaljer om föremålen visste med säkerhet varifrån föremålet kommit, han hade ägt det och visste var han fått tag på det. När han försiktigt frågade handlaren vad han visste om det så fick han veta att just detta föremål kom ifrån slottet xxx och det var minsann från det och det århundradet. Min vän tackade för informationen och gick därifrån. Med detta vill jag bara peka på hur lätt en intressant historia kan skapas. Vandringshistoriens alla beståndsdelar brukar allt som oftast användas för att ge extra substans i det sagda.

[silvervalley]

Jag har varit i kontakt med armémuseum rörande dessa flaskor, de har ingen information om vilken färg som var för respektive grad.
Jag tackar för din information om hur de har använts, funderar på att meddela detta vidare till dem

De borde vara intresserade av hur de faktiskt använts. De har ju ett statligt uppdrag att ”förteckna och vetenskapligt bearbeta samlingar av militär eller kulturhistorisk art inom myndigheter som bedriver militär verksamhet, öva tillsyn över sådana samlingar samt stödja andra samlingar av militär art i Sverige”

Skämt åsido, det finns mig veterligen inga riktiga belägg för hur dessa flaskor har använts. Åtminstone inte fakta som armémuseum anser sig kunna använda sig av utåt. Ett museum kan ju naturligtvis inte använda sig av oskrivna källor som allmängällande fakta.
Vet inte om jag nämnt det tidigare, men det tål att nämnas igen. En av mina samlarvänner kom över några särdeles ovanliga föremål. Han avyttrade en del av dem till olika handlare lokalt. Hans förvåning var riktigt stor när han efter ett tag på nytt fick stifta bekantskap med ett av föremålen. Denna gång var det till försäljning hos en av Sveriges mer ansedda antikhandlare. Min vän som har ett gott minne för detaljer om föremålen visste med säkerhet varifrån föremålet kommit, han hade ägt det och visste var han fått tag på det. När han försiktigt frågade handlaren vad han visste om det så fick han veta att just detta föremål kom ifrån slottet xxx och det var minsann från det och det århundradet. Min vän tackade för informationen och gick därifrån. Med detta vill jag bara peka på hur lätt en intressant historia kan skapas. Vandringshistoriens alla beståndsdelar brukar allt som oftast användas för att ge extra substans i det sagda.

Hur de har använts ?
De som har hand om dessa samlingar idag är väl förmodligen yngre militärer, som ju inte kan ha egen erfarenhet av dessa flaskor. Jag försökte bara vidarebefordra vad jag hörde av minst sagt sakkunniga pensionerade officerare för 40 år sedan. DE borde veta vad de pratde om och var absolut trovärdiga. Fanns inte,och finns inte heller idag, någon anledning att misstro dem . Vad skulle de haft för anledning att fabla om detta.? Ingen såvitt jag förstår, förutom att de varit med på tiden det begav sig , så var de seriösa samlare av militaria.
Dina väns erfarenheter kan väl knappast ha någon beröring med gamla Itolvs-officerares ? Det var solida gubbar som visste en hel del,idag finns inte dessa militärer. Militära samlingar har länge fått stå undangömda och nerpackade, men nu är något nytt på gång i Skillingaryd. Tror det skulle heta miliseum ?

[Björn L]

Eftersom flaskorna är tillverkade i stora partier på 1900 talet så tycker jag att det borde kunna finnas information präntat på papper någonstans. Hoppas att det kommer fram ur någons gömmor en vacker dag. Fram tills det eventuellt inträffar så får vi nog leva i ovisshet i detta ämnet.

Alla har rätt till sin åsikt, men som någon sa en gång "Bara för att någon är beredd att dö för sin åsikt betyder inte att den personen har rätt" Lite så är det ju här i världen. Frågar man 100 personer kan man få lika många tolkningar på svaret. Har även noterat att det skiljer ibland 30-40år (kanske mer) mellen flera av de som skriver här på forumet. Inget fel i det ! Missförstå mig inte nu ! Men jag tror att det ofta påverkar svaren och tankarna kring många av föremålen och ibland leder till missförstånd. Vi uttrycker oss alla olika, en del tänker "modernt" och letar genvägar, en del kör "den gamla skolan" rakt över. Det ultimata borde vara något mittimellan kan man tycka. Yngre samlare letar ofta information på nätet, de äldre hänvisar till litteratur. Det finns massor av fel att finna på internet och många gamla böcker innehåller mest svammel. Sen finns det så klart böcker som innehåller helt ovärdelig information om äldre tider likaså finns det massor av bra information och fakta på nätet. Men i slutändan blir ändå allt en tolkningsfråga eftersom vi som sagt alla är olika..

Blev visst lite djupa funderingar där, ber om ursäkt för detta. Åter till ämnet. Min flaska som jag visar upp i början av den här gamla tråden tycker jag förövrigt i ärlighetens namn inte känns så speciellt gammal, och den är även ganska dåligt gjord och man får inte heller direkt någon känsla utav att den tillhört någon speciell person..

Men det är min åsikt och den behöver inte vara rätt...

[Lars Kallin]

Visst kan man tala om "olika skolning" vad gäller hur man får tag i information, och det är precis som du säger en åldersaspekt kopplat till detta. Det som är bra med militära saker är att de för det messta har dokumenterats. Då kan man åtminstonde undvika de uppenbara fällorna som man kan råka ut för genom egna tolkningar utifrån olika mer eller mindre reliabla källor.
Den halvvita som du och jag har, delar jag din uppfattning helt ut angående. Jag har hållit en ofärgad i min hand hos en samlare en gång. Den var först och främst ofärgad. De vi har sticker mycket åt grönt. Den obekräftade teorin som LS har angående eftertillverkning på Mariestads torg under en utställning kan faktiskt stämma, de har inte riktigt haft rätt temperatur på varken formar eller glasmassa.

Färgens betydelse blir nog svårt att klarlägga. I arméordern står det av tre modeller om jag kommer ihåg rätt. Det står inte tre färger.
Kanske är det så här.
Längst ned ser ni en bild på den lite ovanligare rundbottnade också.

[silvervalley]

militärflaskkorna, BOKTIPS TILL SAMLARE OCH ANDRA INTRESSERADE.

Saken tycks vara klar. Lars Sundahl har skrivit en bok om Sunds glasbruk. Det han inte vet om dess historia,
tillverkning och produkter är inte värt att veta. Han är uppväxt på bruket där hans far och farfar arbetade.
Han har ägnat en stor del av sitt liv åt att dokumentera allt av värde betr. Sunds glasbruk. Länsmuséet i Jönköping har haft en utställning på temat.
Åter till dessa militärflaskor som tillverkats i tre färger. Enl. Sundahl så var de ofärgade flaskorna de första som tillverkades och utgjorde en "provorder" till armén. Inte underligt att de kom att hamna hos det högre befälet,d.v.s. officerarna ! Så de var alltså INTE avsedda för officerare,utan det blev ju så att höjdarna lade beslag på dem !
Därefter kom armén med sina order till glasbruket, men då kom flaskan att tillverkas först i brunt glas och sedan när det bruna färgämnet behövdes till vinflaskor, gick man över till grönt glas !
Alltså ofärgat-brunt-grönt, i den ordningen kom flaskorna att tillverkas vid Sund under ett fåtal år. Inget underligt alltså att den ofärgade flaskan är ovanlig och svår att få tag i idag. Har ju f-ö. alltid varit så.
De uppgifter jag fick från gamla officerare för 40 år sedan var alltså "riktiga". De hade ju tillhört deras utrustning, det visste de ju helt säkert,men kunde ju inte veta om de från början varit "avsedda" för officersskrået. Vilket de ju inte varit och saken får därmed anses utredd.
Värt att notera är ju också att det var en kostnadsfråga. Färgade flaskor kostade 7-8 öre/st medan de ofärgade kostade det flerdubbla. Och det blev ju stora pengar när leveranserna rörde sig om 10.000-tals flaskor åt gången.
Boken som ska komma ut på marknaden inom kort innehåller allt om tillverkningsår, färger, kvantiteter ,priser
o.s.v. Även om avvecklingen och uppgåendet i Surte, kopplingar till Årnäs m.m.
Kan väl vara något att rekommendera till flasksamlare och andra historiskt intresserade ?
mvh /

[silvervalley]

Visst kan man tala om "olika skolning" vad gäller hur man får tag i information, och det är precis som du säger en åldersaspekt kopplat till detta. Det som är bra med militära saker är att de för det messta har dokumenterats. Då kan man åtminstonde undvika de uppenbara fällorna som man kan råka ut för genom egna tolkningar utifrån olika mer eller mindre reliabla källor.
Den halvvita som du och jag har, delar jag din uppfattning helt ut angående. Jag har hållit en ofärgad i min hand hos en samlare en gång. Den var först och främst ofärgad. De vi har sticker mycket åt grönt. Den obekräftade teorin som LS har angående eftertillverkning på Mariestads torg under en utställning kan faktiskt stämma, de har inte riktigt haft rätt temperatur på varken formar eller glasmassa.

Färgens betydelse blir nog svårt att klarlägga. I arméordern står det av tre modeller om jag kommer ihåg rätt. Det står inte tre färger.
Kanske är det så här.
Längst ned ser ni en bild på den lite ovanligare rundbottnade också.

L.K. "Färgens betydelse " var inte SÅ svår att klarlägga när det kom till kritan. Se separat klarläggande inlägg !
mvh /