Allmänt meddelande

Collapse
No announcement yet.

Järnbrist.

Collapse
X
 
  • Filter
  • Klockan
  • Show
Clear All
new posts

  • 766
    replied
    Någon som vet vad detta är för järn?
    Bifogade filer

    Leave a comment:


  • 766
    replied
    Usch jag har så svårt att bara svälja. Phu det är jobbigt!
    Har kunnat vad som gjorde järnet mer lättflytande men har glömt, får väl kolla läget lite.

    Leave a comment:


  • LasseC
    replied
    Bägge två är limonitmalm som kan smältas enligt den s,k, direkta metoden som vi kanske inte ska gå in på här. Men det är så att olika malmtyper uppvisar olika egenskaper även om det i grunden är samma typ av malm, men det kan finnas inslag av olika komponenter. Andra metaller, fosfor, svavel osv.
    Svårt att förklara så där utan vidare Du får tro på de vises ord och den erfarenhet som skapades hos de gamla gjutarna.
    mvh DG

    Leave a comment:


  • 766
    replied
    Läste en gång till och då slog det mig.... varför är då sjömalmen lättare att smälta?
    Nu får vi riktigt testa här, sjömalm vad är det i förhållande till myrmalm?
    Här börjas det kastas misstänksamma "blickar".

    Leave a comment:


  • 766
    replied
    För en gångs skull skall jag inte tala emot utan svälja.
    Jag blir så glad när jag har fel.

    Leave a comment:


  • LasseC
    replied
    Nu tror jag Du trampar in i fel ämne 766. När det gäller de Småländska järnbruken är det jag som är experten. De flesta järnbruken blandade upp sin myr och sjömalm med bergmalm och då ofta hämtad på Utö.
    Detta behövdes ofta då man framställde smidbart järn. Till gjutgods var sjömalmen bättre och lättare att smälta än bergmamlm.
    Just Husaby var det järnbruk som använde sjömalm ända till slutet.
    I boken "Från blästbruk till bruksdöd" som ingår i Jernkontorets bergshistoriska skriftserie (nr 34-37 Småländsk järntillverkning under 1000 år) står följande att sjömalmsjärnet ha en oöverträffad kvalitet för finare gjutgods.
    Så detta är inte vad "sagoberättare till försäljare" tutat i mig utan det är den senaste forskningen inom området.
    mvh DG

    Leave a comment:


  • 766
    replied
    Att dom enbart använde sjömalm är en sanning som försvann med tiden.
    Eftersom denna speglen är gjord efter 1800-talets mitt så var dom inte ute och plockade upp någon sådan malm till den utan då var det modernare "grejor" som gällde.
    Vi får inte tro på för mycket sagor som vissa "duktiga" försäljare tutar i oss.
    Det enda vi inte skall betvivla är att dom är duktiga sagoberättare.

    Leave a comment:


  • LasseC
    replied
    Här är en garanterat äkta Husabyspegel. Den är gjuten i 3 delar av sjömalm.
    Husaby använde uteslutande sjömalm till sina gjutjärnsalster.
    Den är målad med någon typ av färg. Om detta var vanligt vet jag ej, men gjutjärn har ju en benägenhet att rosta väldigt lätt.
    mvh DG
    Bifogade filer

    Leave a comment:


  • LasseC
    replied
    Jag fick den för ett antal år sedan av gjutmästaren som gjutit den. Tyvärr är han borta sen länge.

    Leave a comment:


  • 766
    replied
    Har den hunnit svalna efter det att den gjöts? Jo det har den nog men det är inte så länge den varit sval.
    I dagens läge är en sådan mortel en het pryl.

    Leave a comment:


  • LasseC
    replied
    Den här är gjuten på Överrums bruk.
    DG

    Leave a comment:


  • LasseC
    replied
    Det är väl bäst att jag lägger in något järn också.
    Vet inte om man skall kalla den stora "stöten" för pistill eller rivare.
    DG
    Bifogade filer

    Leave a comment:


  • hose
    replied
    Jeg supplerer med et foto af kanonen.
    Og en lille jernkæde
    Bifogade filer

    Leave a comment:


  • 766
    replied
    Städ uthuggen med huggmejsel. Häftigt!
    Bifogade filer

    Leave a comment:


  • Ulferic
    replied
    Fortsätter med lite gjutet. Köpte får ett antal år sedan ett par urnor som jag tyckte såg trevliga ut. Tyckte att dom skulle passa på verandan. För några månader sen kom jag över en katalog med texter och bilder på diverse gjutna föremål. Katalogen är tryckt 1936. Bl.a. fanns mina urnor med. Som ni ser på bild två skall dom ha fyra huvuden monterade. Mina har antagligen lämnat gjuteriet bakvägen eller också såldes en billigare variant utan bockar. Mycket man köpt är och förblir anonymt men någon gång blir ? ett !
    Bifogade filer

    Leave a comment:

Working...
X