Järnbrist.

[LasseC]

Visst var Du på rätt spår. Vi bryr oss inte om Hektor/766:s svar
Ha en bra kväll
Hälsn Lasse

[Liljerik]

Ok, du behöver inte dela på din vädur då länken förklarade allt LasseC
Tänkte ropa padda men då hade Hektor redan svarat.....vädur-padda, vädur-vattenklocka....tycker att jag var på rätt spår när det gäller namnet

[LasseC]

Liljerik Du har en bild och förklaring på den här länken

http://sv.wikipedia.org/wiki/V%C3%A4durspump

Det finns ett annat namn på den här pumpen och det är aqvapult.
Tillverkas visst fortfarande av Bruzaholms bruk. Claes Olson sålde den för ett antal år sedan.
Den är i det närmaste outslitlig.
mvh DG

[Hektor]

Vädur. I principär det samma effekt som utnyttjas i kombinationen brytarspetsar och tändspole inom el-spänning. Hög hastighet som plötsligt bromsas och på det sättet bygger upp ett högt tryck.

[LasseC]

Du är på rätt väg men namnet har Du inte kommit på Det finns två olika namn på den.

[LasseC]

Du skulle må då

[Liljerik]

LasseC, jag skulle vilja se den i genomskärning

[Liljerik]

Kommer inte på namnet som jag tänker på....vattenklocka var fel....
Jag tror att det är en mackapär som växlar upp trycket på vatten så att du får upp det på en högre nivå.....ja,ja, vattenpump då, men den drivs med rinnande vatten. Fattar inte riktigt hur det går till
Till vänster nertill har du väl en backventil.

Gissar bara....

[LasseC]

Den är gjuten på Bruzaholms bruk

[LasseC]

Egentligen ligger väl den här tråden fel Allt är väl inte allmoge även om allmogen har använt prylarna.
Jag kanske har visat den här på någon annan plats. Men ni kan väl gissa.
mvh DG

[LasseC]

Idag har jag letat fram min gamla järn tacka ! Den har legat under mitt hus och har inga synliga stämplar. Jag har sett en exakt lika tacka i utformandet som är upphittad en stenkast ifrån mig men den stora skillnaden är att den är mkt tydligt stämplad.

Intressant Björn. Verkligen mitt intresseområde. Den tackan som är stämplad vad har den för stämpel? Har Du bild på den
Hälsn DG

[FBQ]

Under slutet av 1800-talet börjar Wira kopiera Eskilstunahackarna. Man börjar stämpla hackarna med bruksnamnet eller hela smedsnamnet, de får de här skaften med "kragarna" och överhuvudtaget en mer industrimässig finish.

Fast tydligen är de här hackarna ganska ovanliga - Eskilstunas lägre priser och köttkvarnen gjorde ganska snabbt slut på den här produktionen.

[FBQ]

Hektor - säg inte att inte fästmansgåvor kan vara fabriksgjorda - att kunna ge sin fästmö riktiga köpevaror Å andra sidan kan hjärtan finnas även på andra saker än fästmansgåvor.
Fast hackarna Ulferic har verkar var av lite senare "industrimodell".
Det finns en intressant artikel om hackknivar från Wira bruk i Upplandsmuséets årskrift 1992, där står en hel del om hur man ser skillnad på äldre och yngre kötthackar.
Jag tar med mina exemplar - jag nöjer mig med min gamla AP-bild även om den är väl odetaljerad.
Kötthacken till höger är en Wirahack av Fabian Stigberg (1811-1874) - den är av sen modell men ändå lite innan de riktiga "industrimodellerna" slår igenom.
Den vänstra har ganska mycket gemensamt med 1700-talshackarna men har en del drag som mera liknar tidigt 1800-tal, så jag har antagit att den är gjord någonstans i skarven däremellan.

[Björn L]

Idag har jag letat fram min gamla järn tacka ! Den har legat under mitt hus och har inga synliga stämplar. Jag har sett en exakt lika tacka i utformandet som är upphittad en stenkast ifrån mig men den stora skillnaden är att den är mkt tydligt stämplad.

[Hektor]

För min del tror jag inte på festmansgåvor, lite för mycket "fabrik" över dom så vitt man kan se.
Trådspolaren var ju inte så dum.