Sommar, sommar, sommar......

[Polsson]

Den med rosa blomma är förmodligen en purpurklätt.

Tack för hjälpen med blomman, Maria! Jag kollade på nätet och kan konstatera att du har klart för dig.

[Lars F]

Du lever i Edens lustgård Polsson!
(Förhoppningsvis utan orm?)
Vackra blommor och härliga dofter.

Vill delge lite av sommar från de senaste dagarnas strandpromenader.
Vad promenadvägen heter framgår. Inte vilken väg som helst.

Allt är inte guld som glimmer.
Häromdagen var vår promenadväg ”nylagd” med ett decimetertjockt nytt gruslager.
Det gnistrade i solen som av små små speglar. Gick inte att föreviga med kameran. Bara när man plockade upp dem i handen.
Jag förmodar att det är glimmer i gruset.

Vi ”mötte” också ett lastfartyg (ett holländskt som hette ”Gotland”?) ”överlastat” med massavirke på väg upp i älven till massafabriken i Väja. Det märkliga var att ett par dagar senare så kommer en finsk bogserbåt (”Amiraali”) med en tom stor lastpråm på väg in till djuphamnen i stan där den lastade en ”massa” massavirke som skulle skeppas till Finland?
Man blir helt konfys!

Som tur var stötte vi på några sommarblommor också.
Den lilla, lite oansenliga, ”Kärrviolen” eller kanske det var den nära släktingen ”Mossviolen”.

Kunde inte klara av vilken det var.
Sen så stod ”hon” bara där, några meter från stranden, ”Grönvit nattviol”. Grann som en brud.
"Stor fjärilsorkidé" som den heter på engelska. En riktig ”raring” här i våra trakter. Hela 50 cm hög, svagt doftande av vanilj.
Enligt floran finns den bara i ett smalt stråk från Ångermanland till Jämtland här i norr.
Och anses som rar.

Till sist en helt vanlik Rödklöverbukett som inte skäms för sig.

He det fortsatt gott i den goá sommaren.

[Polsson]

E´den, trädgården, Edens lustgård så måste där ju vara en orm, och det är där.
Annars hade jag ju aldrig bitit i äpplet från kunskapens träd och då hade jag inte platsat
i PES.

Härliga bilder du visar, Lars! Den grönvita nattviolen är en riktig pärla, eller en grann brud, som du skriver. Tycker att din text till dina bilder är som maken är till makan efter vigseln. Förhoppningsvis förenade.

God fortsättning på "Den blomstertid"!

[Lars F]

E´den, trädgården, Edens lustgård så måste där ju vara en orm, och det är där.
Annars hade jag ju aldrig bitit i äpplet från kunskapens träd och då hade jag inte platsat
i PES.

Härliga bilder du visar, Lars! Den grönvita nattviolen är en riktig pärla, eller en grann brud, som du skriver. Tycker att din text till dina bilder är som maken är till makan efter vigseln. Förhoppningsvis förenade.

God fortsättning på "Den blomstertid"!

Tackar så mycket Polsson!

Kom att tänka på och minns...
"Ormet kruper...."

(Roffe Bengtsson och Sten Ardenstam slutet 60-talet.)


"Låser" mitt inlägg med...
Jungfru Marie Nycklar Sveriges vanligaste orkidé.

[Kim von Platen]

Rött....

Hallå P:son & Co,
Som sommarpratare skulle jag nog inte hoppa över det svenskaste och somrigaste som finns, Falu Rödfärg. Vart 5:e år är det dags och usch vad det blev trist. Borta är patinan, vädergudarnas pensel, men det är ganska kul att måla, skrapa och putsa.

Kollade vad jag egentligen håller på med och fann det här på nätet:

De äldsta spåren man funnit av Falu rödfärg härstammar från 1500-talet. Under 1600-talet var rödfärgade timmerhus ett tecken på rikedom och förebilden var röda tegelbyggnader på kontinenten. Trots att vi idag ser den röda lilla stugan som det mest ursprungliga och ursvenska så är denna tradition mycket yngre än vad många tror. Det var först på 1800-talet som rödfärgen slog igenom mer allmänt på landsbygden. Innan dess var husen i allmänhet omålade. Rödfärgen var samtidigt en klassmarkör genom att det var den billigaste färgen som fanns att tillgå. Rikare bönder målade sina hus med dyrare gul färg, som var vanligast på större gårdar och herrgårdar. När det gällde ekonomibyggnader däremot målades nästan undantagslöst alla i röd färg. Förutom att rödfärgen var billig och gav husen ett estetiskt värde innehöll rödfärgen flera olika sorters mineraler som bidrog till att konservera träet och gjorde därmed att träfasaderna höll längre, vilket troligen var det som avgjorde att rödfärgen slog igenom.
Pigmentet

Pigmentet i rödfärgen kommer från mineraliseringen som sker i Falu koppargruva. Kopparfattig malm får vittra under lång tid då det bildas vad som kallas för rödmull. Denna rödmull innehåller förutom koppar även limonit eller järnockra, kiselsyra och zink och det är denna kombination som skapar de träkonserverande effekterna. Sedan tvättas och siktas rödmullen som sedan bränns för att sist malas till ett finkornigt färgpigment.


Färgen tillverkas genom att koka bland annat vatten, vetemjöl / rågmjöl och linolja med rödfärgspigment från Falu koppargruva.[1] Rödfärg handstrykningsfärg tillverkas förutom i egen regi endast av ett kokeri i Sverige; Falu Vapen Färg.

Endast en mycket liten del Falu rödfärg exporteras eftersom rödfärgspigmentet beräknas ta slut cirka år 2090.

Ja, så har man solat ryggen och bakbenen. Rött är sött. So long...

[Polsson]

Hallå P:son & Co,
Som sommarpratare skulle jag nog inte hoppa över det svenskaste och somrigaste som finns, Falu Rödfärg. Vart 5:e år är det dags och usch vad det blev trist. Borta är patinan, vädergudarnas pensel, men det är ganska kul att måla, skrapa och putsa.
Ja, så har man solat ryggen och bakbenen. Rött är sött. So long...

Intressant fakta om rödfärgen från gruvan, KIm!. Läste någonstans att Falukorven också hade anknytning till mineralhanteringen. Eftersom man behövde remmar till hisskorgar m.m tog man dessa från huden på slaktade oxar. Då man fick en massa kött över, använde man det till Falukorv.

Skulle man kunna få se ett foto på den hel- eller halvmålade stugan, eller åtminstone på ryggen och bakbenen?

[Kim von Platen]

Rött och rätt..

Hallå P-son,

Nja, inte mycket att visa i bild, gjorde ett försök ändå.
Lyssna till dina sinnen är en klassisk slogan och doften av röda färgen i förening med färsk tång är bedövande, förförisk.
Hypotesen om korven köper inte rakt av, däremot anser jag att Falu Ljus är trevligare än standard. Det lär vara "rätta" färgen från 1700-talet.

Sommar, sommar, somnar...so long...

[Polsson]

Hallå P-son,

Nja, inte mycket att visa i bild, gjorde ett försök ändå.
Lyssna till dina sinnen är en klassisk slogan och doften av röda färgen i förening med färsk tång är bedövande, förförisk.
Hypotesen om korven köper inte rakt av, däremot anser jag att Falu Ljus är trevligare än standard. Det lär vara "rätta" färgen från 1700-talet.

Sommar, sommar, somnar...so long...

Tackar för bilderna! En bild säger mer än tusen ord, säger man ju.

[LasseC]

Du lever i Edens lustgård Polsson!
(Förhoppningsvis utan orm?)
Vackra blommor och härliga dofter.

Vill delge lite av sommar från de senaste dagarnas strandpromenader.
Vad promenadvägen heter framgår. Inte vilken väg som helst.

Allt är inte guld som glimmer.
Häromdagen var vår promenadväg ”nylagd” med ett decimetertjockt nytt gruslager.
Det gnistrade i solen som av små små speglar. Gick inte att föreviga med kameran. Bara när man plockade upp dem i handen.
Jag förmodar att det är glimmer i gruset.

Det är vit glimmer som heter muskovit. Uppkallat efter Moskva för att större klara skivor sattes framför ikoner så att dessa inte skulle sotas ner av ljus och oljelampor.
DG före detta mineralsamlare

[Polsson]

Tackar så mycket Polsson!
Kom att tänka på och minns...
"Ormet kruper...."
(Roffe Bengtsson och Sten Ardenstam slutet 60-talet.)
.

Den glömmer man aldrig!

Hallå P-son,
Hypotesen om korven köper inte rakt av, däremot anser jag att Falu Ljus är trevligare än standard. Det lär vara "rätta" färgen från 1700-talet.
Sommar, sommar, somnar...so long...

Tror att jag läste korvteorin vid besök i Falun på 1980-talet, men hittade samma uppfattning på Wikipedia:

"Falukorv är en korv och köttprodukt. Som typiskt svensk ingrediens ingår den i många maträtter och är namnskyddad sedan 1973.[1] Falukorv måste till minst 40 procent bestå av nöt- och fläskkött.[2] Många falukorvar innehåller dock mer kött än så.[3]

Vid Falu koppargruva användes linor av tvinnad oxhud för att hissa upp kopparmalmen. Oxarna kom från bland annat Småland i stora konvojer och slaktades vid framkomsten till Falun. Köttet saltades sedan, och röktes. Under 1500- och 1600-talet lärde tyskarna, som hade stort inflytande vid gruvan, svenskarna att göra god korv av det rökta oxköttet."

Det är vit glimmer som heter muskovit. Uppkallat efter Moskva för att större klara skivor sattes framför ikoner så att dessa inte skulle sotas ner av ljus och oljelampor.
DG före detta mineralsamlare

Intressant med ordens härkomst!

[Lars F]

Det är vit glimmer som heter muskovit. Uppkallat efter Moskva för att större klara skivor sattes framför ikoner så att dessa inte skulle sotas ner av ljus och oljelampor.
DG före detta mineralsamlare

Tack för informationen Lasse.
Kom ihåg att Sverige hade problem med flygplansköp när andra världskriget bröt ut och där glimmer var inblandat.

Nedan ett citat ur:
"Om Flygvapnet under Andra Världskriget
och om den långa kampen
för att anskaffa flygplan till det neutrala Sverige" av Seve Ungermark, Andra delen.


"Svenskt glimmer till Mussolini
Det görs också sonderingar i Italien efter en typ lämpad för licensbygge i Sverige.

Söderberg (general och chef för Flygförvaltningen) berättar om en kompensationsvara - glimmer - som används som isoleringsmaterial i tändstift. Sverige importerar själv glimmer från Afrika eller Sydamerika och kan omöjligen reexportera varan. Samtidigt finns ett trängande behov av 32 000 tändstift som Italien vägrar leverera utan att få glimmer som motprestation. Flygförvaltningen tvingas helt enkelt starta egen brytning av svensk glimmer uppe vid Gäddede (Frostviken). Italienarna blir nöjda, men Söderberg får efter kriget en skrapa för egenmäktigt förfarande."

Mer om flygplansanskaffning under VK 2 här nedan.

http://www.ungermark.se/larm.html

B 16 Caproni Ca 313 köpta i Italien 1940

[LasseC]

Det var uppe på fjället vid Lilla Blåsjön som man bröt glimmern Platsen är benämnd Tangen i litteraturen. Har varit där. Man vandrar från kraftverket vid Lilla Blåsjön upp på fjällen mot den vita kvartsen som syns där. Glimmern låg i en pegmatit med mest kvarts.
Men det var en del andra platser som man bröt glimmer under kriget. bl.a. Högsbo utanför Göteborg, Norrö nära Utö i Stockholms skärgård med flera.
Glimmer behövdes även för den inhemska elektronikindustrin bl.a. för att tillverka kondensatorer, radiorör och som allmän isolator.
Skall se om jag hittar något foto på Tangen.
DG

[Kim von Platen]

Strandängel...

Hallå alla sommarpratare,
Finns det någonting somrigare än en strandäng, skapad av moder natur på en av havet uppbyggd oas av uppsjöad blåstång som fått multna i sanden?

Här växer det att det knakar: Strandglim, Gåsört, Fackelblomster, Strandlysing, Trift, Krissla, Hampflockel, Renfana, Rödklöver, Käringtand, Kråkvicker....

Så kommer stormen var fjärde höst och spolar bort härligheten....men gödslar med ny tång....

So long, sommaren är kort:

[Lars F]

Hallå alla sommarpratare,...
Här växer det att det knakar: Strandglim, Gåsört, Fackelblomster, Strandlysing, Trift, Krissla, Hampflockel, Renfana, Rödklöver, Käringtand, Kråkvicker....

Så kommer stormen var fjärde höst och spolar bort härligheten....men gödslar med ny tång....
So long, sommaren är kort:

"Kort och gott!"
Härligt somrig bild Kim.

Kom igår på att jag glömt att besöka ”mina särlingar” i skogen i år. Hade hoppats på blomning, men icke. Överblommade sedan ett par veckor. Nyponen var redan på gång. ”Särlingen” är i det här fallet ”Finnrosen – Rosa acicularis” finns här utanför stan i ett mycket litet bestånd, dessutom bara på ett fåtal ställen i Västerbotten och Norrbotten i Sverige.
Annars utbredd österut från Finland, nordöstra Asien, Japan och Nordamerika.
Blommorna ganska små och enkla.
Mer om Finnrosen:

http://sv.wikipedia.org/wiki/Finnros

Fortsatte till en liten blötmyr strax intill för att kolla några av mina små favoriter på blomfronten, nämligen ”Sileshåren”.
Jag säger ”-håren” eftersom det växer två arter på samma plats. Den mindre låga ”Rundsileshår” (runda blad) och den större ”Storsileshår” (avlånga blad.)
Mycket fascinerande växter, ”köttätande”!
Mindre insekter ”fångas av”/fastnar på ”tentaklerna” på de röda bladen.

Citat:
”Skulle föremålet däremot vara en liten köttsmula eller en insekt, det vill säga består av protein, så utför tentaklerna sina fångströrelser hastigare än annars, och efter ett dygn är de alla böjda tillsammans över sitt byte. Efter ännu ett dygn är de åter utspärrade, och den lilla köttsmulan har upplösts och liksom försvunnit, eftersom den har uppsugits av bladet. Av små insekter finnes endast hudskelettet kvar.”
Håll fingrarna i styr!

http://sv.wikipedia.org/wiki/Silesh%C3%A5rssl%C3%A4ktet

Gott om blommande ”Jungfru Marie Nycklar" i myrkanterna.

Och en liten ”Stenhumla” (arbetare), kolsvart med rävröd rumpa, som sög i sig av ”Renfanans” nektar.
Ingen svamp syntes ännu.
/Lars

PS.
Måste bara visa ”våran” självsådda jätte. 206 cm ”Kungsljus” som växer för andra, och blommar för sista, året.
Har klarat både regn och blåst.
Grann!
DS


Finnrosen som den skulle sett ut.
Rundsileshår
Storsileshår
Jungfru Marie Nycklar i två färgnyanser.
Stenhumla på Renfana
Kungsljus i all sin glans (206 cm)
Finnrosen som den såg ut.

[Polsson]

Humlor, tulpanträd, stockrosor m.m

Blev inspirerad av Kims härliga strandäng och Lars F:s fantastiska kungsljus, orkideér
och sist men inte minst humlebilden.

Tulpanträdet ser inte ut att blomma i år, men fyller trots detta en viktig funktion som hållplats åt en duva och klätterställning åt skogsklematisen vilken har sparsam blomning. Om det föreligger en symbios mellan de båda har jag ingen aning om ej heller om den ena parasiterar på den andra. En åkervinda har spiralat sig uppåt med assistans av en flock astrar, anemonerna blommor och stockrosorna är ett alla tiders skafferi för åtskilliga humlor. "Här är gudagott att vara........."