Efter att ha haft en digital kompaktkamera i flera år beslöt jag mig för att köpa en systemdito. Så efter två års månatligt sparande, kunde jag i år köpa en kamerautrustning - som födelsedagspresent till mig själv. Jag är verkligen glad för min kamera för den ger mig så mycket glädje
Idag har jag vadat i vadare. Ja, inte bokstavligen, det gjorde jag den 17 september, då jag fotograferade ett gäng fåglar som var förvånansvärt orädda. De var nästan upp på benen där vi satt i tången vid vattenbrynet. Vadandet idag har bestått i att "gå igenom" alla de hundratals kort jag tog.
Här kommer några smakprov. På med stövlarna och vada ut i vattnet
Jag förstår mycket väl att du är glad över din nya kamerautrustning, TinaSand, med så fantastiskt, fina bilder. Kan konstatera att din kamera är "snäppet" bätte än min 1000D, 18 mp mot 10,1, men är även nyfiken på om ditt 400 mm objektiv är en "värsting"?
[COLOR="black"]Tack för din uttömmande foto- och kamerainformation Tina!
Jag märker att vi inte "spelar" i samma division precis, när det gäller utrustning och fotande.
Efter att ha haft en digital kompaktkamera i flera år beslöt jag mig för att köpa en systemdito. Så efter två års månatligt sparande, kunde jag i år köpa en kamerautrustning - som födelsedagspresent till mig själv. Jag är verkligen glad för min kamera för den ger mig så mycket glädje
Idag har jag vadat i vadare. Ja, inte bokstavligen, det gjorde jag den 17 september, då jag fotograferade ett gäng fåglar som var förvånansvärt orädda. De var nästan upp på benen där vi satt i tången vid vattenbrynet. Vadandet idag har bestått i att "gå igenom" alla de hundratals kort jag tog.
Här kommer några smakprov. På med stövlarna och vada ut i vattnet
Hallå,
Trevligt med hackspettar, men gröngöligarna...dom jäklarna ger sig på vindskivorna så att taket håller på att rasa ut. Deras trumvirvlar förkunnar: Dags att byta skiva. So long..
...
... När det gäller "dina" hackspettar är det nog svårt att få dem att sluta trumma. Det är nog inte så att de i första hand vill in i holkarna utan det är resonansen de "vill åt" för att höras lång väg och muta in sitt revir. Du får sätta upp holkar i skumgummi.
Men visst är det trevligt att de kommer till dittdet bord du dukar ut till de befjädrade.
Tack för din uttömmande foto- och kamerainformation Tina!
Jag märker att vi inte "spelar" i samma division precis, när det gäller utrustning och fotande.
Det där med resonansen är väl bekant. Har flera gånger hört och sett större hackspettar
som suttit i toppen av en telefonstolpe och trummat på skyddsplåten.
Det var en ”signal”som verkligen hördes.
I tidigare nämnd tall bakom knuten har ”storspetten” en gren (torr sådan) som han använder som signaltrumma, främst på våren givetvis. Men grenen används även som kottesmedja när tallkottarna gått i frö.
Skumgummi! Tanken är god. Man kan ju klä in holken med det. "Nöden är uppfinningarnas moder" som bekant.
Det är alltid trevligt med olika fågelarter vid ”matbordet”.
En släkting till större hackspetten, nämligen gråspetten, kommer då och då för att få i sig lite späck och frön.
En gråspetthona på besök utanför köksfönstret tidigare i höstas.
Leave a comment: