Papptunna vaxad insida. till vad??

[Äjth]

Papptunna med vaxad(trög) insida. Känner såväl igen de här tunnorna men slanten trillar inte ner. Vad förvarades/transporterades i dessa? Tjärad tråd?...Höjd: 45 cm.

[dreg]

Det är en skithustunna.

mvh

[Äjth]

Alldeles säker?

[dreg]

Alldeles säker?

Japp!

mvh

[umeubbe]

Ja, det är en latrintunna men locket saknas. Sen vet jag att försvaret hade viss utrustning i liknande tunnor som var utplacerade i skyddsrum.

[Lars F]

Ja, det är en latrintunna men locket saknas. Sen vet jag att försvaret hade viss utrustning i liknande tunnor som var utplacerade i skyddsrum.

Precis en sån Urban. De var vaxade på insidan för att pappen i tunnan skulle hålla tätt. Och så var de lätta att rengöra, antar jag.
Har träffat på dom ett par gånger i "underjorden".



Tömning av latrinkärl vid Lyckholms bryggeri i Göteborg. tidigt 1900-tal foto från GP

[prylsnubben]

Okul

Okul, alltså inte så värst roligt.
Mina somrars Getterön, utedass och tömning av skittunnan.

I början på femtiotalet var tunnan av plåt som full och med
påskruvat lock kördes iväg från dasset på en sorts "draskiten" jmf med "dramaten"
till skitbilens flak för vidare transport till skitverket och sedermera tömning.
En tom utbytestunna, rengjord och fin sattes in istället för den
uttjänta. Ett sorts retursytem alltså, dock utan pant.

Så småningom, på sextiotalet kom man på att sätta en kraftig
svart plastsäck i plåtkärlet. På så sätt slapp man ju hela hanteringen
med att rengöra detsamma. Fortfarande transporterades skittunnan
med skitpåsen på draskiten till skitbilen.

En ny skittunna med ny skitpåse sattes in för nya behov.

Men! Så en dag kom det en ny latrinpojke som verkligen hade tänkt till,
en innovatör som det så vackert heter. Han hade kommit på att det var
onödigt arbete att först hämta skittunnan med skitpåsen, köra densamma
på draskiten till skitbilens flak, därefter köra den tomma tillbaks och sätta
in densamma igen.

Eller som jag tror att man gjorde, man körde en tom tunna på draskiten till dasset,
ställde av den tomma (med påse i) på marken, därefter lyfte man ur den fulla med påsen,
satte den på draskiten och satte den tomma på dess plats undertill i skithuset.

Nåväl, vår vän tyckte väl att det räckte med en skittunna och två påsar för att göra jobbet.
Skittunnan stod ju redan i dasset med sitt innehåll i den svarta plastpåsen. Allt han behövde
var alltså en tom påse, någon draskiten behövdes ju inte.
Han kom alltså med sin tomma påse i handen glatt visslande,
lyfte ur den fulla plastpåsen och satte sedan in den tomma påsen på dess plats i skittunnan.

Voilá, nytt och bytt. Strålande tar han ett fast grepp om den fulla påsen och beger sig i riktning
mot skitbilen, alltså går han rakt över gräsmattan. Då spricker påsen och all skit rinner ut.......

Ja, se´n kom ju dessa engångs, men det är ju en helt annan historia.

[Äjth]

Tackar, Tackar, .Prylsnubben nu fick jag en härlig historia på köpet oxå! så sedan kördes engångstunnan iväg och tomma tunnor fanns på lager hemmavid eller?

[dreg]

Tackar, Tackar, .Prylsnubben nu fick jag en härlig historia på köpet oxå! så sedan kördes engångstunnan iväg och tomma tunnor fanns på lager hemmavid eller?

Nope, du hade inte tunnor hemma.
Hade du tömning så hade tömmaren med sig en ny tunna när den gamla hämtades. På med locket och iväg.
Vet däremot folk som inte hade tömning, tog hand om skiten själva, men annekterade denna papptunna när den kom. Detta med mindre lyckat resultat för många. Tunnan är och var tänkt som ett engångsemballage...ja resten räknar du ut själv.


mvh

[Lars F]

Nope, du hade inte tunnor hemma.
Hade du tömning så hade tömmaren med sig en ny tunna när den gamla hämtades. På med locket och iväg.
Vet däremot folk som inte hade tömning, tog hand om skiten själva, men annekterade denna papptunna när den kom. Detta med mindre lyckat resultat för många. Tunnan är och var tänkt som ett engångsemballage...ja resten räknar du ut själv.


mvh

Här användes tunnorna: på avträdet.

http://sv.wikipedia.org/wiki/Avtr%C3%A4de

En latrinman i Stockholm på 1900-talets början.

foto: Stockholms stadsmuseum

[hankypanky]

På lördagkvällarna kan det hända att frugan kryper upp bredvid en i soffan och nafsar lite bakom vänster öra.... Lär knappast hända hantverkaren ovan! Hur som helst var tunnorna ganska vanliga här i Norrtäljetraktens fritidshusområden tills nyligen. Vet inte om nya förordningar har förbjudit traditionella utedass, eller om frystoaletter osv tagit över på eget initiativ. Nån som ser till dem fortfarande i sin hemtrakt?

[Mont blanc]

näääää

Skita i en vaxad papptunna 40 cm hög - plats för lock och grepp?

Näää, det tror jag inte ett smack på!
Tunnorna var, när torrfiggorna var ett faktum, gjorda av
kraftig galvad plåt med band och plats för kraftigt skruvlock!
Tunga och tyngre fyllda!

I vaxad papp, med papplock och med handtag såldes tvättmedel
en gång i tiden, (lut) känsligt för omgivande fukt..

Skiten bygger, vem vill dela med vem på ca 33 cm?

Ha en trevlig helg!
Mvh
J

[prylsnubben]

Om skittunnan är för liten så finns ett bra knep att ta till:
Hoppa och skit, så blir det mindre högar, go´natt........

[Lars F]

Skita i en vaxad papptunna 40 cm hög - plats för lock och grepp?

Näää, det tror jag inte ett smack på!
Tunnorna var, när torrfiggorna var ett faktum, gjorda av
kraftig galvad plåt med band och plats för kraftigt skruvlock!
Tunga och tyngre fyllda!

I vaxad papp, med papplock och med handtag såldes tvättmedel
en gång i tiden, (lut) känsligt för omgivande fukt..

Skiten bygger, vem vill dela med vem på ca 33 cm?

Ha en trevlig helg!
Mvh
J

Jooooooodå!
Visst kan man "skita" i vaxad papptunna. Och det har man kunnat sedan beredskapsåren på 1940-talet. De (papptunnorna) fanns och kanske rent av finns kvar i en del skyddsrum runt om i landet?

Idag är det miljövänligt att göra sina behov i papp.

http://www.byggbasen.com/prod/gor_nagot_for_miljon!/3631.html?office=24073

Precis som du säger så var torrdasstunnorna som man använde på dassen i hushållen gjorda av plåt, och med lock som fästes med en bygel och en skruv (se bilden).
Och de var verkligen tunga att bära. (Jag sommarjobbade med bl. a. latrinkärlshämtning och tömning, ett sommarlov. Det fanns faktiskt äldre hus i min gamla hemkommun som hade kvar torrdass i början av 1960-talet.)
Kämpigt att kånka på 50-60 kilo fulla latrintunnor för en inte alltför kraftig tonåring.


Renhållningsarbetare s.k. budare med latrinkärl av plåt. Stockholm 1909 foto: Stockholms stadsmuseum.

[prylsnubben]

Men hade dom inga "draskiten" hos Er som dom hade i Varberg? Draskiten var alltså en tvåhjulig vagn med två handtag,
emellan hjulen var en halvcirkelformad vagga där man la skittunnan. Sen var det bara att greppa handtagen och rulla iväg.
De enda lyften var på och av, sparade säkert många ryggar hos renhållningsarbetarna.