Jeg har ikke så flotte ting at vise, men denne Empire tekeddel har visse lighedspunkter. Den er fra første tredjedel af 1800.
Hvad gør 766 så meget ældre?
Skämt: Det kan vara att min inte ser så påse nötter aktig ut.
Fråga inte mig jag har ännu inte kollat läget.
Fast tillverkningsmässigt så är väl din kopparkittel lite blygsam, den ser ju nästan trycksvarvad ut för att inte tala om handtaget.
Knoppen på locket har dom nog hämtat från Plåtnicklas hatt.
Ja en viss skillnad men som sagt jag har ännu inte kollat läget allför mycket.
Jeg sammenlignede ikke min med din. Jeg skrev at der var visse lighedspunkter i formen.
Håndtaget har været beviklet med en form for pileflet. Så det blev isoleret. knoppen er nøglen fra et ur.
Min er god nok. Den er empire fra tiden, men så er alt positivt også sagt om den.
Ja det var ju kanon. Men nu när jag kolla runt så kom jag på nytillverkat från 250 dollar upp till 750 som detta glaset.
Dom gör allt nytt, näsan...blev lite förvånad.
Ja likhet i formen, det är väl något "svävande" en kanna har ju i regel både pip och handtag så om dom inte är kantiga utan runda så blir ju det automatiskt en viss likhet. Det finns höga och det finns satta och dom som är extra satta som min, en viss skillnad eftersom din inte är extra satt, eller hur.
Nu är du på gränsen till otrevlig, 766.
*reminder*
Jag kommer ingen vart med din kanna för övrigt. Allt i formen förutom foten på den talar för barock, liksom materialet (jag har sett väldigt få tekannor i tenn från 1800-talets första hälft då tenn var omodernt), men den instinktiva känslan skriker ändå 1800-tal åt mig! Så utan att ha kannan i mina händer för närmare inspektion så kan jag inte säga mer än jag gjorde i min föregående gissning.
Hose - du vill också ge oss lite nötter att knäcka? I sådana fall jag ju inte om jag skall svara eller låta frågan gå till någon annan - men nog ser du väl att din kanna är gustaviansk i formen????
Sedan tycker jag inte att aal:s ser ut som en påse nötter - även om 766:s kanna är ovanligt gammal. Fast jag undrar fortfarande hur det är med foten - den ser lite skum ut.
Det känns ju lite tradigt att säga att man helst vill hålla den i handen - det vill vi väl alla för att kunna ge bästa bedömning
Hoses kittel riktigt lyste trycksvarvas och ditfalsad pip och det kändes för min del inte så bra men det var bara ett antagande så...
Men skulle den inte vara det så är den inte så dum.
Jag få fråga som Hose, vad kan det vara för skillnad på min och denna förutom materialet, åldersmässigt alltså? Denna är ju riktigt mysig, kan vara skillnaden.
Det mesta, pipen, handtaget, knoppen, infästningen av pipen, bottnen, kroppens balans osv. Bottnen på din kanna förefaller för övrigt vara alldeles platt och i nivå med fotringens nederdel, stämmer det?
Nu svamlar jag in på konsten igen - men jag tycker den senare kannan ser mycket tråkigare ut - perfekt, glassig - lite för elegant för min smak. Inget för halvfattiga borgare i frihetstidens småstäder, som äntligen i den lite bättre ekonomiska tiderna kunnat unna sig lite flärd.
Sedan är den för kornig, alla små skavanker som ger saken karaktär är borta.
Din första kanna tycker jag är roligare - lite lagom bonnig - om den nu visar sig vara från tiden.
Jag ar några såna tekannor själv. Bara för att de är söta, inte för att jag har en aaaning om åldern eller ens bryr mig. Dock vet jag att det på vissa står sheffield och därför googlade jag runt lite.
På den här stod det i katalogtexten "Sheffield plate teapot, ca 1800"
Snarlig form verkar ha använts under hela 1800-talet och det blir nog en svår nöt att lösa... Jag har en söt liten i halvsize som dock är lite satt och som behöver någon form av utbockning (och lödning?). Vem kan göra sånt?
En fråga: Är det OK att brygga te i dem, eller riskerar man gradvis förgiftning?
För informationens skull - i England tillverkas massor av kannor i olika tennlegeringar, Brittaniametall o. annat av den här typen från ca 1840 och framåt. Lite exklusivare varianter försilvrade som din Peter. Egentligen är det nyrokokotid men de här senbarockkannorna verkar ha passat i conseptet. Fast fram mot slutet av 1800-talet verkar de få dela form med allt fler rena rokokovarianter.
Jag har dock inte sett några med de här "klumpiga" - ( nu kommer väl 766 att bråka med mig för ordalet ), men 1800-talskannorna är industriprodukter och man är stolt och låter gärna visa hur jämna, symetriska kannor man kan åstadkomma med ny teknik - de saknar helt liv som äldre kannor - åtminstone det jag har sett. Sedan handlar det också om att senbarockens kannor gärna får vara lite tunga i formen - nyrokokokannor skall helst ha en mjuk elegans.
Fast jag har ju mest sett sådant som hittat vägen hit till Sverige i unga dagar - och det är mycket jag inte har sett.
- Och jag tycker fortfarande att foten se skum ut - 766, när kommer svaret eller är det här en riktig fråga?
Comment