En snäckslev

[Gideon]

Ja, vad ska man annars kalla den för?
Vi har sett riktiga slevar i silver och nysilver, och skaftet på denna kommer säkert från någondera, men här har en fingerfärdig person pulat med en halv snäcka.
Snygg? Jodå. Kuriös? Absolut.
Hur vanlig är den? För jag är säker på att den inte är den enda i sitt slag.

[Kaptenen]

Det har förmodligen varit någon form av hantverksmässig industri som har tillverkat dessa. Jag har sett slevar med motsvarande montering (försilvrad eller förnicklad) av snäckskalet.

Det förekommer också att silversmederna lät göra dessa av snäckskal och mer sällsynt av kokosnötskal. Jag tror mig ha sett punsch-, bål-, sopp- och såsslevar med dessa kombinationer.

Jag kan inte minnas att jag har sett någon daterad på 1700-talet utan de flesta med kokosnöt- och snäckskal monterade av silversmeder har varit från 1800-talets första hälft.

Det har nog i mångt och mycket handlat om exotism och att spara på silver, vilket var det dyra - inte arbetskostnaden.

Denna typ tror jag är från 1800-talets senare hälft.

[Gideon]

Tack för Din förklaring, Kaptenen.
Men jag förstår inte riktigt poängen med att fördärva en svarvat, och svärtat handtag, som var avsett att infattas till metall.
För mig känns det mer som att det är gjort i andra hand, och kanske på 1910-20talet.

[Kaptenen]

Fördärva vet jag inte precis att man har gjort eftersom sleven är fullt användbar.

Här har vi en med elfenben och samma typ av metallmontering

http://www.studioantiquesandfineart.com/items/1012671/en1store.html

Kokosnöt / silver

http://www.schredds.com/images/1385lad.jpg

http://www.schredds.com/ladle.htm

Svensk från 1841 med svarvat träskaft

http://www.bonhams.com/eur/auction/18438/lot/153/

En tidig ca 1730 från Guernsey

http://www.christies.com/LotFinder/lot_details.aspx?intObjectID=4757784

Cowriesnäckan (Cypraea tigris) har använts till mycket, snusdosor, souvenirer mm

http://www.precisensan.com/antikforum/showpost.php?p=164067&postcount=64

[Gideon]

Fördärva var nog ett fel ord i sammanhanget, men isåfall är återanvända ett bättre ord.
Skaftet, inbillar jag mig, var avsett till just metall från början.
Åldern på den här är nog svår att sätta, men jag håller med om 1800-talets sena del.

[Kaptenen]

Nej, jag tror inte på återanvändning, eftersom jag sett typen av montering tidigare och fann ett exempel på nätet (första länken av samma typ eller likadant).

Under 1800-talets första hälft sker en specialisering inom silverbranschen. Firmor i bland annat Tyskland börjar tillverka delar som knoppar, hänklar olika typer av ornament som köps av silversmederna. På detta sätt kan de själva sänka sina kostnader och hålla sig ajour med rådande mode utan att investera i formar och dylikt.

Jag tror att det även gäller dessa metallmonteringar. Jämför metallbyglarna till allvärldens klädgalgar från Gnosjö.

[hose]

De er absolut lavet til brug. Snegl, og skaft samt montering. Man ser ofte kagespader med en flade af skal. kokosnødder var eksotiske og dyre. Denne blev ofret en reparation da den gik istykker.
Jeg er enig - glem alt om genbrug.

[Gideon]

Jag ger mig.
Ikke genbrug, utan really done so, som man säger.

På den första länken ska de ha 365 dollar.
Ha, jag har inte känt i händerna att den skulle vara värd mer än två-trehundra svenska kronor.
I alla år.
Men det är bara jag som tycker det...
Den är dock rolig att ha.

Har inte Ulferic visat en liknande förr?

[hose]

jeg skal ikke udtale mig om værdi, men det er ingen hemmelighed at jeg har betalt 100,- danske kr for min kokosnød med pokkenhotz træ, elfenbensnop og sølvbesætning.
Min blev solgt for 100 kr, man ved ikke om de andre bliver solgt og til hvilken pris.
Du skal finde din værdi indeni dig selv. Værdi for mig.
Min er kulturhistorie.
kokosnød, jeg har en lavet af 2 mønter, jeg har en lavet til whiskeypunch, jeg har en i tin, jeg har i sølv og jo mere jeg skriver indser jeg at vi må lave et TEMA under overskriften TEMA: Punchskeer.

[Gideon]

Jag är helt enig med Dig, när det gäller värdet, hose. Det är inte viktigt här, utan är bara till sjov, emedan jag har haft den så länge.
Just nu vilar den i stor dansk vas från Roskilde på skrivbordet, och gör sig bra där.
Tar fram den lite då och då, när det är händelselöst på IT-fronten, och fingrar på den.

Punschbål? Ja, det vore något att använda sleven till, vid kulinarisk sammankomst.
Ska då hålla utkik efter en slipad kristallskål med rikligt mönster.
Tack för tipset.

[Peter S]

Det är också så att silver svartnar i kontakt med vissa matvaror (ägg, fisk mm). Därför har man i alla tider försökt att hitta ersättningsmaterial till detta (ibland användes även en förgyllning av silvret). Under 40- och 50-talet tillverkades därför det som tidigare varit snäckskal, sköldpadd, kokos mm även i bakelit och andra plaster.