Grindar.

[Polsson]

Här ett förslag till grind som jag tänkte att grindmakaren från Trelleborg, Portsson skulle få i uppdrag att förfärdiga åt Kimmen von Platen.

Har missat detta inlägg och ber naturligtvis om ursäkt för det, prylsnubben. Eftersom smide inte finns på min lyra, kan jag tänka mig att lämna över uppgiften till min arbetskamrat Håkan Haleby.

Hallå Snubben,
Vi saknar grind, tack för omtanken och roligt att att blåsa liv i en avsomnad tråd. Jag har ca 350 grindar från kommunen i fotoarkivet, men befinner mig nu på seglats till Rügen. Skulle kanske mellanlanda på Grinda?
Men P-son i Trelleborg tror jag inte på.. möjligen som grindvakt eller P-lisa. So long...

Kan jag inte få vara P-Nisse istället?

[Kim von Platen]

Hallå Subben,
Folkkonst är roligt och underbart. Ett sätt att uttrycka en känsla och forma en idé.
Hoppas på fler välkomnande grindar och tack för ditt bidrag...so long

[Kim von Platen]

Smidesgrindar i norra Uppland..

Hallå, Stäng grinden...
Nej vi öppnar på vid gavel med en typ av järngrindar som ligger mig närmast hjärtat. Norra Roslagen kallas ju Järnriket, inte för inte.
Men de smidda järngrindarna blev vanliga först i slutet av 1800-talet och man tror att konstruktionen stammar från järnvägsvagnarna för persontrafik vid en här tiden. Viss serieproduktion fanns i norra Skåne och vid Röhrhamns Warf i Öregrund kunde man beställa järngrindar i mycket speciell design.
Nästan alla äldre järngrindar är bybysmedernas hantverk och bygger på samma grundkonstruktion som snickrade trägrindar med ett ramverk och en tvärliggande balk som bildar två fält eller speglar. Ramverket är utfört i fyrkantsjärn.
Nedre spegeln har runda järn som lodräta spjälor medan den övre dekorerats med slingor i plattjärn, oftast spegelvända i S-form.
Två varianter förekommer i trakten runt Öregrund och båda kan stå sida vid sida i samma by. Dels körgrindar, paret, med förhöjda järn i mittpartiet där grindarna mötes, dels grindar med förhöjda ändstycken invid stolparna. På ramens överliggare finner man olika typer av smidda dekorer i plattjärn antingen i mittpartiet eller vid ändstyckena.

Här ett exempel och några skisser, gjorda på plats, med olika dekorer. Har någon sett liknande grindar någonstans i Sverige? So long..

[Polsson]

Smidesgrindar på F B Stenbäcks kyrkogård - Västra Kyrkogården

Vännen August lär ha skrivit i sitt testamente att han ville bli begravd bland "vanligt" folk istället för bland de välsituerade vilka låg på "fåfängans marknad". V Kyrkorgården i Trelleborg har naturligtvis en del "skrytbyggen", men ifråga om smidesgrindarna är det ingen större skillnad. Tre krukmakare har sin sista vila på kyrkogården, F B Stenbäck, Joh. Persson och W Köhlberg. Här kommer en exposé.

[Kim von Platen]

Hallå Polsson,
Härliga järngrindar i lerans hemland. Tack för dina bilder. Den där jugendinspirerade grinden är underbar (om den nu inte tom är från tiden?). Några känner jag igen, ska kolla men grindarkrivet ligger i en annan dator. So long...

[Polsson]

Smidesgrindar II på F B Stenbäcks kyrkogård - Västra Kyrkogården

Hallå Polsson, Härliga järngrindar i lerans hemland. Tack för dina bilder. Den där jugendinspirerade grinden är underbar (om den nu inte tom är från tiden?). Några känner jag igen, ska kolla men grindarkrivet ligger i en annan dator. So long...

Tack för det, Kim! När jag satt hemma och redigerade bilderna kom jag på att det hade varit smart att notera årtalen på gravstenarna för att åldersbestämma grindarna. Menar du grinden med stora blad när du nämner jugendinspirationen?

************************************************** ********************************

Om man utläser de romerska siffrorna på ingångsgrinden på kyrkogården, kan man lätt få för sig att att de omtalar året för tillblivelsen av begravningsplatsen.. Men så är inte fallet! Grindarna och muren byggdes 1924, men kyrkogården invigdes den 8/12 1872, dvs fem år efter att Trelleborg fått tillbaka sina stadsrättigheter. När Trelleborg fyllde 750 år för några år sedan, använde jag kyrkogården som undervisningssal. Många av Trelleborgs "kändisar", Trelleborgs- industrins fader, Joh. Koch, Carl W Smith, företagare inom socker, tegel och rederi, J W WUlff, lärare, föreståndare och ägare till en lantbruksskola vilken hade elever från hela norden och som utbildade sina adepter på mycket kortare tid än övriga etablerade skolor i landet varvid myndigheterna protesterade vilt. Efter lektionen, åt eleverna och jag korv med bröd inne i kapellet.

Tillbaka till nutiden! Någon gång detta år, gjorde man en ingång till kyrkogården även från väster, en grind med gäss. Är det någon som kan lista ut vad de ska symbolisera, jag kan det inte. Hade de nu varit flygande, kunde man se sambandet med himlen. Meddelandet på grinden omtalar att det är förbud mot att införa buxbom på kyrkogården. Bilden intill utgången är F B Stenbäcks staket. Han har ingen grind. Här kommer grindarna!

[Kim von Platen]

[QUOTE=Polsson;195799]

Tack för det, Kim! När jag satt hemma och redigerade bilderna kom jag på att det hade varit smart att notera årtalen på gravstenarna för att åldersbestämma grindarna. Menar du grinden med stora blad när du nämner jugendinspirationen?

Hallå Polsson,
Ja, just den grinden. Fin. Grindar runt kyrkor brukar vara tunga och mäktiga, som om dom ville stänga ute både djävlar och hundar. Gediget gjutjärn fungerade nog bäst.

Grinden med gäss är spännande, det är väl en kyrkgrind? Visst är väl gåsen en symbol för södra Skåne, men jag tror inte symboliken handlar om gåslever. En gåsapåg från Skåne? Nej, kan tänka mig att prostens rara fru var formgivare på ett krukmakeri för det är ovanligt fin design. Och välkomnande. Tack och so long...

[Polsson]

Hallå Polsson,
Ja, just den grinden. Fin. Grindar runt kyrkor brukar vara tunga och mäktiga, som om dom ville stänga ute både djävlar och hundar. Gediget gjutjärn fungerade nog bäst.

Grinden med gäss är spännande, det är väl en kyrkgrind? Visst är väl gåsen en symbol för södra Skåne, men jag tror inte symboliken handlar om gåslever. En gåsapåg från Skåne? Nej, kan tänka mig att prostens rara fru var formgivare på ett krukmakeri för det är ovanligt fin design. Och välkomnande. Tack och so long...

Hallå, Kim!

Frågan är om alla spetsar och hillebarder på grindarna som jag visat bara var mode eller om de har någon symbolisk mening. För egen del föredrar jag de mindre krigiska, som bilderna nedan. Funderar på om jag skulle söka någon form av kulturpengar för att restaurera grindarna och tvätta gravstenarna
på kyrkogården. En lämplig kulturhistorisk gärning när pensionen infaller, tycker jag. Håller med dig om att designen på gåsgrinden är fin, men den passar inte till kyrkogården.


Blomman finns på kyrkoherde P Lundbergs staket. Han dog år 1900. Bladet tillhör O Augustinssons plats och han lämnade in 1893.

[Kim von Platen]

Hallå, Kim!

Frågan är om alla spetsar och hillebarder på grindarna som jag visat bara var mode eller om de har någon symbolisk mening. För egen del föredrar jag de mindre krigiska, som bilderna nedan. Funderar på om jag skulle söka någon form av kulturpengar för att restaurera grindarna och tvätta gravstenarna
på kyrkogården. En lämplig kulturhistorisk gärning när pensionen infaller, tycker jag. Håller med dig om att designen på gåsgrinden är fin, men den passar inte till kyrkogården.


Blomman finns på kyrkoherde P Lundbergs staket. Han dog år 1900. Bladet tillhör O Augustinssons plats och han lämnade in 1893.

Hallå P-son,
Ursäkta sent svar. Grindar och staket var ju ursprungligen avsedda för att hålla kreatur och vilt, utanför trädgården, i senare tid en revirmarkering och statussymbol. Ju taggigare desto större makt. Men visst har utformningen med mode att göra och grindar utan dekor på ramen är ofta ganska trista.

Bra idé den där med pensionsförsäkringen. EU har stålar. Kör med Hemorite, bästa färgen med grundfärg och ytfärg i ett.

Tack för fina bidrag. Den där stiliserade lotusblomman (tror jag ornamentet kallas) möter man ibland både på grindar och tapeter men jag förknippar blomman med 1700-talet. Och det vackra akantusbladet... oj, oj, oj....
So long... vore roligt med grindar från många delar av landet...

[Polsson]

Hallå P-son,
Ursäkta sent svar. Grindar och staket var ju ursprungligen avsedda för att hålla kreatur och vilt, utanför trädgården, i senare tid en revirmarkering och statussymbol. Ju taggigare desto större makt. Men visst har utformningen med mode att göra och grindar utan dekor på ramen är ofta ganska trista. Instämmer till fullo!

Bra idé den där med pensionsförsäkringen. EU har stålar. Kör med Hemorite, bästa färgen med grundfärg och ytfärg i ett. Tackar för tipset!

Tack för fina bidrag. Den där stiliserade lotusblomman (tror jag ornamentet kallas) möter man ibland både på grindar och tapeter men jag förknippar blomman med 1700-talet. Och det vackra akantusbladet... oj, oj, oj....
So long... vore roligt med grindar från många delar av landet.. Visst vore det det!.

Svar direkt ovan!