Hur länge handarbetade man saxar?

[Jung_Kee]

Fick med den här gamla järnsaxen i en auktionspost, hur gammal kan den tänkas vara? När slutade man att slå fast "gångjärnet" för hand? Saxen är helt i järn och ganska stadig, ca 30 cm lång.

[766]

Sådan sax kunde man köpa ny för 10-20 är sedan, om du med gångjärn menar skruven så är den gängad i ena skänklen, samma som den utstickande är något nitad.
En bra sax för tyg och lite grövre material.

[Ulferic]

Har ägnat lite tid för att försöka få fram
lite fakta om saxar. Finns inte mycket skrvet
om detta föremål som säkert alla använt eller
använder. Smidda saxar finns det säkert smeder
som gör än idag. När skruven ersatte det äldre
sättet att hålla ihop de två delarna började användas
får bli en gissning. Har en sak med skruv och fabriken
fanns mellan åren 1890-1930. Kan kanske vara så att
skruven kom i bruk någon gång under denna period.
Visar tre äldre saxar som alla har hylsa som håller ihop
saxarna. Dessutom har de öppna handtag.
Hoppas att någon kan bidraga med lite mer fakta då
jag också är intresserad av att få veta mera.

[766]

Uffe.. saxar är inte mycket att lägga ner för mycket krut på, någon av dina har nog inlaggt stål i ägga, börjar likna något då.
Är dom från 1700-talet och bakåt och det framgår av dess utförande så börjar dom bli lite extra.
Det är inte mycket skrevet om sajsar men i det fallat kan jag bidra med lite skrift: Japanska saxar har den fördelen att öglorna gör det överflödigt med en spännd sammanhållande "nitning". Sådna finesser har då inte vi kommit på ännu.

[Lars Kallin]

Det är lite intressant med olika verktyg.
Jag jobbar dagligen med många handverktyg varav sax är väl representerad.
Som ni säger ser de exakt likadana ut nu som då. Ulferics skiljer sig åt en del då öglorna är öppna, vilket tyder på att de ej är gjutna.

När man studerar Traderas auktioner ser man ofta att t ex läster för skotillverkning samt sadelmakarverktyg ligger utlagda som tidigt 1800-tal.

Faktum är att de ser exakt likadana ut nu som då.

[Lars Kallin]

Uffe.. saxar är inte mycket att lägga ner för mycket krut på, någon av dina har nog inlaggt stål i ägga, börjar likna något då.
Är dom från 1700-talet och bakåt och det framgår av dess utförande så börjar dom bli lite extra.
Det är inte mycket skrevet om sajsar men i det fallat kan jag bidra med lite skrift: Japanska saxar har den fördelen att öglorna gör det överflödigt med en spännd sammanhållande "nitning". Sådna finesser har då inte vi kommit på ännu.

Har du någon bild på en japansk?
Låter intressant.

[Ulferic]

Saxar är väl inget man offrar pentyl på.
Å andra sidan är vetande alltid av godo.
Köpte förresten en ljussax i veckan som
är fjädrande. Vilket innebär att man får ta i
lite vid öppnadet medans stängandet sker med
fjädrande kraft. Som du skriver Lars att avgöra
ålder på saxar är inte det lättaste. Det ergonomiskt
utformade handtaget fanns redan vid slutet på
1800-talet. Ser exakt ut som en modern Fiskars.

[766]

Bild går att ordna från nätet.
Det fjädrande ljussaxarna brukar fjädra så motstånd uppstår vid ihopatryck.

[Lars Kallin]

Du menar fårklipparsaxmodellen. Den kräver nog en del träning. Måste vara svårt att klippa kolfiberduk med den.

Vi kör med Mundial serra sharp. Med dem kan man klippa av en 50-öring utan att de tar nämnvärd sakda.

[766]

Kallin..."Japanska saxar har den fördelen att öglorna gör det överflödigt med en spännd sammanhållande "nitning". Sådna finesser har då inte vi kommit på ännu." Hur tusan skulle jag kunna mena en fårsax med ovanstående beskrivning.
Här har vi en Japan.

[766]

Som ni säger ser de exakt likadana ut nu som då. Ulferics skiljer sig åt en del då öglorna är öppna, vilket tyder på att de ej är gjutna.
Kallin det finns inga gjutna saxar, dom som du tror är gjutna är så kallat sänksmide.

[Lars Kallin]

Som ni säger ser de exakt likadana ut nu som då. Ulferics skiljer sig åt en del då öglorna är öppna, vilket tyder på att de ej är gjutna.
Kallin det finns inga gjutna saxar, dom som du tror är gjutna är så kallat sänksmide.

Där ser man.
Jag googlade på Traditional japanese scissor

Den första saxen tyckte jag platsade in bra på din beskrivning.

[766]

Om man bortser från att den inte har någon "nit" vilket var min poäng att just den hade (som jag talade om) och att denna ej behövde vara hårt nitad. Öglornas utformning gör att fingrarna automatiskt trycket så skären gnider mot varandra.
Kallin hoppas för din skull att semestern ligger framör dig.
Fick dra till med en glad gubbs så "ingen" tror att "uppmaningen" ang. semester var illa menad. Bara ett konstaterande att han behöver en välbehövlig.

[Lars Kallin]

Det är lugnt, jag har haft lite mycket runt mig ett tag. är kanske lite trög i fatta, käringa har handlat nya sängar gissa vem som får flänga runt och greja med dem.

Ett litet test till dig 766, ta en aldeles vanlig traditionell svensk sax för högerhänta håll den i vänster hand och försök klippa papper med den. Jag tror inte det går något vidare. De svenska fungerar nog som de japanska trots allt.

Jag själv är ambidextriös, dvs jag använder både vänster och höger hand lika bra. Vi har däremot en vänsterhänt kvinna på jobbet, vid något tillfälle har jag på misstag tagit hennes sax för vänsterhänta och använt den med höger hand. Det går inte att klippa med den då.

[766]

Mekaniska nötter är jag som gjord för att knäcka, faktum är att dessa har jag knäckt i hela mitt liv.
Om vi tar en sax där handen på intet sätt har någon inverkan på skänklarna utan det är bara dess bågform tillsammans med materialets svigt som bestämmer trycket mot varandra, detta genom "nitens" ursprungliga fixering är bladens utgångsläge. Om man med den ena eller andra handen minskar eller ökar avståndet mellan fingeröglorna har då ingen som helst betydelse för saxens klippförmåga.
När en sax klipper toapapper fritt hängande i en ända då är den godkänd.
Man skulle kunna titelera mig skärslipare, saxar av titan är jobbiga att slipa men det går.
Kan man få en raport på hur det är med dina saxar ang. klipp av toapapper!?