Den här dök i går, den har en speldosa i sig men känner inte igen melodin den plingar fram.
Allmänt meddelande
Collapse
No announcement yet.
Baltiska utställningen 1914 Malmö
Collapse
X
-
Utställningsvisan Baltirullan kanske här med Mikael Wiehe med flera...
[ame="http://www.youtube.com/watch?v=YJGUOijyfPA"]YouTube - Utställningsvisan (Baltirullan)[/ame]
Men det kan det inte vara för den framfördes först på en nyårsrevy
Last edited by Kaptenen; 2010-11-29, 16:02.
Comment
-
Comment
-
Eftersom det är en souvenir att köpa med sig och inte en av de utställda föremålen så blir det svårare att gissa så här i efterhand. Du får nog ta en bild på undersidan också om man ska börja ringa in tillverkaren. Kan vara gjord utomlands också.
Comment
-
Har själv som synes något liknande och skriver av "Svensk keramik under 1900-talet":Ursprungligen postat av Bengt H. Visa inläggDenna lockskål har fått texten " Balt. Utst. Malmö 1914" skrivet på sidan.
Funderar på tillverkare.
Tänkte först på Bobergs, men kunde inte se någon stämpel.
Göteborgs lervarufabrik? Kanske.
Någon som har någon idé?
[ATTACH]91746[/ATTACH]
G. A. Johnn. Grundad i Malmö av G.A. Johnn 1909; tillverkningen upphörde 1919 p.g.a. materialbrist. Utställde i Malmö 1914 i Industrihallen "vaser, skålar och amplar af lergods med i oljefärg målade gröna, gula och rödskimrande färger". Litteratur Almström 1915. Signering G.A. Johnn/Malmö.
Jag påstår inte att Johnn är tillverkaren, men han använde samma dekorteknik (oljefärg) som på din och min lergodssak. Förkortningen Uts. är ju samma på båda pjäserna. Är även Baltiska förkortat Balt. på din dosa?Last edited by Polsson; 2011-05-10, 11:09.p-son
Comment
-
T-et i Utst. på Din Polsson är verkligen pytte, pyttelitetUrsprungligen postat av Polsson Visa inläggHar själv som synes något liknande och skriver av "Svensk keramik under 1900-talet":
G. A. Johnn. Grundad i Malmö av G.A. Johnn 1909; tillverkningen upphörde 1919 p.g.a. materialbrist. Utställde i Malmö 1914 i Industrihallen "vaser, skålar och amplar af lergods med i oljefärg målade gröna, gula och rödskimrande färger". Litteratur Almström 1915. Signering G.A. Johnn/Malmö.
Jag påstår inte att Johnn är tillverkaren, men han använde samma dekorteknik (oljefärg) som på din och min lergodssak. Förkortningen Utst. är ju samma på båda pjäserna. Är även Baltiska förkortat Balt. på din dosa?
. OBS ! Alltså det andra t-et
.
Comment
-
Tyrckfel!Ursprungligen postat av prylsnubben Visa inläggT-et i Utst. på Din Polsson är verkligen pytte, pyttelitet
. OBS ! Alltså det andra t-et
.
p-son
Comment
-
50 öre för att se Baltiskan 1914
Tre trådar sammanfogade.
Den här biljetten gällde för en kväll, då utställningshallarna hade stängt, och då var priset endast 50 öre. Prognosen 1912, var att det skulle bli 900.000 kronor i entréintäkter, men redogörelsen nio år senare faställer summan till 1.292.400 kronor.
Det kan vara intressant, ur flera aspekter, att se hur entréebiljetten prissattes. Uppgifterna är hämtade ur den officiella berättelsen över Baltiska utställningen (i tre delar), tryckt 1921.
Sex kategorier biljetter ingår i inträdesreglementet.
A. Tjänstemärke
B. Dagbiljett
C. Frikort
D. Specialkort
E. Abonementskort
F. Presskort
Vi tittar närmare på B. Dagbiljett.
Biljett, berättigande till ett besök å utställningen, tillhandahålles uti utställningens biljettkontor samt å försäljningsställen i staden till ett pris af 1 krona för äldre och 50 öre för barn under 12 år samt efter utställningshallarnas stängning till hälften af angifna pris.
Biljett, gällande fyra dagar å rad, kostar 3 kronor för äldre och 1 krona 50 öre för barn under 12 år.
Biljett, gällande under landtbruksmötestiden (den 15-21 juni), kostar 5 kronor för äldre och 2 kronor 50 öre för barn under 12 år.
Föreningar, hvilkas medlemmar till ett antal af minst 100 personer samtidigt besöka utställningen, erhålla efter rekvisition å utställningsbyrån nedsättning i ofvannämnda dagsentréavgift med 30 % (således 70 öre för äldre och 35 öre för barn).
Arbetsgifvare, som för sin till minst 20 personer uppgående arbetspersonal löser biljett för besök viss dag, erhåller samma prisnedsättning som föreningar.
Vid särskilda tillfällen, såsom kongresser, hela skolors eller skolklassers besök m.m. kan nedsättning i afgiften eller ändring af eljest gällande inträdesbestämmelser medgifvas.
För arbetare, hvilka med stadsunderstöd besöka utställningen, är inträdesafgiften för ett besök 25 öre. Samma afgift gäller äfven för manskap ur armén och flottan i uniform med befäl.
Utställarna själva hade frikort och "dennes behöfliga personal" fick uppgå till högst två stycken. Dessa frikort hade kravet att ha foto av innehavaren fastsatt.
De enskilda utställarna i kollektivutställningarna inom grupp 19 (hemslöjd och konstslöjd) hade ingen rätt till frikort, men däremot få köpa specialkort med foto, för fem kronor, och den gällde under hela utställningstiden.
Konsthallen sålde egna biljetter.
Biljett, gällande för e t t besök i konsthallen, kostar måndagar 1 krona för äldre och 50 öre för barn under 12 år, samt öfriga dagar 50 öre för äldre och 25 öre för barn under 12 år.
Den här minnesstopet, med en höjd av 12,5 cm, hittades nyligen och jag tror att det gjordes med god portion tur, eftersom jag hittills inte har hittat en motsvarande på nätet.
Ur kapitlet "Danmarks utställning" i den andra delen av den officiella berättelsen från 1921:
"I konstindustrihallen var plats reserverad för en del af våra större konstindustriella firmor, medan Den Kgl. Porcelainsfabrik, Bing & Gröndahl, P. Ipsens Enke och Herm. A. Kähler hade särskilda utställningslokaler i angränsande rum."
Det är det enda man kan läsa i närheten av de föremål de utställde, men säkert finns det andra skrifter som beskriver det mer ingående.
En bild av Aluminias monter finns dock, men här kallas den för Köpenhamns Fajancefabrik, vilket var i bruk först 1920 och användes fram till 1933. Bokens tryckår, 1921, får dock förklara denna malör.
Last edited by Gideon; 2012-10-25, 22:33.
Comment
-
Ja, danskarna har en glaedelig humor och öra för saker och ting.
Det kan man också se i Polssons öronmärkta vas:
Comment
.
Comment