Skultunakrukor

[FBQ]

Det blev ett inköp av en Skultunakruka nyligen, då jag i samband med vår gamla tråd om Skultunastämplar var inne på de här, som jag uppfattar som en äldre typ (den nya krukan är den längst till höger). De flesta när jag då tittade i museisamlingar och auktioner tillskrevs Skultuna, men kan inte minnas att någon var stämplad, och inte heller den här är stämplad.

Vad jag nu såg var dock att även den här är trycksvarvad. Som de flesta andra saknar den här också stämpel.

Ställde som jämförelse upp den med en märkt Skultuna 1 1/2 k (inpressade versaler) längst till vänster och Skultuna i kvadratisk stämpel i mitten.

På mobiltelefonen blir bilden visst tråkigt beskuren, men det verkar se okej ut på datorn. Frågan är ju man skall tänka sig att min nya kruka är från svarvningen introduktion och att stämpling börjar senare än vi tänkt oss, eller om både stämpling och modeller varit sporadiska och varierat mycket mer än att någon enkel kronologisk linje går att dra upp.

[FBQ]

Sedan har den faktiskt en märkning - fem punsade fördjupningar i lock och botten. Frågan är om det skall tros att dessa slagits vid tillverkningen eller senare och av vilket skäl?

[Anna-Carin]

Vilket roligt fynd! Det ser logiskt ut hur både krukformen och handtagen gradvis har förändrats, från äldst till höger till nyast till vänster.

Har den svarvspår eller bara mittmärke? Mittmärket behöver ju inte vara från trycksvarvning; det kan vara från passaren när den runda biten som behövdes märktes ut på plåten för att kapas till inför drivningen.

De fem punsade fördjupningarna är nog för att veta vilken kruka och lock som hör ihop, när man t.ex. driver flera krukor och lock för att därefter polera dem alla. När jag läste om saxtillverkning i slutet av 1700-talet och första halvan av 1800-talet lärde jag mig att när man gjorde flera saxar samtidigt, så behövde man fila till skänklarna så att de passade ihop två och två, och då märkte man varje par så att man skulle kunna para ihop dem rätt igen efter härdning och annan efterbehandling. När man öppnar antika saxar kan man ibland se små islagna streck i det lilla partiet mellan skruven och stängerna, de sitter på samma ställen på båda halvorna. (D. Peres storksaxar är nog de nyaste saxar jag har sett det på. Jag har några Eskilstunasaxar från EJAB, C W Dahlgren och Heljestrand som har nummer på samma plats, och på båda halvorna - det är möjligt att de fyller samma funktion; de jag kunnat kolla verkar inte matcha katalognummer.)

[FBQ]

Du kanske har rätt. Jag ser svaga koncentriska spår på utsidan, men de kan vara efter någon slags finputsning. Botten har också koncentriska ringar invändigt - men det är ju alla fall inte trycksvarvning. Den är också tjockare i plåten än de nyare krukorna. Jag noterade också att fogarna är väldigt diskreta - de är gjorda med slaglod av samma färg som övriga krukan och putsade efteråt.

[Anna-Carin]

Jag tror du har rätt i att den är trycksvarvad, som du skrev i första inlägget. Både botten och sidorna har ju trycksvarvspår invändigt! Jag har sett motsvarande på en sliten spilkum nån gång (min har förtenningen kvar, och där syns bara en svag randning här och där på insidan). Det är bara på insidan de syns, det var kanske så att man polerade utsidan slät och fin vid tillverkningen medan föremålet ännu satt kvar i svarven. Insidan skulle förtennas, där gjorde det inget om det fanns lite spår.

Den här borde väl vara gjord ganska tidigt efter att Edward Müller satte igång trycksvarvning på Skultuna 1832, i varje fall innan de hittat fram till modellen som syns i 1846-1847 års katalog. Vi kom ju fram till att olika verkstäder (eller möjligen olika arbetare) hade egna stämplar, och då kanske inte alla verkstäder fick stämplar samtidigt. Fr o m hösten 1832 och några år framåt annonserar Skultuna nya ljusstaksmodeller i Stockholm; den delen av sortimentet växte mycket snabbt under några år och det blev säkert nödvändigt att stämpla dem för att butikerna skulle veta vilka modeller som de skulle beställa fler av (det här var ju 15 år före den första bildkatalogen). Andra produktområden kan ha börjat stämplas senare; där fyllde inte stämplingen samma funktion.

[FBQ]

Jag skall fortsätta leta, kanske går det att hitta en kruka av samma typ som inte är svarvad, så kan jag komplettera min utvecklingslinje ytterligare :-)

[prylsnubben]

Jag läser med stort intresse Era sakkunniga inlägg och
funderingar men ibland är det lite svårt att hänga med,
ta detta med trycksvarvning eller inte? Ett exempel: Är
den äldre bulkrukan trycksvarvad eller inte?

PS Detta får inte tas som negativ kritik, diskussioner är
alltid berikande men det är ju bra om det leder till någon
slags gemensamt konstaterande, antingen eller, man är
inte enig eller man är enig. Kom ihåg pastor Jansson som
inte hade några bestämda åsikter om nånting..............

[Anna-Carin]

Prylsnubben,
Bra att du säger till! Det är ju meningen att diskussioner ska vara fullt begripliga även för andra än de direkt inblandade.

Den äldsta krukan är alltså t.h. på första bilden. Så länge jag bara hade sett bilder av utsidan, höll jag öppet för att den ensamma pricken i mitten av botten och lock kunde vara spår efter en passare som använts för att mäta upp runda plåtbitar som sen drevs för hand. Men den sista bilden visade att krukan har tydliga koncentriska spår på insidan, och eftersom de är fullständigt regelbundna kan de i min mening inte gärna kan ha uppstått på annat sätt än genom att den har bearbetats i en svarv. Det tolkar jag som att den är trycksvarvad, och eftersom FBQ var inne på det redan från början så tror jag att vi är överens. Eller vad säger FBQ?

Edit: min man påpekade nyss att ordet slaglod måste komma sig av att sådana lödningar tål att bearbetas med hammare. Jag började fundera - att lödningen på den äldsta krukan har samma färg som krukan borde betyda att det använda lodet har en materialsammansättning som är väldigt lik själva plåten. Det kan förstås ha varit estetiskt motiverat, eller också ville man försäkra sig om att fogen skulle bete sig lika som resten av krukan under trycksvarvningen. Senare fann man antagligen att det inte var så noga; det gick bra med "vanligt" slaglod, och så övergick man till det.

[prylsnubben]

Tack Anna-Carin för tydliggörande till en undrande,
nu tror jag mig förstå, tack.
Det var nog FBQ som jag upplevde svajade lite under
resans gång, hoppas även han kommenterar detta.

[FBQ]

Ja, Anna-Carin har rätt. Jag antog när jag köpte den att den var trycksvarvad. När Anna-Carin visade tveksamhet smittade det av sig på mig ett tag, men jag känner mig nu övertygad igen.

[prylsnubben]

Tack FBQ, det är strongt att våga visa
att man inte alltid är säker på sin sak.

[FBQ]

Tack. Sitter vid mobilen nu men tänkte jag skulle länka några bilder strax. Det här att Skultuna var så tidiga med trycksvarvning är ju en relativt ny upptäckt för mig och jag har inte riktigt förstått de olika tekniska detaljerna i de olika teknikerna än så jag känner mig ännu ganska osäker på området.

[Anna-Carin]

Jag är ju ganska osäker själv också! Har bara sett trycksvarvning göras en enda gång. Och läser gärna i "Hantverk i Sverige" för att förstå hur mer traditionella metoder gick till. Men gemensamma diskussioner brukar leda framåt, det är bra!

[FBQ]

Jag tittade nu runt lite, jag hittar en kruka på länsmuseet i Gävle https://digitaltmuseum.se/021029017852/kruka den har den äldre typen av lock, och en annorlunda lockknopp med upprullade ändar liknande den på kaffepannor. Den här kan nog vara äldre. Tyckte jag hade hittat en annan liknande tidigare men nu är den borta. När jag sökte hittade jag också tre som sålts tillsammans på Stockholms auktionskammare, men nu hittar jag dem inte - de var vad jag såg av samma modell som min högra. Två var ostämplade men en skulle ha skultunastämplar på locket. Jag hittar som sagt inte längre auktionen, så jag kan inte avgöra om det var någon skillnad på det märkta locket.

[Anna-Carin]

När jag tittar på Gävle-krukan tycker jag att botten och locket inte ser ut att höra ihop. Botten har ett tydligt märke efter centrumdubb och en dekor av kraftiga, perfekt koncentriska, cirklar; så kan man göra med en svarv. Locket har däremot tunna, vingliga, cirklar inkratsade, som snarare får mig att tänka på en passare som halkar omkring och inte riktigt håller inställningen.

Gävle-krukans form tycker jag mest liknar din mellersta; den är lite kurvigare än din äldsta. Däremot är krukans överkant annorlunda formad än din mellersta och vänstra, med en utbuktning strax nedanför den förstärkta kanten. Din äldsta kruka verkar ha något liknande, om jag ser rätt? På krukorna som har inskjutet lock (eller vad man nu ska kalla det som inte är utanpåliggande), har krukan ett rakt parti nedanför kantförstärkningen, och det är ju uppenbarligen en senare modell eftersom de höll fast vid den i fortsättningen. Jag tycker alltså det känns som att Gävle-krukan bör ha gjorts emellan din äldsta och din mellersta, men senare fått locket ersatt med ett handslaget.