Allmänt meddelande

Collapse
No announcement yet.

Skultuna Bruk i tenn?

Collapse
X
 
  • Filter
  • Klockan
  • Show
Clear All
new posts

  • Skultuna Bruk i tenn?

    Hej alla!
    Denna kaffepetter eller vad det är ser ut att vara i tenn och ser enligt mitt tycke ut att vara stämplad "S.B." som i Skultuna Bruk. Kan det stämma?
    Mvh
    Bifogade filer

  • #2
    Kan nog stämma då det inte är tenn utan förnicklad mässing.
    Hjulben

    Comment


    • #3
      Aha... Tack för hjälpen!

      Comment


      • #4
        Förresten, hur vet man om det är tenn eller förnicklad mässing? Och varför förnicklade man mässing?
        Mvh

        Comment


        • #5
          Att materialet är mässing syns ju under tassarna, det lyser ju gult.
          Mässing användes inte till kärl för varma drycker då svarvad mässing
          innehåller bly.
          Last edited by prylsnubben; 2017-04-25, 14:24.

          Comment


          • #6
            Haha, javisst, tassarna är ju gula, det syns ju jättetydligt nu när du säger det.

            Comment


            • #7
              Man började förnickla mässing vid ungefär samma tidpunkt eller lite senare som man började elektrolytiskt försilvra mässing, koppar och olika legeringar, som t.ex nysilver. Orsaken var en ren kostnadsfråga. Alltså samma sak som gjorde försilvrade föremål så oerhört populära under senare hälften av 1800-talet och inpå 1900-talet. Än i dag är somliga överförtjusta i försilvrade föremål....underligt??? Som bruksföremål ypperliga, men det ekonomiska värdet ringa fast inköpspriset ibland är oproportionerligt högt jämfört med motsvarande föremål i silver.
              Men tillbaka till förnickligen. Ett förnicklat föremål är förvillande likt ett silverföremål innan man tittar lite noggrannare på det. Folk ville vara fina....men silver var dyrt, försilvrat billigt, och förnicklat ännu billigare...!

              Comment


              • #8
                Säkert helt rätt och riktigt det som Qrt S framför, men tänkte dom inte
                på att välpolerad mässing med rätt legering kunde tas för guld, det kallas
                ju fattigmansguld.

                Comment


                • #9
                  Guldföremål var mycket mera sällsynta för allmänheten och almogen. Guld är dyrt och var då ännu dyrare. Silver var mycket vanligare ochbilligare. Jag kan inte påminna mig ha sett ett set av sockerskål, gräddsnipa och kaffekanna på en bricka och att det skulle ha varit av guld, nähä! Silver var i ropet och en förnicklad eller försilvrad kanna med tillbehör skulle det vara. Visst kallade man mässingen för fatimansguld tillika som ihålligt glas som innehöll bl.a. kvicksilver, så att det på avstånd såg ut som silver för fatimanssilver också....

                  Comment


                  • #10
                    Kan bara kommentera att jag tror att den här kannan är senare förnicklad. Kan inte på den här bilden avgöra hur den ser invändigt, men den här har en ganska tidig Skultunastämpel och bör vara tillverkad runt 1850. Förnicklingen kommer inte förrän under 1800-talets sista del. Har visat en liknande här i en annan tråd och har även en från Westerås metallvarufabrik som också känns för tidig för att vara ursprungligt förnicklad. De är invändigt förtennta vilket inte känns rimligt om förnicklingen varit ursprunglig. Tydligen har det varit ganska vanligt att på det sättet piffa upp sina kannor.

                    Comment


                    • #11
                      Förnicklingarna kan ha skett i slutet av 1800-talet men som det är först under början av 1900-talet tekniken blir vanlig undrar jag om den inte är utförd då. Om någon har mer information och fler exempel får de gärna bidra - jag skall försöka återkomma när jag får lite mer tid över...

                      Comment

                      Working...
                      X