Sitter i bilen på väg till Nynäshamn och tänkte passa på att visa ett par ljusstakar som jag fick hos släkten. Konstaterar att det är tveksamt om pipor och fötter hört ihop från början men med tanke på att alla fall hose är en god kännare an ljusstakarna - visst bör väl även fötterna höra till tiden? En av ljusstakarna är hoplödd och går inte längre att dela.

Allmänt meddelande
Collapse
No announcement yet.
Barockljusstakar
Collapse
X
-
Ja, skursand sliter onekligen på koppar och mässing. Jag tycker nog dock faktisk att den åttkantiga är mer sliten. Sedan har jag ju dock ingen aning om hur ofta man egentligen putsade ljusstakarna i ett bondhushåll i Dalarna. De har inte känt till något om ljusstakarnas historia. Dock är alla övriga antikviteter ärvda i generationer. Gården tillkom omkring 1800 genom en avstyckning av en gård i byn där släkt funnits så länge det går att följa dem. Sedan tittade jag på böckerna med inskriptioner från 1700- och 1800-talen och det mesta har kommit från olika ingiften från olika grannbyar. Dock har alla varit bönder. Jag återkommer med bilder om en stund och skall passa på att visa en annan inte lika snygg ljusstake som jag nog inte visat här på PES. Den är ett loppisköp så den vet jag inget om.Ursprungligen postat av hose Visa inläggja delvis men især balusteren.
Du ved en masse om kulturhistorie. De midler vi pudser med i dag sliber ikke på samme måde som gamle dages "pudsemiddel".
Comment
-
Jag har tyvärr ingen barock ljusstake om man inte räknar kopiorna frän FM Mattsson som jag har ett par ifrån. Gamla Ljusstakar från 1800-talet och slutet av 1700-talet har jag ett antal av, ned packat någonstans. skickade en del till en kusin i USA tillsammans med ljussaxar. mycket uppskattat. Kom på att det står ett par Barock ljusstakar from Santesson tenngjuteri av senare tillverkning på skrivbyrån
rLast edited by nobe; 2017-02-05, 19:50.
Comment
-
Den andra jag har köpt är ju uppenbart helt missmatchande med olika färg på fot och stam, foten ser ju även väl liten ut. Men nog är väl båda delarna från tiden?
Jag har ju en barockljusstake till med rund fot som Hose hjälpte mig att köpa på tradera för länge sedan, men den har jag ju visat tidigare så om inte någon gärna vill det så behöver jag ju inte visa den.
Comment
-
Jag har för mig att jag har diskuterat det en gång tidigare. Har för mig att det är så att svenska ljusstakar ganska ofta göts ihåliga rakt igenom stammen. Då behövdes inget hål i kulan eftersom man ändå sparade metall. Men det är nog annars du som är bäst på mässingsljusstakar. Just de här stakarna är igensatta med stearin i botten så jag skulle behöva karva ur dem för att se efter.Ursprungligen postat av hose Visa inläggde sidste er klart brugt gennem mange år.
Jeg tænker specielt på denne lille del.
Samtidig savner den de to huller i balustren - jeg vil endda tro at den er massiv i baluster,
Comment
-
Jo, men om själva pipans hål fortsätter ned i stammen så behövs ju ingen svävande hålighet. Jag antar att man då har en lerkärna som man kan rensa ur från ljuspipans hål. Om gången är smalare än ett ljus så behöver man ju inte oroa sig att ljuset trillar ned senare ljusstakar är absolut gjutna på det viset.
Jag skall försöka visa exempel senare.Last edited by FBQ; 2017-02-06, 19:48.
Comment
-
rigtig ja, vi taler piben. Men det koster meget metal at fylde baluster. I Danmark har de gale huller i baluster, andre steder hvor metal ikke er så dyr - støbes massiv.
Nyere danske stager mangler hul, men så er vi fremme hvor forhold mellem pris på metal og pris på arbejdet er skiftet.
Comment
-
Förlåt sent svar, lite mycket att stå i. Hittade inga fler stakar som var bra exempel, en från Nyköpings mässingsbruk runt 1850 är nog ingen bra jämförelse även om den har ihålig stam. Kuldelen på ljusstakarna är också ganska tung så vid närmare eftertanke är den nog dock massiv. Samtidigt tittade jag i Sigurd Erixons mässingsbok och jag kan inte se några hål alls där. Han kan givetvis ha fotograferat dem så att hålen inte syns, men på alla bilder? Han nämner inte heller något om det. Möjligen är det ju så att man i Sverige - som ju ändå hade gott om koppar och alla fall zinkförekomster inte gjorde stammarna ihåliga. Jag har ju också utifrån bouppteckningar och köpehandlingar sett att mässing var kapitalplacering som värderades efter vikt. Då blir det ju också mindre viktigt att spara på metallen.
Comment
Comment