Tennstop

[E.B.]

Kan egentligen inget om tenn men blev väldigt charmad av detta stop. Mycket trevlig graverad dekor, årtalet tror jag stämmer också. 4-stämplad på bottens insida, tyvärr helt oläsliga, (olösliga?). Kul mynt på locket, trevliga bomärkningar på botten osv. Helheten tilltalade mig mycket, även om handtaget är lite taskigt lagat. Vad tror ni?

[FBQ]

Vi får väl kanske ett bra utlåtande från AF, men jag har väldigt svårt att tro att stopet är annat än riktigt - skulle någon ha lyckats förfalska det där skall personen ha en eloge (eller nej, kanske förresten inte)
Du kan inte prova vetemjölstricket, så kanske alla fall en del av stämplarna blir läsliga?
Jag tyckte också det var trevligt.

[FBQ]

Carl Erik Ersson, Wia (?)
Är det här också från Noratrakten, finns det någon liknande by där?
Hade den varit från Liabyn i Näsby sn hade jag propsat på att få köpa den

[E.B.]

Det står nåt sånt FBQ. Jag vet inte om det finns något Wia eller liknande häromkring. Jag var hos en bekant till en släkting som ska flytta för att kolla på lite grejer. Hon har gått en hel del på auktioner här i Nora så möjligheten finns att den är köpt i trakterna.

[E.B.]

Googlade lite och fick fram ett Wia i Kräckling/Vintrosa vilket inte är mer än en 4-6 mil härifrån, kanske den har ägts i de krokarna.

[FBQ]

Det kan nog vara den riktiga byn, Wia är ju inte något jättevanligt bynamn.
Om du orkar någon gång så kan det väl vara värt att försöka hitta C. E. Ersson i husförhörslängderna där. C.P.D. som väl är första ägarinnan är säkert släkt med honom också. Står hon ensam?
Stämplarna verkar så nästan läsliga att jag tror säkert att AF kanske klarar att få ut något av dem, särskilt om du lyckas få en lite bättre bild.

Vackert var det som sagt. Jag tror jag skall försöka hitta mig ett snyggt tennstop jag med, jag har sett att priserna varit riktigt bra just nu, så det kanske är tid att passa på.

[E.B.]

Det står faktiskt J.C.P.D ensam. Jag hittade en Ersson i Hackvad som ligger i närheten, kanske det är en gammal ägare.

Får ge mig ut på jakt efter en Persdotter, kanske Johanna Christina?

[Ulferic]

Helt i min smak E.B. Lite att forska och fundera över. Att handtaget inte är det bästa skulle jag också bortse ifrån om priset var det rätta. En liten detalj bara, skulle nog kalla stopet kanna med förordet skänk.

[E.B.]

Helt i min smak E.B. Lite att forska och fundera över. Att handtaget inte är det bästa skulle jag också bortse ifrån om priset var det rätta. En liten detalj bara, skulle nog kalla stopet kanna med förordet skänk.

Visst är det charmigt. Men jag har hört skänkstop
Kanna är kanske mer rätt. Stop kanske man dricker ur själv.

[Tingeling]

Det finns ett ställe som ofta har auktioner sommartid,Via Svensgård. Kan det komma därifrån? Ligger vid vägen Kumla-Fjugesta, i närheten av Riseberga.

[A.F]

Om du kan ta ett tydligt foto på stämplarna utan blixt
kan man nog se vem som gjort den.

Initialer i ett sådan stor fyrsidig stämpel finns inte många
som har, bara ca: 10-15st att välja på.

[nisse 8]

Jag tycker det ser ut som efternamnet slutar på "jon"

[FBQ]

Egentligen är de väl rymdmått stop= 1,3 liter, kanna= 2,6 liter (ungefär) - men det är krångligare än så.
Jag passade på att läsa på lite i Kulturen 1964. Kannan kommer fram runt 1300 och var då ett nytt ölhämtningskärl. Först i mitten av 1400-talet blir kannan ett mått, men kannor kunde också även fortsättningsvis vara mindre och fungera som både skänkkannor och dryckeskannor. Stekeka eller stånka är benämningen på mindre kannor, fast ganska snart börjar det syfta på kannor av enklare material, trä och lergodskannor.
Stop är när de börjar dyka upp på 1400-talet en rak bägare, bägare syftade främst på mindre kärl. Fram på 1500-talet börjar stop användas om kärl med grepe och i många fall lock, då börjar ordet stånka försvinna och stopen tar över deras roll och betydelse. Dock är det mestadels ett enmansdryckeskärl (författaren Sven T. Kjellberg betonar detta extra tydligt, helt enkelt för att han antagligen märkt att benämningarna inte används helt konsekvent)
(jag har annars noterat att den här fataburen innehåller en del lite föråldrade uppgifter, så skulle någon känna till några nyare, mer korrekta artiklar i ämnet så är jag nyfiken)

[E.B.]

Det är riktigt svårt att fota stämplarna. Mitt först foto är utan blixt, men med solen lysande in. Jag får försöka att få till det när fotovädret tillåter. Var någon av de 10-15 verksamma i våra trakter?

[A.F]

Jodå den första jag tänkte på när jag såg stämpeln var
GWL.
Gustaf Wilhelm Lindberg verksam i Örebro 1824 - 1857,
men fotot är för dåligt för att vara säker på det.