Allmänt meddelande
Collapse
No announcement yet.
Barockljusstake ålder?
Collapse
X
-
Hallå Sonja,
Barockt fin, i mitt tycke. Vår danske vän Hose kommer med klara besked. Under tiden kan du kika på hans tråd med rubriken Barockljusstakar...so long...Last edited by Kim von Platen; 2012-01-07, 15:24.
-
Jag letade efter Barockljusstake och hittade inget inlägg. Synd att jag la upp nytt, men jag ska kolla danskens inlägg.
Ja min ljusstake har sina ålderstecken så helt felfri är den inte. Jag tycker om och trivs med den. Ska leta fram mina andra och ta en bild och kanske få hjälp med ålder och tillverkare på en del.
Comment
-
-
Dejlig stage. I norge kalder de dem for kåbestager, i danmark kaldes de for klokkestager. Stagetypen stammer fra Nürenberg anno 15XX. Fremstilles i i tyskland, holland, danmark, sverige osv osv. I Danmark fremstilles de langt op i 1700 årene.
På qxl.no ses de op i 1800 årene.
Hullerne - man støber stager i en form. Messing var dyrt og sjældent, den dygtige støber sørger for at spare på materialet. En kerne inde i formen sørger for at støbningen bliver så tynd som muligt i godset. Hullerne er rester af den jernråd som holdt kernen på plads.
Jeg synes at stammen er lidt kort. men den skal sikkert være sådan. Dryppladen sidder øverst på foden. På de tidligere stager sidder den længere nede på foden. Den placering som din har får de først i 1600 årene.
Jeg ved ikke med alder. Skal i ikke antage at den er omkring 1700?
zig zag striben har intet med oldermandsranken at gøre - hvad den er ved jeg ikke. Har set tidligere, men kan ikke lige huske hvor/hvad. Kunne det være rester fra den gang den blev afdrejet under foden.Last edited by hose; 2012-01-07, 11:06.
Comment
-
Tack hose för ditt svar. Jo jag vet att de små hålen upptill var till för tillverkningen då formen var av talg eller vax.
Men de stora hålen? Har den varit fastkedjad någonstans för att undvika stöld, eller vad tror du?
Så den är så pass gammal. Även om man kan hitta liknande i böcker så känner man sig lite osäker.
Jag har några ljusstakar till som jag behöver hjälp med, ska fotografera och lägga ut bilder.
Samlade förr lite på mässingsljusstakar, har sedan gett bort i presenter men har några kvar i alla fall.
Comment
-
det er svært at tro på alder. Og den ser ny ud. Men hvorfor skulle den ikke være 300år? var det min ville jeg datere den 1650 til lige før 1800 når jeg omtalte den.
At the end of the day - vi ved det ikke. Så jeg ville tage perioden 1650 + 150 år.
Jeg vil antage at hullerne i fod har haft samme funktion, men hvordan??
At de skulle være lænket fast - det tror jg ikke er en sandsynlig forklaring.
er stammen hul hele vejen igennnem? Hvis det er tilfældet så kunne huller i fod være fra ledning til en lampe.
Det kunne se ud som om der er sat en løsdel her.Last edited by hose; 2012-01-07, 13:27.
Comment
-
Har tagit några nya bilder. Höjden är cirka 14 cm.
De små hålen upptill finns på båda sidor av ljusstaken.
Av de större hålen finns någon antydan till motsvarande på andra sidan för ett av hålen.
Ljuspipan är ihålig och det måste den väl vara om den är gjuten? Försökte ta bilder hur den ser ut inuti och ser till min fasa att den behöver diskas invändigt, finns ju gammalt grönt putsmedel som kan fräta! Så den får hamna i vatten med diskmedel ett tag.
Ser i alla fall gammal ut invändigt.
Ljusstaken är inte nyinköpt i alla fall, har haft den i ett par decennier.
Det finns några andra små märken på vardera sida utvändigt av ljuspipan. Se de två bilder där pipan ligger på ljusstaken, är under den stora svultsen strax ovanför ringlinjerna. (vet tyvärr inte hur man kan markera in pilar i bilder). Antar att det kan vara märken från gjutningen.
På en bild har jag skruvat fast skruven på själva gängan.
Ljusstaken är massiv.
Bilderna kommer inte i den ordning som jag vill. Men hoppas de går att para ihop ändå.
Och vet inte hur jag skall göra för att redigera bilderna i den ordning de ska vara.
Comment
-
Jag tror det är onödigt att gå över ån efter vatten i det här fallet.
Detta är en oerhört vanlig svensk ljusstake som förekommer i lite olika skepnader från högbarocken och fram till senbarocken, då den praktiskt taget landar i knät på den första svenska rokokon. Man vet rätt mycket om dessa ljusstakar för att det finns några donerade till kyrkor som är daterade, liksom det finns donerade ljuskronor. Jag misstänker att många samtida svenska gelbgjutare och gördelmakare hade denna modell på programmet.
På antikmarknaden är de också mycket vanliga och förekommer på var och varannan kvalitetsauktion. Då talar jag bara om exemplar som är från "tiden". Att de har tillverkats under de olika barockmodevågorna från slutet av 1800-talet till 1930-talet etc etc, kan vi lämna därhän. Sonias ljusstake är från "tiden" som jag bedömer vara den svenska senbarocken, alltså 1700-talets första decennier, och svensk eftersom den råkar finnas här. Den är lite rolig med den lilla skruven som håller ljuspipan - ovanlig konstruktion som dock förekommer.
Som Hose säger har man gjort den här typen i många länder, Danmark, Norge, Tyskland och inte minst Sverige. Jag har haft åtskilliga dylika, men nu har jag endast en kvar där den ursprungliga fotklockan i mässing är försvunnen och ersatt av en i trä. På gamla exemplar kan det finnas alla möjliga lagningar, fixningar och ändringar utan att det medföljer någon förklaring.
Det finns ingenting som kopplar ihop frågans ljusstake med Tyskland - var det nu var museet låg - och det finns heller ingen naturlig eller ens rimlig förklaring till varför det finns två stora hål i fotklockan. En vanlig orsak till hål kan vara att man helt enkelt har svarvar igenom godset i någon slags iver att spara metall. Att den kanske ha varit fastbunden är väl en bra förklaring. Om jag hade en så fin barockljusstake skulle jag också binda fast den.
Comment
-
Tack för all tid du lägger ned och för länkarna.
Ska ta och maila dit, får plocka fram mina gamla kunskaper i tyska och få ihop en förfrågan. Och får jag förhoppningsvis svar, så lägger jag ut det här i sin fullo + översättning.
Håller på och rotar fram mina andra ljusstakar i skåpen och upptäcker att jag har fler än jag kom ihåg. En del från Skultuna och där är det inga problem med att åldersbestämma dem. Jag har även Sigurd Erixson's stora bok Mässing att tillgå. Men där är det svartvita bilder och ger ledtrådar, men är ändå inte detsamma som om någon tittar på fler bilder eller håller i föremålet.
Comment
Comment