Kopparsaker.

[Memor]

Blåser liv i tråden med några småtrevliga kopparformar. Mannen som sålde dem sa att de tillhört hans farfarsmor och är införskaffade under 1800-talets slut. Men de kan förstås vara ännu äldre, har sett liknande daterade till 1700-talet. De känns åtminstone gamla i handen. Alla är ca 10 cm långa.

[Anna-Carin]

Trevliga - och tre är ju en samling!

Jag har ett par, av nyare slag, som också kan få vara med i tråden.


Den nyaste är 7 cm i diameter. 1900-tal, antar jag. Idag lade jag märke till det lilla märket i mitten, och frågade mig om det kan vara från dubben vid trycksvarning. Jag tittade närmare och javisst, det finns täta små ränder runtom, från att den skålats genom trycksvarvning. Sedan har åsarna tydligen knackats fram för hand över en form, den är inte pressad.


Den här är 9 cm i diameter, handknackad i kraftigare plåt. Märkt GAR i en oval. Bland stämpelexemplen i boken "Gammal koppar" finns några med oval ram, och de är från mästare som varit verksamma under sent 1800-tal eller tidigt 1900-tal, så jag antar att min är från samma tid.

Jag sökte i Riksarkivets digitaliserade folkräkningar för 1880-1910, och fann att kring sekelskiftet 1900 fanns cirka 1 500 kopparslagare och liknande som var verksamma samtidigt. Sökning på förnamn g* a*, efternamn r* samt yrke koppar*, gav dessa fem kopparslagare:

• Gustaf Arvid Rosén f 1857 (finns i folkräkningen över Jämtlands län 1880, Västmanlands län 1890, 1900, 1910)
• Anders Gustaf Rosenblad f 1874 (Gävleborgs län 1900, 1910)
• Gustaf Adolf Rydberg f 1876 (Stockholms stad 1900)
• Gustaf Adolf Rydström f 1885 (Hallands län 1910)
• Bror Gustaf Adolf Rosander f 1886 (Stockholms stad 1910)

Eftersom kopparslagarna var så många, är en stämpel alltså vansklig att knyta till en speciell mästare enbart utifrån initialerna.

[Eskil]

Bara en formsak

Denna har fått en plats på väggen i köket hos oss. En rejäl form med diametern 32 cm och djupet 11 cm. Med sin turbinliknande form ser den ut som ett modernt konstverk, tycker jag. (Kunde kanske behöva dammas av...).
Ingen märkning vad jag kan se.

[Eskil]

Bakom en gardin, av alla ställen, hittade jag denna kaffekanna, tydligt märkt J. Svensson, Karlshamn (Johan Svensson).
Rektangulära fästen.

[Anna-Carin]

Denna har fått en plats på väggen i köket hos oss. En rejäl form med diametern 32 cm och djupet 11 cm. Med sin turbinliknande form ser den ut som ett modernt konstverk, tycker jag. (Kunde kanske behöva dammas av...).
Ingen märkning vad jag kan se.

Den var verkligen stor! Och väldigt snurrig.

Bakom en gardin, av alla ställen, hittade jag denna kaffekanna, tydligt märkt J. Svensson, Karlshamn (Johan Svensson). Rektangulära fästen.

J. Svensson gick att hitta i folkräkningarna. Kopparslagare Johan Peter Svensson född 1850 i Ronneby, han gick bort mellan 1900 och 1910. Sonen Ernst född 1873 gick i faderns fotspår, 1900 och 1910 står det att han är kopparslagare.

[e_v_a]

Här kommer en liten anspråkslös kopparkanna, dessutom lagad. Jag tycker att den är charmig i all sin enkelhet och att man har tagit sig tid att laga den, inget slit och släng på den tiden.

Kan det möjligen vara ett mått ur en måttsats? Under lagningen syns tre kronor, kanske har rymdmåttet stått ovanför? Förtenningen inuti är väldigt sliten, så den har varit väl använd, nu står den som prydnad i köket.

Storlek 7 cm hög och rymmer lagom 2 dl.





P.S. Väldigt vacker form du visar Eskil

[Anna-Carin]

e_v_a,
Den var rar!

Jag hittar inget bra i dåtidens mått att översätta 2 dl till, annat än 8 kubiktum. Eller har den kanske haft ett nivåmärke inuti, och använts till att mäta halvkvarter (ca 1,6 dl)?

[prylsnubben]

Lite konstigt att den är stämplad med tre kronor,
en krona brukar ju betyda att den är krönt ett
visst år. När det är tre borde det ju även stå
tre årtal, men då brukar ju kronorna stå under
varann med årtal emellan. Kan den ha tillhört
kronan månne ?

Justeraren har vi nog här iaf..........................

[Anna-Carin]

I den här tråden är det också tre kronor på rad:

http://precisensan.com/antikforum/showthread.php?41727-Hj%E4lp-med-kopparkannor

Är det "Svensk mått-, mål- och vikthistoria" av Birger Bruzelli och Håkan Carlestam du visar klipp ur? Den står på min borde-köpa-lista...

[prylsnubben]

Kyllä och Jawohl, jajamänsan.
Kanske man inte får, men å andra sidan,
vad gör man inte för PES......................

[Anna-Carin]

Tack - smakprov som ger mersmak! Ska köpa den, som sagt.

Sveriges författarförbund förklarar om citaträtten:

Allmänt kan sägas att rätten att citera ett verk gäller både muntligen och skriftligen. Var och en får citera ur offentliggjorda verk i överensstämmelse med god sed och i den omfattning som motiveras av ändamålet. Eftersom lagtexten inte anger någon bestämd gränsdragning, måste bedömningen göras från fall till fall.

Det är tillåtet att återge delar ur verk som den sortens hjälpmedel i den egna framställningen, som bidrar till att understryka det egna ställningstagandet, till att belysa ett påstående, granska eller kritisera ett annat verk.

Du återgav en "del ur verket" som motiverade din identifiering av justeraren, så jag tycker det är helt inom ramarna!

[prylsnubben]

Då känner jag mig lugn, Sjöstedt var alltså stadsjusterare
i Göteborg i hela 33-år, inte illa.
Kom på att Sjöstedt borde vara sökbar på PES, därav det
senaste inlägget.

[e_v_a]

Tack för svar och intressanta synpunkter.

Jag hittar inget bra i dåtidens mått att översätta 2 dl till, annat än 8 kubiktum. Eller har den kanske haft ett nivåmärke inuti, och använts till att mäta halvkvarter (ca 1,6 dl)?

Det finns ingen annan märkning, vare sig på insidan eller utsidan, men som sagt så är förtenningen väldigt sliten. Men det här med måttenheter, som gällde på den tiden, är ju intressant, om man vill försöka förstå vad den kan ha haft för användning.

Lite konstigt att den är stämplad med tre kronor,
en krona brukar ju betyda att den är krönt ett
visst år. När det är tre borde det ju även stå
tre årtal, men då brukar ju kronorna stå under
varann med årtal emellan. Kan den ha tillhört
kronan månne ?

Justeraren har vi nog här iaf..........................

Kul att få ett namn på tillverkaren, Fredrik Sjöstedt.
Att vikter kan förändras med tiden och att de därför kollades upp med jämna mellanrum, det kan jag förstå, men att det även gällde rymdmått, trodde jag inte, då de inte påverkas av användning i samma grad.

Den skulle kunna vara tillverkad för Kronans räkning, jag hittade en lanterna, fast av yngre datum, märkt med tre likadana kronor, fast de låg inte på rad utan i en triangel. Den skulle tydligen ha kunnat tillhört flottan:

https://auctionet.com/sv/333548-lanterna-koppar-och-glas-markt-hg-1900-tal?currency=SEK

Kanske skulle min kanna kunna vara någon typ av skopa, som användes i kabyssen.

I den här tråden är det också tre kronor på rad:
http://precisensan.com/antikforum/sh...d-kopparkannor

Mycket intressant tråd, bl. a. det här som HgF skrev:

Om märkningarna är slagna med samma eller likartade typsnitt ska man dra öronen åt sig. Såväl årtalen som kontrollörernas signaturer ska vara slagna med olika och varierande stansar. Ofta gick det några år mellan justeringarna och ofta var det olika justerade som reste runt i provinserna och alla hade sina egna stansar med sig i omsorgsfullt förvar.

Jag minns ännu chockvågen som gick genom samlarförbundets Nordstjärnas inre hårda kärna, när det nån gång på 60-70-talen uppdagades att mängder med målkärl var råfejkar, alltså nytillverkningar tillkomna i organiserad form. Många gamla samlare hade byggt upp sina identiteter på samlandet av dessa målkärl, som ansågs viktiga genom att de var daterade med en slags garanti. Många la samladet på hyllan och visade sig aldrig mer på Nordstjärnans möten efter detta. Några satsade på "tillbakakaka" och lät fejkarna vandra vidare till nya entusiastiska samlare via Stadsauktionen. Det var i stort sett vid detta tillfälle hatten blåste av det godtrogna samlandet.

Då är jag i alla fall trygg med att min kanna är äkta vara

[prylsnubben]

Hej Eva, tyvärr vet vi inte vem som tillverkat Ditt
lilla målkärl, endast vem som kontrollerat att det
håller måttet.
Jag gissar att det är ett mått för torra varor......

[Anna-Carin]

Att vikter kan förändras med tiden och att de därför kollades upp med jämna mellanrum, det kan jag förstå, men att det även gällde rymdmått, trodde jag inte, då de inte påverkas av användning i samma grad.

Jag tror att kontrollen främst skulle förhindra att försäljarna försökte lura kunderna. Man kan fila av lite på vikterna, eller sänka kanten på måttkärlen, för att ge kunden mindre mängd än den betalade för.

Nu har jag inga måttkärl själv, men jag har för mig att justerarna brukade sätta en eller flera kronor intill kanten just för att det skulle vara svårare att sänka kanten. Och där tänker jag på att kärlet på länken hade tre kronor på rad precis under kanten, precis som ditt har tre kronor på rad precis under den lilla lagningen. Undrar om ditt mått ursprungligen inte varit avsett för att mäta någon särskild volym, och man senare gjorde ett urtag i kanten på för att göra det till ett halvkvarter; justeraren markerade med sina kronor, och när man slutat använda det som mätkärl lappade man i där igen.