Bila

[norton999]

Köpte en bila på auktion på 50-talet. Den ropades ut som skarprättarbila, men jag är inte säker. Finns här någon som kan detta? Den är ju mycket gammal och smidd i 2 halvor som är bankade ihop. Jag medsänder en bild på en bila som hänger på ett museum och är en riktig skarprättarbila.
Tacksam för minsta hjälp och tankar kring denna sak.

[Lars H]

Skarprättarbilor är uterst sälsynta, ser ingen på dom två bilderna
Ofta att okunnig museum personal döper saker som dom vill
Det är vanliga bilor smida i den teknik som fans då

[HgF]

Hej Norton 999, du har en timmerbila. Det finns många varianter och jag vet inte vad just din kallas.
De var - och är väl - jättevanliga på marknaden. Enda sättet att få lite mer än några kronor för dessa stora yxor i auktiopnshandeln var att sälja dem som "halshuggningsyxor".
För vår tid och det sena 1900-talet var de obegripliga men i sin samtid var de vanliga och brukades vid all byggnadsverksamhet där trä och timmer kom till användning.

[Surmasen]

Håller med Lars H.
Hittade denna länk som jag tror är rätt bild på en skarprättabila

http://www.sloff.se/sob/99-1/bilan.jpg

[viol]

Fast den duger nog till både timmring och hals-justering! Kombinationsyxa.

[Lars H]

Skarprättaren var en respekterad tjänsteman

Skarprättaren hade till yrke att avrätta samhällets värsta brottslingar. Enligt traditionen ska hans syssla ha gjort honom allmänt föraktad. Men ny forskning visar att verklighetens skarprättare kunde vara en respekterad statlig tjänsteman i prydlig uniformsmössa.

Ulf Andersson, arkivarie på landsarkivet i Göteborg, forskar om svenska skarprättare. De fanns från slutet av 1600-talet till år 1920, då Sveriges sista skarprättare dog. Totalt har Sverige under den perioden haft drygt 200 skarprättare.

Formellt skulle varje län ha en skarprättare anställd, men i praktiken delade ofta flera län på en. Skarprättaren utförde halshuggning, hängning och stegling, det vill säga styckning av den avrättades kropp. För kroppsstraff som spö och ris fanns det en särskild tjänsteman, profossen.

länk

http://www.kalle.mbps.se/GENAOLOGI/Skarprattare/Skarprattare.htm